En liten tur med båten.

Nu är det ganska lugnt. Vi sitter och äter frukost och har havsutsikt.
Lite stressigare var det att komma hit. Taxin vi precis skulle hoppa in i, började rulla, chauffören slängde sig in och krockade först med en stolpe, fortsatte allt snabbare mot en hop cyklar, där den stannade. Föraren fick jag ut, men han mådde inte så bra, så det ringdes efter ambulans. Vi var tvungna att ta en annan taxi, så vi hann med båten. Vi ska ringa i morgon och se hur föraren mår.
Nu ska vi ha det trevligt, sonen, J, L och jag.
Solen bryter fram och så det blir en fin dag.
Undrar när de serverar drinkar?

Jag, en svikare

Jag är en svikare.

Efter 15 år med Nokia kommer jag i övermorgon ha en IPhone 4S i min väska.

Jag tror att jag har haft 7-8 stycken Nokia under den här tiden och varit, på det hela, jättenöjd.

Tills jag tröttnade på att inte kunna ha samma program som alla andra, eller appar, som det nu heter.

Nokia hänger inte med längre...

Så nu är det dags för mig att byta och då blir det till en IPhone, som är en IPad i mindre format...Och den kan jag nästan hantera.

Maken fyller år snart, i slutet av månaden och jag håller på att fråga, så fort jag får tillfälle, om vad han önskar sig i present.

-Ingenting, möjligtvis att du (dvs jag) kan hantera din nya telefon utan gråt och tandagnissel och utan min hjälp.

-Önska kostar ingenting, ingenting, ingenting, säger jag. Men önska något realistiskt, är du snäll.

Kanske kan jag hitta något till honom på färjan till Åland, imorgon...



Leva på stor fot

Visst ser tofflorna groteskt stora ut i förhållande till min fot.
Nu ska de ner i en tvättpåse och åka karusell i 60 grader. Förhoppningsvis passar de foten bättre efter det.
Det tar inte så lång tid att sticka de här. Jag gjorde båda igår, som sagt, stora stickor och tjockt garn.
Det är tur att jag hann lägga ner min bok i väskan igen då min hemresa tog en halvtimme längre tid, än normalt.
Det går ju an, när man sitter ner och kan läsa sin bok, istället för att stå och frysa i väntan på tåget.
Tänk positivt!
Sonen är på karate och maken ska försöka ta sig hem, samma väg som jag...
Jag har funderingar på vad jag ska sticka nu...Kanske ska jag bara sticka klart den där gröna saken som jag stickade på för några veckor sedan...
Ska snart bestämma mig...

Inte så slapp, som man kan önska...

Nu har jag pressat lite på de två pulsvärmarna, som jag stickade tidigare i veckan.
Jag har hittat mönstret på Stickfrossas blog, tack för det! Det är inte första paret jag gjort och jag bara älskar bladmönstret.
Just de här två ska gå till Hjälpstickan.
Nu har jag nästan en full påse igen och den ska lämnas nästa vecka på Syfestivalen...
Vi hade planerat en slapp söndag, men det var nästan tomt i kylskåpet, så mat måste inhandlas.
Maken hade planerat några stopp till innan det var dags för hemfärd.
En ny TV till köket, då tjock-TVn har gjort sitt, enligt maken...Och en ny router. Vi får ju tre hål i väggen på tisdag.
Vi var också tvungna att köpa nytt hus till Morgan. Det gamla är inte så fräscht efter ett år...
Men till slut kunde vi ta oss hem och lägga oss i var sin soffa.
Jag har börjat sticka nya tofflor som ska tovas. De gamla slets ju ut förra säsongen.
En är klar just nu, men den andra blir klar ikväll....Tjockt garn och tjocka stickor är en bra kombination.

En heldag i Katrineholm

Vi har åkt runt halva mälardalen idag, med tåg.
Första avgång 9.06 med destination Eskilstuna, byte till tåg mot Katrineholm. Framme 10.55.
Farmor och Tim väntade, på fel perrong, på oss och vi knallade iväg till det utsedda konditoriet, Sultans.

En kopp te, med egen kanna och en liten bakelse med blåbär. Inte helt fel sätt att påbörja en dag i Katrineholm på.
Efter denna styrkande fika, tog vi oss under tågspår, till den riktiga delen av staden.
I första affären hittade jag en grön klänning, kanske till julmiddagen på ett slott i Täby?

Jag orkar inte prova, men den satt fint, upptäckte jag när vi kom hem...Tur det!
Det finns inte så många affärer i centrum, men vi, farmor och jag, var inne i den ena av två garnaffärer, utan att handla något där. ( Det är symässa nästa helg...)
Vid det stora torget, som inte var så stort, ligger en liten te och kaffe handel, Sköna Gertrud.

Där hittade jag en jättefin vattenkokare, rosa. Nu kunde jag inte släpa på en stor kartong med vattenkokare, för jag hade innan detta besök köpt en lång svart tröja på Kapp-Ahl...
Men lite te fick följa med hem.

Jag köpte, som man kan se, en burk med lakrits och chili. Vi smakade på sådan förra veckan i Göteborg, på choklad och delikatessmässan...Den är stark men god.
På bilden syns även det halsband jag köpte till klänningen...Med en tofs. Lite Montazami-aktigt, men snyggt!
Vi gick och vi gick och till slut fick vi sätta oss och äta middag på en restaurang. Plankstek med biff. Väldigt gott med ett eller två glas rött vin...

Vissa åt banana split, men inte jag. Orkade inte....

I morgon bitti ska jag roa mig med att ställa tillbaka tiden på alla levande klockor, sisådär 30-40 stycken, eller så många jag orkar...Jag ställer bara klockradion innan jag lägger mig, de andra får vänta. Det finns vissa nackdelar att ha många klockor...

Några varv runt halsen

Jag gav upp innan nystanet var slut. Jag tyckte att det räckte med den längden jag hade fått fram. Det finns inte plats för några meter till runt min hals...Men den var väldigt kul att virka. Inte så mycket tankemöda, mer slapparvirkning.
Inte fullt ett nystan Noro Kureyon sock, virknål nr. 4, eftersom jag håller så krampaktigt..., Peppy scarf, som finns på bloggen 365 saker du kan sticka och virka.
Det kan nog hända att jag gör fler...om ett tag.
Jag stickade ett par muddar från Stickfrossa på någon timme i onsdags, men de behöver blockas innan de visas upp. Det går så fort och blir så bra...
I morgon åker vi tåget till Katrineholm och träffar Tjötkärringen, även kallad farmor eller svärmor, samt Tim.
Vi har kollat ut var vi ska börja med fika, var garnaffärerna ligger och var man senare kan äta middag, innan tågen går hemåt åt var sitt håll.
Jag tror att vi får väldigt trevligt.

Kulturellt en torsdagskväll

Konstföreningen på jobbet hade en guidad visning av Inka-guldet i Skeppsholmens bergrum.
Jag är inte med i föreningen men den behövde frivilliga som kom och såg utställningen.
-Nej, jag ska gå med morsan, sa jag.
-Ta med henne, så fyller vi en plats till, blev svaret.
Så morsan och jag tog en korv i Kungsan innan vi gick över träbron till Skeppsholmen.
En jättebra guide som berättade på ett levande sätt, kan göra även den mest trista utställning bra.
Nu var det inte en trist utställning utan en väldigt intressant...
Man fick inte fotografera, men på bilden som syns ovan, var det helt ok.
Modern och jag måste träffas oftare, nu när vi bor så nära varandra.