Visst fick jag ge mig ut och hämta maken, några km norrut. Då hade han varit på väg hem i två timmar...Men sen bänkade vi oss framför TVn och kollade sprintloppen.
Silver till tjejerna, inte illa! Grattis!
Under tiden stickade jag min röda mohairmössa.
Så här blev den...
Den går ner över öronen, för det värsta jag vet är när man får dra i mössan för att täcka öronen...
Känner mig lite slö nu. Har suttit på Huddinge sjukhus i två timmar för en spruta.
När inte tågen går som de ska måste man vara ute i god tid. Det var jag. Två timmar innan min tid begav jag mig från jobbet. Normalt tar det 45-55 minuter...
Konstigt nog var det ingen stor försening, typ en halvtimme mellan stationer eller liknande. Detta medförde att jag hade tid att fika och läsa min spännande bok innan det var dags för sticket.
När jag sen skulle hem, hann jag knappt kolla efter en buss, förrän den var inne...
Kanske ska köpa en lott eller så försöker jag överföra min ovanliga tur till makens hemfärd idag.
Det finns lite garn kvar efter mössan, så kanske blir det en halsduk eller liknande...Dagen är plötsligt lång, när man redan är hemma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar