Det var verkligen en total nostalgi-tripp.
Allt utspelar sig 1975, då jag var tio år. Det var de gamla sedlarna, ölburkarna (jag hade en enorm ölburksamling som jag övertagit från en kompis...), plastpåsarna, hårspännena...
En grön telefonautomat med mynt...Hela kittet!
Mamman i filmen var dagmamma, precis som min mamma. Ja, allt var nostalgi.
Även filmen i sig var bra.
Jag hade hört om filmen innan, men glömt bort det, när jag väl satt där.
Men enligt min mening, så är en film bra, om man inte tittar på klockan under tiden. Och det gjorde jag inte.
Sen är det ju trevligt att träffa väninnor, utan barn eller makar. Även om det är en förkyld muminmamma, som hotar att nysa i gottepåsen. Nu hände inte detta... Men det var nog mer tur än skicklighet.
Nu återstår att se om jag får även denna förkylning, när jag nu nästan är färdig med den föregående.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar