onsdag 30 mars 2011

Ny bok, igen

Jag har hittat en ny författare, eller ny för mig i alla fall. Ninni Schulman med Flickan med snö i håret.
En liten deckare, så här på vårkanten sitter aldrig fel.
Jag läser in till jobbet på morgonen, men eftersom jag för tillfället håller utbildning, så är jag så trött i huvudet på hemvägen, att jag bara sitter och tittar ut.
Det är skönt att bara sitta och titta ut. Man liksom rensar tankarna och så känner jag mig lite piggare när jag kliver av tåget.
Nu är det dags för matlagning, på återseende! Kanske är jag mer talför i morgon...?

tisdag 29 mars 2011

Men jag behövde garnet...!

Jag såg att Hildurs barnbarn, M, hade köpt sig lite garn från Sannsticks. Inte kunde jag var sämre, utan jag surfade raskt in och hittade älsklingsgarnet Lucca fino, som vän av ordning, vet att jag har i karamellfärg och cerise och faktiskt också i lilamelerat, redan.
Men man kan ju alltid fylla en ny låda med nytt garn, om jag hade haft en ny låda...Nu börjar påsarna flockas på golvet på mitt rum. Det är liksom inte samma utflöde som det är inflöde på garnmängden. Hur det nu kan vara så?!
Så jag har alltså köpt annan lilamelerad Lucca fino och turkos Z-tvinnat garn till ett par tvåändsstickade vantar som kanske kan ta form tills nästa vinter. Men då måste jag köpa en färg till, kanske vitt...
I min brevlåda fanns även Miniatyrvärlden, en tidning för miniatyrister, som jag kanske fortfarande kan kallas...
Jag har inte hunnit öppna den än, ska liksom suga lite mer på karamellen innan jag gör det. Nu är det bara klappning av garn som gäller.

måndag 28 mars 2011

Framför och bakom

Jag har stickat lite på den där nya Rowans-västen. Eller lite och lite; ett nystan är slut och ett andra är påbörjat. Så här ser det ut fn.
Mönstret är roligt och man kommer någonstans med varje varv. Det är lite framför och lite bakom, men det är ingen fara att hålla reda på när och hur.
Garnet "löar" av sig lite när man stickar, men det kanske försvinner efter en liten blötläggning, när det ska blockas. Jag hoppas det i alla fall.
Nu är det ju inte vår ännu, det snöade igår kväll, så den karamellfärgade koftan är det nog ingen brådska med. Men det var någon som sa att det ska bli varmare till helgen, så då kan jag fortsätta med den.
Jag pratade med kära T förut och hon vill att vi ska åka ner till Jönköping på syfestivalen om två veckor.
Jag vet inte, jag behöver ju inget och dessutom så ska jag äntligen få klippa mig....Men samtidigt är det ju trevligt med en liten utflykt, men det tar ju 3 timmar ner dit.
Ja ja, vi ska höras i slutet av veckan, så får vi se vad som händer.

söndag 27 mars 2011

Födelsedagsfirande

Idag sov jag länge, till 08.15. Det är sommartid, så det var den vanliga tiden jag vaknade egentligen. Men vad gör det? Morfar i familjen fyller år på tisdag, men då är det arbetsdag, så firandet fick göras idag.
På vägen till Bålsta, stannade vi till i Barkaby och köpte lite mat till Morgan, som inte fick följa med.
Vi hann även med ett besök på Plantagen, där vi köpte fina rosor, orkidéer och en "morsdagsblomma".
Te/kaffe och tårta serverades vid ankomsten. Inte helt fel, banantårta. Mmm.
Mormor hade sedan gjort fiskgratäng med räk- och krabbsås. Detta uppskattades av alla utom av sonen, som bara äter lax i fiskväg. Hur kan man inte tycka om rödspätta??? Stockholmsbarn!
Nu är vi hemma igen och stickningen kan fortgå efter lite fika.
Ja, den nya stickningen alltså...

lördag 26 mars 2011

Nya pjuck

Idag skiner sken, men det är kallt ute, bara +2.7 för att vara exakt.
Både maken och jag vaknade tidigt och hade det inte varit så kallt ute, så hade den första morgonpromenaden ägt rum idag.
Nu gick vi istället ner och läste tidningen och såg på Dr. Mugg. Detta är egentligen ett barnprogram, som vuxna har mer behållning av om man lyssnar på vad som sägs och inte bara vad man kan se.
Vårkänslan tog i alla fall tag i oss och vi åkte till Liljeholmens galleria och köpte nya vårskor till mig och jeans till maken.
Det är alltså inte bowlingskor, om nu någon skulle tro det, utan Ecco-skor, supersköna. Passar bra till jeansen nu till våren, bara det blir lite varmare.
Nu kan jag inte hålla mig längre; jag kommer alldeles strax att starta den fina Rowans-västen.
Så på återseende!

fredag 25 mars 2011

Rosa kissekatter

Det blev fem rosa kissekatter som ska fylla knapphålen i babykoftan.
Jag hittade dem när jag var ute på lunchen, efter att jag ätit supergod sushi...
Är lite trött efter festen igår, fast jag var hemma vid 20. Men jag var på jobbet både igår och idag 6.45...
Maten var god, spansk buffé, vinet var gott och jag hann sjunga karaoke; Bra vibrationer med Kicki Danielsson, innan jag gick hem.
Och jag sov, för en gångs skull, ända tills klockan började tjuta. Vet inte när det hände sist...
Idag är det våffeldagen så smeten står i kylen för att svälla. Jag tänkte ta gräddfil, rödlök och rom, istället för grädde och sylt. Det blir säkert någon sådan också, men kanske inte alla som jag kommer att äta.

torsdag 24 mars 2011

Stängt pga

Vi har fest idag, så jag återkommer i morgon. Men det blev ett inlägg i alla fall, Muminmamman och T....

onsdag 23 mars 2011

Glass är gott

När jag åkte hem från stan där jag varit efter jobbet, var det vår i luften. Jag missade precis ett tåg, så jag tog vägen om Pressbyrån i centralhallen för att titta lite i sticktidningarna som finns där.
Nu fastnade jag inte för någon tidning, men väl en glass.
Det fick bli en liten Ben & Jerry Choclate fudge brownie, den nedersta burken på bilden.
Om man låter glassen vara lite, så den smälter, så är den så god med riklig chokladsmak och kakbitar i.
Mmmmm
Igår kväll stickade jag då klart babykoftan i ull.
Jag är väldigt nöjd med den, ser söt ut. Nu ska det bara hittas 5 stycken ursöta knappar också, så är den klar att lämnas över till den blivande modern, eller kanske vänta tills babyn kommit ut...
Här är mönstret. Jag har stickat i Lanett istället för Fabel, det är samma masktäthet och av en händelse så fanns det i mina lådor redan och bara väntade på att bli babykofta. Så det passade ju bra då...
Jag tror att jag får fortsätta med min kofta i Lucca Fino så den blir klar nu till våren. Men jag har varit i påsen med det vita ullgarnet, som jag köpte förra söndagen, och nosat lite...klämt lite...kollat vilka stickor man ska ha...kollat så flätstickan finns på sin plats...så det kanske inte dröjer så länge tills jag varvar projekten...om jag säger så.

tisdag 22 mars 2011

Nu blommar det!

Nu har solen och värmen så smått återkommit och det blommar i fönstren. Jag har två orkidéer som blommar för tillfället. Här är en rosa, som nu bara har två blommor. Det har funnits fler, men de har ramlat av.
Sedan är det en svagt gulaktig orkide med fina cerisa inslag, men där är det fyra blommor. Kanske är det för att jag plötsligt efter en massa år kom på att jag hade orkidénäring i skåpet och då började använda den...?
Och sen så är det min gamla trotjänare som stod i den första lägenheten som jag köpte i Göteborg. En påskkaktus eller om det är en novemberkaktus som blommar i påsk. Hur vet man skillnad? Men den blommar i alla fall nu efter en lång tid utan blommor. Kanske beror även det på att den plötsligt fått näring...?
Oavsett av vilken anledning de blommar så blir jag så glad, när jag ser dem.
Att sedan snöhögen på framsidan fått ge vika för vårvärmen och solen gör det inte mindre muntert. Snart den borta och jag hoppas att den håller sig härifrån tills sent i vinter igen.
För att ytterligare öka vårkänslan har jag varit och inhandlat en blus, grön, för ovanlighetens skull...

Den är mer armégrön än den ser ut på bilden. Finns på Kapp-Ahl.
Kanske ska jag ta ut en stol på balkongen och sitta där och njuta en stund i min ensamhet. Kan man ha det bättre?
Nu har jag bara några få centimeter kvar på babykoftan, så i morgon kanske ni kan få se den. På återseende!

måndag 21 mars 2011

När man väntar och väntar

Idag är det en ny vecka och nu även en ny bok. Falska bevis, av Donna Leon.
Som vanligt är det kommisarie Brunetti som är huvudpersonen i boken. Det känns gammalt och bekant, inga större nyheter, utan man vet det mesta om sagda herre.
Jag startade boken i morse och har väl kommit 75-80 sidor, så den går fort att läsa. Kanske är det språket eller så är det för att jag läst alla andra böcker i serien och inte behöver kolla vad det är för personer.
Den här boken var en av de böckerna jag köpte förra veckan när jag först missade ett återuppståndet tåg och när sedan nästa var 20 minuter försenat.
Annars väntar jag vid min brevlåda. Det var sagt att det skulle komma lite garn från Hjälpstickan, för att jag har lämnat bidrag dit, men än så har det inte dykt upp. Men det är ju en dag i morgon igen. Som om det skulle hjälpa mot min nyfikenhet. Det är bara att hoppas att det kommer då...
Nu råder det ju inte precis garnbrist, men det är mer nyfikenheten på vad det skulle vara som skulle ha kommit.
Jag har i alla fall bokat in chokladprovning med en kollega i maj, så vi har något spännande, roligt och gott att se fram emot. Ett riktigt kinderägg, tre önskningar i en. Men det är långt till 24 maj. Kanske får köpa egen choklad i väntan så jag inte dör av abstinens innan dess. Inte för att jag inte brukar köpa choklad, men ändå...
Idag har mina nära namnsdag; fader, make, son och svärfar. Grattis på namnsdagen allihopa och alla övriga Bengtar. Det är dessutom vårdagjämning, så det finns fler anledningar att fira. Det var därför jag köpte stora bullar med blåbär-kardemumma fyllning och massor av snor (vaniljkräm).
Detta trots att jag har förklarat för sonen att det bara är min namnsdag den 24/12 som vi firar ordentligt. Han tycker att det är orättvist...

söndag 20 mars 2011

Babbel, bubbel och prassel

Igår förmiddag kom jag till Pellis strax efter 10. Ombyte till myskläder och så börjar min födelsedagspresent, en heldag med Pellis och några hemliga saker.
Först blir det bubbel med tryffel och mörk choklad. Med detta följer babbel, som det lätt blir när bubblorna gör sitt.
Vi ligger i var sin soffa och fåtölj och försöker att uppdatera varandra vad som hänt sedan vi senast såg, när detta nu var.
Efter tag tycker Pellis att det är dags att ta sig ut i det fina vädret för en promenad. Kanske kunde gå till Edsbacka slott, där man visst kunde fika i solen. Med lånade solglasögon på näsan, går vi iväg.
Det tar inte så lång tid att ta oss dit vi ska, eller dit jag trodde att vi skulle, Edsbacka slott.
När vi kommer i höjd med Edsbacka wärdshus, säger Pellis att vi inte alls ska till något café för fika, men väl äta smörgåsbord på värdshuset. Jag har aldrig varit där, så det ska bli spännande.
Vi sitter vid fönstervägg med utsikt över parken. Maten är god och det finns mycket att välja på.
Det är ett gissel med smörgåsbord, om de är bra; det finns alldeles för mycket att äta och det är svårt att välja.
Vi börjar med sill och lax och kallt och sen vidare till varmt med Jansson och kött och potatis och sås.
Till sist kommer vi till efterrättsbordet. Det går absolut inte av för hackor.
Det är nu man märker att det finns ett slut i magen, när man nästan kommit upp till kanten för vad man förmår. Nästa lilla sak man stoppar i sig, kan vara droppen som får bägaren att rinna över. Men ändå är det så svårt att låta bli.
Till slut enas vi om att vi kommer att spricka, om vi sitter kvar, så vi reser oss.
Att sen gå tillbaka var en ansträngning utom dess like. Vi kunde knappt lyfta fötterna och att prata var det inte tal om. Knäpptysta gav vi oss hän uppgiften att ta sig hemåt. Sakta.
Hemma igen byter vi om till myskläder igen och då äntligen kan magen få plats igen.
Det är det som är så skönt med Pellis, man kan liksom vara sig själv med henne. Så vi lägger oss i samma soffa/fåtölj som innan och sover på maten ett tag. Eller ett ganska långt tag.
Sen blir vi relativt pigga och ska då börja andra delen av dagen; spa-delen.
Först skulle fötterna bli lena och fina med fotbad och mjukhetskräm på och sen drar en plastpåse över foten för att allt ska verka.
När sen fötterna är klara så är det dags för ansiktsmask, som ska sitta på ett tag. Då kan vi fortsätta att prata och prata.
Alla produkterna vi använde är Aloe vera-produkter som hon börjat sälja. Skeptisk som jag som vanligt är, måste jag ändå till sist medge att allt varit underbart skönt och kanske värt en chans till.
Senare på kvällen, när vi ser på TV känns det nästan som om det vore ett litet hål i magen som behövdes fyllas, så lite ost fick det bli då. Alltid lika gott och så var det osten vi inte orkade med på smörgåsbordet tidigare på dagen. Så nu har vi inte missat något. Känns ju skönt!
Idag har jag tagit mig hem till resten av familjen, som klarat sig ypperligt utan mig. Det känns skönt att man kan få göra egna saker utan att resten blir lidande av det. Jag är en mycket gladare mamma då.

lördag 19 mars 2011

Tack och lov för bokrea!

