Äntligen lite garnklappning!

Efter vår mastodontglass tog vi en stapplande promenad utefter kanalkanten.
Tydligen tyckte Garnguden att det var dags för mig att klappa lite garn, för himlen öppnade sig och jag sökte skydd, som av en händelse i Garnboden. Maken stod under en markis, lite längre ner på gatan...
Jag var helt själv i affären, så jag kunde ta mig tid att klappa och titta på allt garn som låg där.
Ett hekto merinoull fick följa med på turen runt om i Södermanland och Östergötland idag.
Av ren lycka hoppade påsen in i bakluckan på bilen, när det var dags att åka vidare.

Dagens huvudmål var annars Östergötlands ullspinneri utanför Ödeshög.
Jag har bara hört talas om detta ställe och nu fick jag komma hit. Jag ska inte klaga på makens körande av bilen, för vi åkte exprä hit, flera mil utanför den logiska rutten, eller den manliga rutten kanske jag ska säga. För mig var det helt logiskt att vi skulle hit.

Fåren gick utanför och betade, men dessa stod helt stilla...
Maken satt utanför och surfade på sin telefon. Vad gjorde jag innan dessa smarta telefoner fanns?

Det här är vad som fick följa med hem. En spole entrådigt ullgarn samt en härva petroleumgrönt pälsullgarn från Östergötlands ullspinneri och en härva merinoull från Garnboden i Söderköping.
Och inget gnäll i någon garnaffär under dagens lopp, så jag får kanske se de insamlade besöken från semestern som förbrukade....Det gör inget, jag har så jag klarar mig...Tror jag.
Igår kväll kom då den tredje delen av sjalen, men den var snabbt stickad. Nu har jag fortsatt med flätstickandet på den där looptröjan som jag påbörjade i vintras i vitt ull...125 cm med 7 flätor i rad...Det tar sin tid, men nu känns den rolig, trots att det är tjock ull...Men det är ju inte gassande varmt för tillfället, så jag kanske kan får gjort en hel del på den.
Vi ska hämta hem den utlånade sonen idag. Levereras till mormor och morfar med tillhörande middag.
Inte så illa...