Nya mord i min väska

Så var då äntligen denna hästdominerade helg till ända och jag fick i vanlig ordning ta tåget till jobbet, okristligt tidigt...
Igår tog den gamla boken slut, så i morse låg det nya färska mord i min väska.
Denna gången är det I grunden utan skuld,  av Viveca sten.
Den tredje delen av henne med Nora och Thomas och de andra figurerna, ute på Sandhamn.
Trots att jag nu varit i exil här i Stockholm i femton dryga år, har jag fortfarande inte kommit ut till Sandhamn. Kanske tur det, eftersom det verkar vara en plats med många mord...Påhittade i alla fall...
Jag är fortfarande fascinerad av att det kan vara en hel skog på en ö, i denna skärgården, när öarna i Göteborgs skärgård är kala och karga.
Denna skärgården får vi se mer av på torsdag, när vi åker till Helsinki på en liten kryssning.
Och ja, jag har kollat var garnaffärerna befinner sig, så att jag, av en händelse "råkar" träffa på en på vår promenad genom staden.
Och ja, maken vet om att jag vet var garnaffärerna ligger...
Men jag återkommer med mer om det senare.
Kära T skällde på mig för att jag inte virkat ihop rutorna med en gång, fast jag förklarade att jag inte visste hur jag ville ha det.
Nu har jag kommit på hur jag ska göra, tror jag. Jag ska virka ihop rutorna så de bildar fram och bakstycke, så får jag sedan sätta ihop styckena. Då kan man också fixa till om man vill ha det lite utsvängt ner till istället för att göra en massa halva rutor. Låter det bra, T?

Morsdag eller...

Igår tog jag en liten tupplur i soffan på eftermiddagen.
När jag vaknade upp från denna lilla tupplur, fann jag att det flyttat in ett till barn i vårt hus, F.
Man kan ju undra hur länge jag sov...ca en timme...Alltså ingen Törnrosa-sömn, där man sover i hundra år, utan EN (1) timme.
Ibland går det fort...
Då kan man ju tro att man ska bli uppvaktad mer garanterat på morsdag, med ett barn till i huset.
Det var det ingen som talat om för de två trollen...Men det gör nu ingenting.
I princip har vi avskaffat allt sådant firande, man kanske gör något tillsammans...Men inte idag. Det är Elitloppet. Mycket viktigare, enligt maken, än att fika med mig...
Grannen var också övergiven av make och son, så då bestämde vi två övergivna mödrar, att vi skulle åka och fika tillsammans. Vi ville åka till Lyran.
Det ville väldigt många andra också. Vi fick parkera en bit ifrån och gå, men det gjorde inget. När vi väl hade inhandlat vårt fika, hittade vi ett bord i lä med sol.
Ovan ses päron/toscapaj med vaniljsås.
Några koppar te senare är vi tillbaka hemma, vid spisen och lagar mat till våra nära och kära. En morsdag i Huddinge. Hur har ni haft det???
Annars har jag tills jag masade mig ut till grannen, legat i soffan och virkat rutor, både melerade och enfärgade...

23 melerade och två enfärgade, hittills. Kvällen är ju inte över än...

Nu är jag på G

Igår kväll gjorde jag klart den första.
När jag sedan i morse läst klart deckaren som jag hållit på med denna veckan, satte jag igång med virkningen ordentligt.
Nu är jag upp i 10 stycken rutor.
De blir lite mindre än det var tänkt i filtmönstret, men passar ganska bra till en kofta.
Undrar bara hur många jag måste göra....50-60 stycken?
Jag har inte gjort åt ett nystan än, och jag har några till i en påse där uppe. Sedan har jag enfärgat garn i samma färger. Kanske ska jag blanda melerat garn med enfärgat...Blir nog ganska bra. Men hur ska ärmarna bli? Med rutor eller virkade i ett stycke?
Nåja, jag är inte där än...
Under två år har jag sökt efter några sköna stolar, inte för stora och med fällbart ryggstycke...
Idag hittade vi dem.