Igår ringde maken när jag hade lunch, så jag missade det samtalet. När jag väl fick tag på honom, så fick jag reda på att han under lunchen hade besökt ICA Maxi och där hittat en stickbok för halva priset.
Men eftersom han inte fick tag på mig, så köpte han den inte. Det var boken ovan.
När jag hittade den på ICA Maxi i Botkyrka, så kostade den 99 kr, men då köpte jag den föregående "Sticka accessoarer" eller vad den nu heter, som bara kostade 39 kr.
Nu var däremot Stickverk nedsatt till halva reapriset, alltså 49.50. Jag förmådde min käre make att återigen besöka sin ICA i Solna och inhandla sagda bok, till sin fru, som så väl behöver den. Ok! Inte riktigt sant, men vill så gärna ha den...
Naturligtvis kom han hem med den till mig.
Sonen ville äta på Grekiska kolgrillen i centrum och eftersom det snöat något vansinnigt, så tog vi bilen ner. Detta kändes väldigt skönt när vi sen skulle hem.
Allt detta skriver jag eftersom jag inte vet vad som händer mig nu och det blir ett sådant herrans liv, om jag skulle utebli med ett inlägg. Eller hur T och Muminmamman?!
Föresten T; Den boken du ville ha var slut.
Muminmamman; Sonen såg dig och sa att du var äckligt solbränd! (kanske inte med de orden, men jag tolkade andemeningen att det var det han menade, när han sa att du var jättebrun...) Så håll dig borta ifrån bleka mig, är du snäll!
På återseende i morgon, så kanske jag kan tala om vad som händer mig idag.

fredag 18 mars 2011

Ny spännande bok

Jag har läst den här boken hela veckan. Ett litet snedsprång, av Denise Rudberg.
Jag har läst de flesta av hennes andra böcker och gillar henens sätt att skriva. Nu ger hon sig in i deckargenren. Ska det gå bra?
Ja, det gör det! Den är fängslande så man knappt kan släppa den och gå av tåget, och det gillar jag. Det har jag ju skrivit innan i veckan.
Jag hade glömt att jag inte hade talat om vilken bok jag läste.

Ni kanske vill se vad det är jag längtar till, efter baby-koftan?
Den här häftiga "västen, tröjan" eller vad det nu är. Jag ska sticka den i naturvit ull, dock ej orginal, men Naturuld, tror jag det heter.
Jag är helt fascinerad av denna sak. Kanske inte så lätt att ha under en jacka, men ibland måste man försaka lite för konsten.
Kanske, jag sa kanske, ska jag dock sticka klart den där koftan i Lucca fino innan jag sätter igång med detta. Det här är ju mer en vintersak och koftan kan jag använda i vår.
Nu ska jag lägga mig och vila lite. Jag har ont i huvudet, vet ej om det är snöstormen eller förkylning. Men näsan känns täppt också så kanske är det en förkylning på gång igen.
Men jag ska väl klara morgondagen i alla fall...

torsdag 17 mars 2011

När man inte tycker att det är så roligt...

Jag tycker inte att det är så roligt att virka och speciellt inte grytlappar.
Men jag tycker att det är fint med virkade grytlappar.
Förut hade jag min mormor som alltid var villig att tillverka minsta lilla sak som jag frågade om. Så är det inte längre. Men jag har kära T, som gillar att virka och eftersom jag stickat sjalar och barntröjor för henne, så virkade hon dessa fina grytlapparna till mig.
De två med blommor är en afrikansk blomma i mitten, som jag gjort en hel väska av...OK, den blomman gillade jag att virka...Och så är det en prinsesstårta, tyvärr i garn.
Jag kommer några cm på koftan varje kväll, men det går inte tillräckligt fort.
Kanske ska jag börja sticka på tåget, istället för att läsa. Men hur ska jag då klara att inte få veta vad som händer i min bok? Den börjar, eller rättare sagt, den är, väldigt spännande så det ryker lätt 30-40 sidor....
Samtidigt vill jag bli klar med koftan och ta tag i de andra mer lockande projekten.
Men, men, allt har sin tid och jag kanske ska ta det lite lugnt och bara sticka på koftan hemma framför TV.
Sonen ska ut och prya eller praoa eller vad det nu heter, nu för tiden...Tre dagar ska de vara ute i arbetslivet.
Men varken mitt eller makens arbete är sådant där man kan ta med barn och låta dem prya. Så vad göra?
Först frågade han på djuraffären, men de ville ha äldre, han gå bara i sexan. Sen kom han på att han skulle prya i sin gamla skola med sin favoritlärare, Tessan. Bara att få tag på denna Tessan är ett projekt i sig, men idag lyckades han.
Hon blev jätteglad att han frågade henne, han var hennes favorit också i hennes första klass.
Han ska alltså prya/praoa i en lågstadieklass med fritidsledaren eller vad hon nu är. Kanska han kan få hålla en lektion i något, sa jag till honom...Men det får vi se hur det blir.
Annars håller jag på att funderar på min kommande födelsedagspresent på lördag. Vad ska hända? Vad ska vi göra? Vad ska vi äta? Vad ska vi dricka? Det kanske inte kommer något inlägg på lördag, men då vet ni att jag inte vet vad jag ska göra ändå...

