Igår när jag var klar med hatten så tog jag fram min garnkorg och tittade i botten på den...Där låg nåt grönt och hårigt. Ingen mat som blivit av misstag placerad där, men en grön pälsgarnströja.Jag stickade några varv, sen tittade jag på "objektet" och funderade på om jag nån gång kommer att använda det..Svar nej!
Inte nog med att själva pälsgarnet burrar upp sig och blir stort, jag hade valt att sticka en kort utsvängd kofta, med drag av Michelin-gubben...Nu är ju inte heller min egen kroppsform så smickrande, ännu...om den nu någonsin ändrar sig, återstår att se, men det enda vettiga var att ta beslutet: kast i sopkorgen.
Jag hade en kort minnesstund innan jag la ner den.
Möt istället min nya hatt, stickat i merino-silkblandning från Galen i garn. Efter vissa smärre korrigeringar passar den som en smäck.
3 kommentarer:
ja, varför slutför man inte ett arbete innan man börjar på ett nytt?? Antagligen för att det ser så roligt ut med ett nytt och man kan inte hejda sig och sedan har man flera hm?!!
Eller så blir det inte riktigt som man tänkt sig...eller som i det här fallet så tog garnet slut och innan jag köpt nytt hade det gått ett halvår...
Men borta är det!
Så snygg du blev i hatten:)
Skicka en kommentar