Palermo från Jysk. Med flätad dyna. Vi ska bara lacka armstöden, så man slipper att olja in dem hela tiden...
Förresten; Vet ni hur gott det är med jordgubbs/rabarberpaj??? Med vaniljglass....
Vi har precis åtnjutit detta.

Lite svårt att låta bli

Igår kväll hände det igen...Jag påbörjade något, trots att jag håller på med några...saker....
Trots att ögonen såg i kors av trötthet, plockade jag fram alla nystanen och en virknål för att småbörja, bara så där lite grann med att virka rutor.
Nej, jag ska inte göra en filt. Det har jag gott om...
Nej, jag ska virka rutor av detta garnet och kanske lite Alpacka i några lila nyanser och svart.
Eller det är min intention att det ska bli en kofta.
Jag hade ju det i vintras också, men då slutade det med en halsduk av mormorsrutor.
Det kanske är det, att jag inte är så förtjust i just mormorsrutor, som jag avbröt koftandet.
Men nu är det alltså inte mormorsrutor utan en ruta med en rundel i.
Kanske virkar jag några blommor och sätter på här och där.
Odd Molly hade en liknande modell i höstas. Min kompis M har påbörjat men inte avslutat ett liknande virkprojekt.
Jag vet inte varför jag inte kan låta bli att påbörja så många saker...Kanske för att det är tråkigt att sticka sjalar i längden. Men när man ska ut och resa är det bra med en stickning man inte behöver tänka så mycket på...
Vi ska se hur många rutor jag hinner innan jag tröttnar. Kanske ska anordna en vadslagning...
Några bud, Någon???

Lite trassel...

Eller vad kan man annars säga om detta?!
Det är det där spindelnätsgarnet jag köpte i Fredrikshamn...Först fick jag försöka att reda ut allt trassel och nysta upp det. När man sedan ska försöka att sticka med det är det ingenting som är lätt...
Man kan rent av säga att det är ett enda stort trassel.
Och att det är tålamodsprövande...
Men jag har i alla fall försökt och så här långt har jag nu kommit.
T om maken frågade vad det var för något...
Jag är med i Kapp-Ahls klubb och får sms om erbjudanden..Nu har jag två stycken i min telefon...Men när jag nu var inne och kollade i affären hittade jag ingenting som jag ville ha. Varför är det så? När man inte har några rabattkuponger så hittar man hur mycket snyggt som helst, men inte nu...
Lägg där till att lönen har kommit, så det är inte heller det som hindrar för inköp.
Men jag ska åka till Ullared om en månad, så jag kan spara mig tills dess. Då ska jag köpa....!

Smakrikt

Igår kväll, efter clubsandwichen, hamnade vi till slut på Timmermansgatan 26 och Small Island Choclates.
Vi var 25 stycken förväntansfulla deltagaren  som ivriga att få smaka, satt och lyssnade på ägaren av en cacaoplantage. Han berättade om att det finns tre olika sorters cacaoböner och hur man tillreder choklad.

Det här är det som vi fick smaka på. Vi bröt av dem, luktade på dem och lät dem smälta i gommen, sakta för att få fram aromen. Behöver jag tala om hur svårt det var att inte bara vräka i sig alla bitarna på en gång, som jag brukar göra när det är choklad i närheten...?! Men jag är glad att jag inte gjorde det; den översta biten till höger var nämligen pissäcklig oätbar. 100% choklad, som när den smälte i gommen smakade sur mjölk. Och den köar folk för att få tag i...? Jag lämnar gärna min plats i kön. Ingenting för mig. Och dyr var den...
Smaken är olika.
Men affärsägaren var snygg....

Men man kan också tycka lika

Som jag och Jenny som valde likadan mat; clubsandwich. Vi ska snart på chokladprovning. Mums