onsdag 16 mars 2011

Dyr försening

Nu när jag skulle åka hem med pendeltåget, är det signalfel på min gren.
Jag kommer alltså ifrån Sundbyberg, men inte till Huddinge.
Jag hoppar alltid av i Karlberg för att se om det är förseningar. Nu var det det, så jag hoppar på igen och åker med till Centralen.
Där står det att nästa tåg mot Huddinge är 15 minuter sent.
Då går jag ner till Pocketshop och inhandlar två böcker. När jag sen kommer ut från Pocketshop, så ska tåget gå i tid, trots allt. Jag springer men hinner bara att se när de stänger dörrarna och jag är på fel sida om dem, på utsidan.
Det är nu den stora förseningen kommer. Nästa tåg ska gå om 15 minuter, om det inte vore för förseningen på 10 minuter. Nu kommer det efter ytterligare några minuter och tas ur trafik, för att nästa tåg igen är strax efter. Nu ska passagerare för tre tåg samsas om ett tåg. Det är inte kul och heller inte varmt...inte förrän på tåget, då är det jättevarmt.
Varför skulle jag köpa böckerna just idag???? Jo, för jag trodde att jag utnyttjade tiden rätt.
Nåväl, så här babykoftan ut sedan igår kväll:
Den är som sagt var, stickad i Lanett istället för i Fabel. Men jag tycker att den är jättesöt. Jag nästan längtar efter att få leta efter knappar....och då betyder det att koftan är färdig och jag kan påbörja ett nytt eller fortsätta ett gammalt projekt.

tisdag 15 mars 2011

Nyfiken i en strut

...är jag idag. Eller kanske rättare sagt; från igår eftermiddag.
Då ringde Pellis och frågade när jag ville ha min födelsedagspresent från henne. Det ska vara en lördag och hela dagen.
- På lördag, svarar jag, när jag konsulterat almanackan som hänger i köket.
- Bra! Du ska vara hemma hos mig 10.00 på lördag. Medtag myskläder samt lite mer offentliga kläder. Vill du sova över sen, ska du ha med tandborsten.
- Måste jag raka benen? Nu kanske vinterpälsen åker ändå....
- Inte om du inte ska ha kjol....
- Så jag måste inte visa mig offentligt i bikini? (Pellis syster jobbar på Sturebadet...jag fiskade efter ledtråd om vad som skulle hända.) Nu har P känt mig i 16 år, så hon går inte på sådana oskyldiga frågor...Men svarar -Nej, det ska du inte göra....
Det var synd, tänkte jag. Skulle vara skönt med en dag där och bara slappa...
Så jag vet inte mer än så. Jag sms:ade och frågade om det gick bra med jeans på kvällen, men har fortfarande inte fått svar.
Och eftersom jag inte fått något svar, struntade jag i det och köpte ett par nya jeans, mörka men halvlånga.
Man kan ha antingen stövlar under eller stövletter, beroende på kylan.
Sen har jag två nya blusar, en vit och en hallonrosa.
Så nu kanske ni är lika nyfikna som jag, i så fall har jag lyckats!

Med babykoftan går det framåt. Jag har kommit till första ärmen. Den var väldigt rolig att sticka med alla förkortade varv. Kanska kan jag sticka klart den nu i veckan och kanske påbörja något nytt eller sticka vidare på nåt annat....

måndag 14 mars 2011

Jag blev så glad

Idag när jag kom hem till huset, kollade jag om det fanns post i brevlådan. Och det fanns det! Trots att sonen kommit hem före mig, så fanns det post i brevlådan.
Det betyder att det är någon som vet var min brevlåda bor...
Hela muminfamiljen har varit på Thailandssemester och själva muminmamman har skrivit vykort till mig.
Det är sådant som gör mig glad.
Visst är det kul att få mail eller sms, men ett riktigt vykort eller brev smäller högre.
Nu är det lättare med den elektroniska varianten och man kanske skickar fler sms och email, men den gammalmodiga snigelposten ska man inte underskatta.
Tack kära muminmamman för vykortet och välkommen hem!
Nu vill jag inte se dig på ett bra tag, live. Inte förrän den säkert äckelbruna färgen på din kropp försvunnit.
Men om inte förr så ses vi ju den andra april, när vi ska gå på operan och sippa på champagne. Då kan jag ha överseende för eventuella solbrännerester.
Jag påbörjade den där babykoftan som jag pratat om, igår kväll. Det får bli ett mönster för Fabel men i Lanett, vitt. Jag tänkte sen sätta i fina, söta knappar.
Hela dagen idag har jag gått och tänkt på den där fina saken som jag köpte garn till igår. Jag har visat bilden på jobbet och alla kan förstå varför jag vill ha den. Nu. Inte vänta.
Men en babykofta måste väl gå snabbt...?!

söndag 13 mars 2011

På kurs med T

Ja, vad kan man säga om gårdagskvällens tävling?
Inte var det den bästa låten som vann. Men den mest troliga, då det nästan bara är en massa fjortisar som röstar på Eric för att han är söt, om han nu är det?!
Inte hjälpte det att jag och sonen röstade på The Moniker och Oh my God...
Grannen var inne hos oss och kollade, så sällskapet var trevligt i alla fall. Och sen fanns Ruggugglan bara ett sms bort. Eller rättare sagt 15 sms bort...
Men idag har jag och kära väninnan T varit i Roslags-Näsby, i garnaffären Trassel och lärt oss tvåändsstickning.
Hmm, tålamodsprövande, men det blev bra till slut.
Här är det ett prov som ska stickas och som troligtvis kommer att bli som en äggvärmare.
Man lägger upp med tre färger och sen stickade vi först med två färger och senare en färg men då med krokmaskor.
När man väl fattat galoppen, så var det inte så svårt.
Fröken sa att upplägget var värst, men det klarade jag av. Även det andra fungerade efter lite trixande.
När man sen kom till den sista avmaskningen, så kom jag tydligen på ett bättre sätt än det traditionella för avmaskning, så jag fick lära de andra...
Jag är mycket för att förenkla och varför använda tre stickor, när det är trångt, när det räcker med två...?
Så här blev den lilla provlappen eller äggvärmaren.
Det är stadigare och tjockare än vanlig stickning. Men en bättre förutsättning är nog att man använder Z-tvinnat garn, så det inte trasslar sig så mycket som med S-tvinnat garn och nu tvåtrådigt svenskullgarn.
Av en händelse så råkade jag köpa med mig en massa garnnystan för jag såg en sak på nätet igår, när jag surfade runt. Som tur var, så hade Trassel det garn och mönster som behövdes.
Den garnaffären, Trassel, var väldigt trevlig. De hade dessutom en massa pärlor och t om silverlera, som min moder håller på med...
Jag återkommer med det som jag köpt idag.

lördag 12 mars 2011

Vårens första promenad med grannen

Sonen och jag var och handlade tillsammans förra veckan på ICA Maxi. Det är vid sådana tillfällen som jag inte måste smuggla ner böcker i kundvagnen. När maken är med så ser han allt, har verkligen hökögon när det gäller att hitta mina böcker. Annars har han ett lätt filter över dem, som när det gäller städning eller liknande...
Men då när vi var och handlade, så hade jag tid att titta på den återstående bokrean där. Och först hittade jag en annan stickbok, än den som fick följa med hem. Men den boken var inte så lockande och så var den minst dubbelt så dyr som den ni ser ovan. Och så tycker jag att det är kul att få små tips man hur man kan piffa upp en tråkig mössa mm...
Och sen så gillar jag ju att matcha färgmässigt olika saker. Ni förstår säkert att det var därför jag köpte den engelska konfekten idag, visserligen en vecka senare, men ändå...
Idag skiner solen och jag är extra lycklig över att jag tvättade fönstren förra helgen, så man riktigt kan se hur snön smälter och björkarna börjar att skifta i lite rött....på långt håll....
Efter att ha varit och handlat satte jag mig i soffan och tänkte sitta där och sticka en liten babykofta till en kollega som ska få barn inom kort. Min granne tyckte däremot att det var dags för oss att ta en promenad i det fina vädret och så fick det bli. Man vill ju inte gärna bli ovän med en polis...
Men vilket skönt väder det var, när jag väl kom ut igen. Ingen vinterjacka, men väl en vindjacka och promenadskor med tjock sula, så var det bara att gå iväg.
Det är så skönt att gå, när solen skiner och en god vän vid sin sida, som man kan avhandla diverse viktiga och mindre viktiga ämnen med.

