Det finns säkert någon som kommer ihåg den där koftan jag skulle sticka med mormorsrutor.
Den skulle vara i svart med dessa rutorna fram i två rader på varje framstycke.
Men hur kul var den att sticka? Inte alls....!
Igår morse, när jag inte var tvungen att gå upp okristligt tidigt, kom jag på att jag skulle göra en halsduk istället.
Bara sy ihop alla rutorna på ett långt led och kanske virka till en eller annan...
Nu är det tretton stycken mormorsrutor i Delight, som var och en mäter 11 gånger 11 cm.
Sen har jag virkat ett varv med tre stolpar och två luftmaskor runt hela. På det kommer en svart kant i Drops Alpacka.
När jag väl satt där med en lång halsduk, sydde jag ihop den.
Det är mjuka garner, så den sticks inte. Men jag känner nästan aldrig sådant...
Idag är det dags för sonens kalas och alla killarna dundrar in strax efter tretton.
Då hoppas jag att det kan lugna dem med pizza, chips och godis. I och för sig en massa socker, men de borde bli mätta och lite mer orörliga.
Jag ska ta min tillflykt till övervåningen där jag kan kolla på TV, surfa runt på en massa trevlig bloggsidor och kanske läsa i någon bok.
Märk väl att detta är en förhoppning.
En farhåga är att det är sådant liv, att jag måste gå ut....
1 kommentar:
Visst är det bra att ändra sig. huvudsaken är att man blir nöjd :)
Förstod att du skoja,finns inte mycket annat som är så avslappnande som att få göra det man tycker bäst om oavsett vad.
Jag tycker också att det ska bli bra att börja jobba, fast det hade inte gjort något att vara ledig mer :
Skicka en kommentar