Ja, jag lever efter sonens kalas. Kan nästan säga att det var lugnt...Men bara nästan.
Det är vid sådana tillfällen man är glad att huset är tre våningar högt och att jag kan få vara själv på den översta...Och maken är glad att han jobbar.
Nu är det i alla fall avklarat och funderingarna går, om hur mycket muta ett uteblivet kalas kan kosta nästa gång.
När slutar man att ha kalas, om man är normal?
För snart är det säkert någon som påpekar att jag alltjämt har kalas varje år när jag fyller år...
Men det är skillnad, då är det MINA kompisar som kommer och de är inte tolv år och skriker och har sig.
Jag stickade i alla fall klart den där kragen som syns på bilden ovan.
Det är Manu från BC garn i petrol-färg. 100% baby alpaca. 1oo g, stickor 8 och 90 maskor. Men jag har lagt upp och avmaskat med vit Eskimo, för att få lite variation. Det syns inte på bilden ovan, för efter den repade jag upp och började om igen...
Så här blev den när den är klar. Den är jättemjuk och varm och man kan ha den över en blus eller en tunnare tröja och ändå inte frysa. Samt att den inte är i vägen, när man jobbar. Tror jag, för jag har inte testat...
Idag har jag hunnit med ett läkarbesök och en tur till tapetaffären med sonen för att köpa tapeter till hans rum.
Silvermetallic blev det, de kommer nästa vecka. Får se när de kommer upp....
1 kommentar:
Härliga kragar/sjalar det där, har ingen egen men dotterna har en KÖPT! som jag lånar ibland :)
Skicka en kommentar