Och nu till kvällens begivenhet, som ska följas bakom chipsskålar...Vem kommer att vinna och vem vill jag ska vinna?
Kanske Sanna, kanske The Moniker...Eller vinner de förhandstippade Danny eller Eric?
Vi får väl se...
Men man kan ju hoppas att stickningen går framåt, under kvällen.

fredag 11 mars 2011

Min halsduk har varit på TV


När jag låg i soffan och vilade efter maten, väckte min käre make mig.
Det var ett reportage om Hjälpstickan på abc, dvs lokalnyheterna i Stockholm.
När jag väl vaknat ordentligt såg jag en halsduk och en mössa som jag har stickat.
Det känns väldigt bra att ha kunnat bidraga med något som någon behövt för att klara den kalla vintern. Och att vi är så många som älskar att sticka och sedan skänka bort.
Idag hade jag och kära vännen C after work på O`learys i Huddinge med ett glas cider och ett glas rött vin.
Vi hade mycket att avhandla, så det var tur att vi började så tidigt.
Snart börjar finalen på På spåret...Jag tror inte att det blir så mycket stickat ikväll.

torsdag 10 mars 2011

Jag kunde inte....

Igår kväll var jag gräsänka, när maken var ute med jobbet och sonen var på sitt rum.
Vad ska man då göra när man är själv? Kanske nysta upp alla de fem härvorna av karamellgarnet...?
Jag bestämde mig för detta.
Sen satte jag konstigt nog igång med att sticka en provlapp, som jag tycker är vansinnigt tråkigt.
Men jag tycker att det är ännu tråkigare att repa upp det man stickat, om det sen inte blir bra.
Då visar det sig att det nya garnet passar bra till den koftan jag hade tänkt sticka i grönt.
Så nu har jag satt igång med den. Ni kan se ovan hur långt jag kommit.
Men kanske borde jag stickat vantar, som också står på todo-listan.
Det snöar nämligen här just nu, stora hemska flingor. Hur svårt kan det vara att hålla reda på att mars är en vårmånad och då ska det inte snöa längre! Rättning i även detta led, tack!

onsdag 9 mars 2011

Det blev inte som jag tänkt mig

Idag har jag varit på Litet Nystan och lämnat in en påse till Hjälpstickan med fem mössor och tre halsdukar.
Jag har som en liten regel för mig själv; att om jag lämnar en påse till Hjälpstickan, så får jag köpa ett nystan.
Nu har jag fört hårda förhandlingar med mig själv om detta med ett nystan. Vad kan man göra med ett nystan eller härva med för den delen? Ja, kanske ett par sockor eller en halsduk eller mössa eller sjal. Men det kan ju aldrig bli något mer, större...
Så idag köpte jag fem härvor.
Lucca Fino i färgen karamell, från BC Garn. Det märket kommer att försvinna så jag tyckte att eftersom det var rea på det , måste man passa på. Nu kan jag göra en kofta eller så...
Jag hade ju tänkt köpa till 4 nystan Merino Extra Fine, men de hade inte det märket, så då var jag tvungen att tänka om.
Och vad gör det? Jag kan ju åka till den andra hovleverantören i Farsta och köpa de sista fyra nystanen av det gröna, så jag kan sticka den där fina koftan från igår, en annan dag. Kanske i morgon?!
När jag gick från tåget på Södra station till St Paulsgatan, så gick jag förbi sådana där telefonabonnemangs killar som prackar på alla allt.  Men de gjorde misstaget med mig; de tilltalade mig med: Hallå DAMEN!! Jag såg mig omkring, men det fanns bara jag som var trolig mottagare av hans budskap. Men icke! Ingen tilltalar mig med Hallå DAMEN, om de tror att jag ska köpa något!
Nu hade jag kanske inte ens tänkt köpa något, men plötsligt var det ABSOLUT omöjligt att betänka ett erbjudande.
Jag tittade bara på honom och gick förbi.
Jag fyller 46 i augusti, inte 56 eller 66....! Skärpning i leden!
Men sen på tåget hem blev jag lite glad igen. Ja, jag är förstås glad över mitt nya garn...
Men det var två små tjejer, kanske 6 och 7 år som åkte tillsammansmed sin mamma och hennes mobil, där det fanns schlagerlåtar som Linda Bengtzings "E de nåt fel på mig". De lyssnade på den låten ett par gånger och sjöng med för full hals. Till slut fick de sjunga utan telefonens hjälp och det gick minst lika bra!
Det var inte bara jag som drog på smilbanden, när vi fick njuta den ljuvliga sången.
Sen började min telefon ringa med som vanligt; Högt över havet, och så var melodifestivalståget fulländat.

tisdag 8 mars 2011

Sista halsduken klar

Eller i alla fall den senaste halsduken.
Nu är jag klar för ett besök hos Litet Nystan och lämna in min påse med stickat till Hjälpstickan. Det blir nog den sista påsen för säsongen...Men sen är det på´t igen till hösten.
Nu när alla mössor och halsdukar är klara, så funderar jag på en vårkofta, kanske i grönt, som jag har hört är en vårfärg...
Kanske en sådan här...
Denna är stickad i Muskat, som är ett bomullsgarn. Jag tycker att det blir tungt och med tanke på att den är stickad sidledes, så kanske det töjer sig mycket.
Jag har Merino extra fine hemma i en vårgrön färg, av en händelse...och det är samma masktäthet, så jag tror att det får bli i det garnet. Men kanske får jag köpa till, så det ska jag kolla tills besöket i garnaffären i morgon.
Idag är det ju semmeldagen och en sådan viktig dag måste firas ordentligt. Så ikväll till fikat blir det semla med varm mjölk och kanel. MUMS!

måndag 7 mars 2011

Nya halsdukar och en mössa

Här är resehalsduken klar. Det var den här som följde med mig på flyget till och från Dublin, på bambustickor. Det stod i Dublin att man inte fick ha med sig knitting-needles innanför security, men det var ingen som sa något...någonstans.
Det är M&K eco baby ull i färgen petrol och enkel mosstickning. Väldigt mjukt och skönt och passar tillsammans med denna mössa.
Det är det gamla vanliga mönstret, men jag gillar verkligen passformen.
Den här halsduken började jag på kvällen innan vi åkte iväg, så den var hemma och bara väntade på att bli färdig. Jag tror att det är antingen mohair eller kanske ruggad ull, om sådan finns nu förtiden...Jag tycker inte att den är stickig, hoppas bara att den inte sticker den nya bäraren heller.
Dessa tre sakerna läggs i Hjälpstickan-påsen, för en snar leverans. Ska bara göra klart den sista halsduken, som jag påbörjade vid vasa-loppet igår.
Det kom ju lite fönsterputsning och gardinbyte ivägen för stickningen. Men lite fick jag stickat i alla fall.

söndag 6 mars 2011

Stickar Vasaloppet

I fädrens spår för framtida halsdukar.
Äntligen är det den första söndagen i mars och man kan med glädje ta sig ur sängen tidigt. Allt för att se lämmeltåget försöka ta sig upp för backen från Berga by.
Jag är som man kanske ser, ensam nere och kollar på TV och stickar halsduk.
Snart ska jag väcka de manliga medlemmarna i familjen för en god frukost.
Men än så är det lugnt och tyst och jag kan sticka i fred.
Tidningen är läst och jag är redo för dagens begivelse.
Byta gardiner står på schemat idag. Får se om detta kommer att ske, mellan alla skidtävlingar. Det får bli baksidan som får nytvättade fönster och nya gardiner, för solen skiner på den andra sidan...Men det kommer säkert en dag för den sidan också.
Sen kan man lätt tröttna när det är för många fönster som pockar på uppmärksamheten.

lördag 5 mars 2011

Några bilder av Irland

I Dublin finns det dubbeldäckare, till både sonens och makens förtjusning. Visst, man ser väldigt mycket, men det känns väldigt mycket när de svänger också. Men en kort tur går bra...
Här är den andra garnaffären vi kom till som ligger nere vid floden Liffey, på den norra sidan.
När man gått en bra stund i stan, räcker inte den irländska frukosten längre, man får ta en fika. Detta är bland det sötaste jag har ätit, kolabotten med banan och sötad grädde...Men pigg blir man och det kan behövas när man går och går och går och....
Det är aldrig dött i Dublin. Det här är Grafton street, gågatan som är den största med de flesta affärerna. Startar vid Stephans Green och går norrut. Det är hit spårvagnen går och det är väl därför det är så många ute. Men inte bara där, utan även vid vårt hotell, var det fullt med folk till åtminstone 2 på natten. Vi bodde ovanför Dublins hetaste nattklubb. Det var därför det fanns öronproppar i badrummet. Vi trodde att det var för att vi bodde jämte hissen.
Nu var inte musiken så hög och absolut ingen basgång, så vi stördes inte så mycket. Då var det värre med brandlarmet första natten...Som visade sig komma av att några rökte på ett rum, 03.15. Skottpengar!!!
Det här är Unescos världsarv, Newgrange. Den här är från stenåldern och dyrkade solljuset vid midvintersolståndet. Vi fick gå in, med guide. Det var trångt och lågt, men värt mödan.
Så här ser våren ut i Irland. Detta ligger en timmes bilfärd norr om Dublin.
Till sist; Trim Castle. Ligger 30 minuters färd från Newgrange, västerut. Man kan tydligen få gå in på slottet på helger, vid den här årstiden, men vi var där en onsdag. Nu tror jag inte att vi missat så mycket, men kan vara värt att kolla, om man är intresserad.