Till fler frusna huvuden

Någon dryg timme tog det igår kväll i soffan innan mössan var klar.
Visst hjälpte det med ett program som "Vad hände med..." i 3an...
Så klart att man funderar på vad Bengt Fahlström, Barnjournalen gör nu för tiden eller Rick Astley...
Det är 4 personer, Pernilla Wahlgren, Alex Schulman, Jonas Gardell och Ann Söderlund som listar sina funderingar om vad som hände med kändisar och då pratar vi Nalle Knutsson och kompani.
Först får man se hur de såg ut, när det begav sig och sedan kommer svaret på vad de gör nu för tiden.
På Pernillas lista fanns sådana som man visste vilka de var då men har glömt bort nu.
Som Bengt Fahlström, Rick Astley, Nalle Knutsson och sju stycken till.
De fyra får göra en lista var och igår var det första programmet. Jag ska absolut se fler.
Idag ska jag stå ut på ett föräldramöte innan jag får ligga i soffan och sticka. Konstigt att maken aldrig är ledig när det är just föräldramöte...Ikväll är det Solvalla med kollegor, som han påstår att han bokat för läääänge sedan, innan det blev känt med föräldramötet.
Det kanske han gjorde, men då kanske han borde ha avbokat just Solvalla, så hans fru slapp att gå den här gången också...Eller så säger vi att det blir hans tur nästa gångerna. Det blir väl en bra deal?!

Varmt om öronen

Säsongens första mössa är klar!
Jag hittade ullgarn i en av lådorna som var tjockt och skönt. Det känns så skönt att kunna använda det man har och det blir så bra. En varm mössa och jag får plats i mina lådor...
En win-win situation...
Det bästa av allt, jag hittade mer garn...
En sådan här mössa tar inte så lång tid att göra, så jag tänkte klämma en ikväll. Om jag är vaken.
Nu har jag haft kurs i två dagar och är helt slut. Då är det en fördel att man kan lägga in inlägg i förväg och bara bestämma vilken tid det ska publiceras.
Igår kom jag hem vid halv nio -tiden men inlägget kom strax innan sex...Hokus pokus...
Men idag är jag live.

Ibland får man mycket gjort...

När minnesprogrammet över 9/11 gick för fullt satt jag och stickade klart även den andra strumpan.
Ett par 44/45 som ska till Hjälpstickan så småningom.
Garnet är randat så man blir glad av det. Mycket färg...
Sedan hann jag även med att sy en kudde till sonen av tyget som inhandlades på IKEA.

Den kommer att göra sig fint i den nya soffan. Den blåa färgen är nästan exakt som sonens överkast på sängen...Allt matchar. Och lite färg skadar ju inte i ett för övrigt mörkgrått rum.
Jag ska försöka att smuggla in några småkuddar till soffan också.

Trädgårdsarbete pågår

Jordmassorna vill återta förlorat område och välde ner tillsammans med snön i vintras.
Eftersom lutning är mer än önskat, måste detta stoppas på något sätt.
Jag blev kommenderad att gräva och maken sprang med spänner fulla med jord uppåt.
Anledningen att jag skulle gräva var att maken får göra allt annat grovt jobb. Och att det finns myror i massor...
Dessa massor av myror är nu bombarderade med Myrr, detta underverk av myrgift...
Vi passar också på att klippa ner busken som tycker att den kan breda ut sig som den vill, utan hänsyn till trappa eller annat...Och inte breder den ut sig snyggt heller. Kan man inte kräva det, lägga in det i generna att det ska snyggt ut...?! Det finns ju genmanipulerad majs, varför inte genmanipulerad spirea?
Kanske någon gång i framtiden...
Nu är det gjort. Maken har tillverkat ett staket mot jorden som vill nedåt. Alla är nöjda. Och ledbrutna.
Det finns ju faktiskt en anledning att vi har trädäck, att vi inte ska behöva göra en massa trädgårdsarbete.
Annars sitter jag i soffan och vilar och stickar på den andra strumpan. Jag har så många projekt så jag vill bara bli klar.
Det är minnestund på TV för 9/11...Konstigt att jag fortfarande kommer ihåg vad jag gjorde när jag hörde om nyheten...

Klippan i vårt hus

Maken och jag åkte i väg till IKEA i morse. Det är sonen ska få en soffa.
Plötsligt är det viktigare för sonen att spela Minecraft med kompis on line. Men det är bara bra för vi har funderat på var han ska sitta, på hemvägen med soffan...Han får inte plats, rätt och slätt.
Vi kommer till IKEA, åker upp högst upp och provsitter en Klippan-soffa, 2-sits.
Det är en sådan vi ska ha. Men vilken färg?
Vi hittar ett jeanstyg med röda sömmar, det ska vi ha!
Det visar sig att det skulle vi inte, det har utgått....Då köper vi bara ett vitt överdrag, så får vi leta vidare efter ett annat senare.
Men vi köper även en röd rund matta, så vi kan slänga hans skitvita samma runda, som han har haft ett par år...Och lite tyg, så vi kan klä om hans stora kudde som han har i sängen och som för tillfället har ett tyg med bilar och lastbilar på. Det var tufft när han var 4 år, men inte nu, 9 år senare...
Hemma igen kommer det ständiga problemet att sätta ihop en IKEA möbel utan allt för mycket svärande och skrikande. Jag gillar personligen inte instruktionsböcker, så det får maken och sonen sköta. Jag gör vad de säger att jag ska göra.
Nu är den i ett stycke och klar...

Nu ska det bara upp några hyllor på väggarna och tavlorna vi har köpt. Sedan ska vi titta på soffkuddar...De vi köpte i somras vill han inte ha längre, säger att de är för tjejiga...Tycker inte jag! Kanske för att jag är tjej...

Stickning i solen

Idag har jag arbetat hemifrån med att läsa in en kurs eller kanske mer läsa på en kurs som jag brukar hålla med jämna mellanrum, men nu med några små ändringar.
Det finns ju sämre väder att vara hemma och läsa...Strålande sol, men med lite vind. På det hela taget, väldigt fint väder. Synd att klaga allt för mycket.
Jag har nästan stickat klart en strumpa, ska bara maska av för tån...
Men jag har köpt garn till ett nytt projekt. Kunde inte riktigt låta bli. Det kommer att passa höstens kläder perfekt.
Nu ska vi visst snart få gäster enligt ett telefonsamtal från maken. Hans kompisar från Karlstad dyker visst upp.
Det känns bra att även hans kompisar dyker upp utan allt för mycket aviserande innan. Jag gillar det!
Även om jag fick slänga mig i bilen för att tilläggshandla några saker. Men det är det värt!

Ibland är man eftertraktad

Så här långt kom jag på strumpan igår kväll. Jag somnade visst lite...
Men det kommer fler kvällar, närmast idag, om någon timme...Ska bara och handla lite mat först.
Först ska jag bara se klart filmen om Blåvitt som går precis nu i tvåan. För trots mina år i exil så klappar det ett blåvitt hjärta i mig.
Idag på jobbet, reste jag mig och var borta en millisekund, allstå ingen tid alls.
När jag kom tillbaka till min plats, fick jag veta att både Arja Saijonmaa och ABBA sökt mig, precis efter varandra.
Nu ska man inte tro att det är som det låter, för just låter är väl lösenordet här.
Arja Saijonmaa sjunger "Högt över havet" på min privata mobil och ABBA sjunger "Ring ring" på jobbtelefonen.
Det var alltså någon som var angelägen att få tag på mig. Och så fick man inte det...Men det var inget spännande, för någon ringde igen...
Men det var rätt härligt ett tag där, att man var lite eftertraktad.