Ingen kan göra allt...

Jag stöder Stockholms stadsmission med månadsbidrag, samtidigt som jag stickar till Hjälpstickan under det kalla halvåret.... Och är världsförälder.
Nu är det inte för att klappa mig på bröstet och skrika: vad jag är bra!!!, bara för att säga att det finns olika sätt att hjälpa till nära eller långt borta, stort eller smått.
Jag läste en kolumn i dagens SvD, där skribenten tyckte att det skulle vara bra med en sommarlovspeng för alla sommarlovslediga skolbarn, där pengen kunde överföras till en förening som gjorde något för att sysselsätta lediga barn.
Då kunde dessutom någon få sommarjobba med detta. Win-win situation.
Men det kanske räcker att man skänker gamla kläder till välgörande ändamål istället för att slänga, om det finns något värde för någon annan. Inte ge bort sopor alltså. Alltid kommer det in någon krona som kan användas för något bra...

Maken har jobbaktivitet ikväll så sonen och jag har handlat till hans resa och ätit mat.
Han ringer och bestämmer med kompis, att de ska träffas efteråt.
- Om du inte har något emot att vara själv ikväll...
- Inte nämnvärt, är mitt svar, vilket han inte förstod. Så jag fick klargöra att jag absolut inte har något emot att vara själv och herre över fjärrkontrollen. Mest jobbigt var att inte hoppa högt av glädje.... Han är söt, min nyklippte son.