torsdag 12 maj 2011

Räddad undan sopbränningen

I söndags när jag åkte tåget hem, satt det en tjej jämte mig och tog upp en bok.
Jag är alltid nyfiken på vad andra läser, för att få tips på nya böcker. Det är så svårt att hitta nya bra böcker.
Strax innan vi kommer in till Stockholms central, slänger hon resolut boken i soppåsen som hänger vid platsen. Hon hade läst ut den. Men jag hade inte hunnit kolla in vad boken hette eller vem som hade skrivit den...
Hon gick av före mig, som av en händelse...Jag kunde inte hålla mig, utan plockade upp boken ur påsen.
Man kan ju inte slänga en bok!
Jag tog hem den och när Paganinikontraktet var slut och jag skulle åka till jobbet, norpade jag den ur hyllan.
Men jag är nog benägen att återbörda den till soppåsen, eller kanske till pappersinsamlingen.
Den är inte rolig. Eller så har jag vuxit ifrån den.
Ärligt talat, av Jane Green, handlar om en tjej som är 30 och singel...Och hur man ska fånga en make.
Jag är 45,5 och gift sedan ett antal år, nu för tiden... och jag har fångat en make, även om han är på äventyr med jobbet till småtimmarna...
Jag kan ha behållning av sådana böcker, men när jag läser denna bok, jäspar jag så mycket att jag blir tårögd och orkar inte fortsätta. Nu har jag gett upp.
Istället ska jag påbörja denna bok:
Tusenskönor, av Kristina Ohlsson. Jag läste precis hennes första bok, Askungar, och gillade hennes sätt att skriva.
Och så är det en deckare, igen....

Så här gick det...

1 kommentar:

maja sa...

Hihi, kan riktigt se dig hur du plockar upp boken, och stoppar ner den i din väska :) synd bara att du inte gillade den.