Tänk vad man kan bli glad

Idag fick jag veta att våra nya sommardäck hade kommit till däckfirman och att jag kunde hämta dem på eftermiddagen, när de hade satt på dem på fälgarna.
Sonen och jag åkte iväg med en gång. När vi svängde av i industriområdet, vinkade polisen in mig till kanten för körkort och nykterhetskontroll.
Snacka om att jag blev glad! Det kanske låter konstigt, men det var första gången sedan jag fick körkort 1985, som  jag fick visa det och samtidigt blåsa. Jag har bara åkt med i bilen innan när vi blivit stoppade, men då inte fått blåsa. Nu var det min tur...Och jag gjorde tydligen enligt konstens alla regler, för det fanns inget att anmärka. Inte ens på kortet...Så nu har även jag fått blåsa...
Sedan hade jag fått en paket med garn i, sa sonen.

Det var min beställning från 3 stickor, som kommit. Jag glömde att beställa Z-tvinnat garn i vitt när jag beställde härom veckan, men det har jag fått hem nu. Så snart kanske jag kan påbörja mina tvåändstickade vantar, medans jag fortfarande kommer ihåg någonting från kursen.
Av en händelse så råkade jag visst klicka i ett grönt tunt sjalgarn med jojoba, i vårgrön färg. Några stickmarkörer som man kan låsa hängde med på ett hörn liksom en boll med sockgarn i gammalrosa färger.
Nej, jag kanske inte behövde dessa garnerna, men jag ville ha dem.