tisdag 2 februari 2010

För gammal

Igår för 14 år sedan flyttade jag från Göteborg till Huddinge,
Jag, som ett halvår tidigare, när jag fyllde 30 år, förklarade för alla att jag skulle minsann aldrig flytta utan jag skulle dö i Göteborg.
Men flexibel som jag är, så flyttade jag alltså ett halvår senare.
Tilläggas kan att jag heller aldrig skulle skaffa barn eller gifta mig...Ett barn och ett äktenskap sen 10,5 år tillbaka...Flexibelt är väl dagens ord, kanske...
Men om jag ska berätta vem jag är så är jag exil-göteborgare.

Sonen har sitt rum på övervåningen och där finns det TV, dator och musik och TV-spel. Detta gör att besöken nere hos föräldrarna är alltmer sällsynta, förutom matintag. Det finns gränser...
Eftersom det är så sällan man ser sonen så har jag heller inte fått så många kramar av honom den senaste tiden.
Sonen är en kramgo kille, som gärna kramas med sin mamma.
Tills igår.
När jag frågade efter en kram, eftersom det var så länge sedan, svarade sonen bara -Jag har blivit 11 år nu och då kramas man inte längre.
- Men förra veckan gick det bra, sa jag. Du var 11 år då med.
- Men mamma, jag är äldre nu. Du får kramas med pappa istället.
Sonen gick upp till sig och den kramsjuka mamman var förvånad.
När jag senare också gick upp, hittade jag sonen vid vår dator. Då krävde jag hyra; en kram, som jag fick...
Men kan man bli för gammal för att krama sin mamma?

I våras köpte jag en himla massa Merino extra fine från Drops. Jag har inte vetat vad jag ska göra, men igår hittade jag detta mönster, som jag blev sugen på...
Jag vet inte om jag ska ha V-ringat eller inte. Får se när jag kommer dit...

2 kommentarer:

Monica Hansen sa...

Snyggt mönster! Nu snöar det i Göteborg...

Katarina sa...

Så roliga de är, de små. Har haft samma sak här hemma, det har gått i vågor. Har nu en som snart är 15, kramarna kommer inte så ofta, men gonattkram ett par ggr i veckan får jag trots allt. Och det är jag mycket tacksam för. Och du, inte blir man väl för gammal för en kram, det mår alla bra av.