Igår satt vi ute till sena kvällen, men denna gång under taket. Vi såg DN-galan på datorn. Det känns så fritt att sitta ute och se på TV.
Men jag gillar inte att ha högt ljud, varken hos oss eller hos grannen. Bara så man kan höra svagt.
Jag påbörjade ett litet mellanprojekt, som blev klart nu i förmiddags. Sådana projekt är de bästa. Man hinner många småsaker och så blir det inte långtråkigt.
I morse bakade sonen en mjuk pepparkaka, hans favorit, till tårtkalaset i morgon.
Efter frukosten gjorde jag en chokladkaka, eller rättare sagt; underdelen till Kärleksmums.
Nu ska vi snart åka och handla och sen ska jag bara baka bullar.
Kanske kan jag påbörja en ny bok: Först när givaren är död, av Anna Jansson. Det smattrar på vårt tak ute på altanen och det är ett sådant där rogivande ljud. Man kan sitta och virka och bara lyssna på smattret. Det är väl det bästa med regn. Och att man slipper att vattna alla blommor. Tänk positivt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar