Vischan

Igår var det utflyktsdags och då var inte målet något tågrelaterat...Det enda tågsakerna vi såg, var en järnvägsövergång som vi korsade två gånger och en bro över en kraftstation...
Vi åkte till Storforsen, Sveriges största outbyggda fors som dånade fram i Piteälven.
Vädret var perfekt för en dag på stranden, men det kan vi ju göra när vi kommer hem, så det fick bli forsen.
Jag trodde stället låg runt hörnet; det gjorde det också men på norrländska. Det tog en dryg timme att köra i 110 km/t på vägar som hemma hade fått ha högst 70 km som tillåten hastighet.
Känns väldigt märkligt med tanke på vägstandarden, att det var så hög hastighet. Men det är klart, ingen trafik i samma utsträckning som hemma....

Nåväl, vi tog oss ut till fallet som var mäktigt. Vi hittade en grillplats för lunchmaten, hamburgare. Sen började det regna. Först lite stilla sommarregn; det gör inget sa vi och fortsatte glatt grillningen.
Efter ett tag var det ett häftigt höstregn som öste ner på oss som då satt under handdukarna vi hade tänkt haft när vi badat. Men vi grillade på....
Vi fick i oss hamburgarna och sen packade vi ihop.
Det fanns ett litet fik, bara 3 km bort, dit vi styrde kosan. Där hade det inte regnat....
En kopp te och världen var genast mycket bättre och ljusare.
Ett hotell var byggt vid nederkanten av forsen, där de av en händelse, sålde Snö-halsband. Nu fanns det vara rosa, som då inte är favoritfärg, så det blev inget köpt.
Men vi åkte till Vischan.

En loppisaffär i nån håla, som man kan läsa namnet på på båda sidorna av skylten. Men där hittade jag en trebent pedistal, som jag letat efter ett bra tag. Visserligen vit, min andra är svart, men det finns färg...
Hem för mat och bad i träsket...Skönt!
Idag är det nog teknikens hus i Luleå som väntar besök av oss och kanske Lulekyrkby.
På återseende!

Äntligen framme!

Vi började med frukost i Sundsvall, packade ihop oss och styrde kosan norrut. Haparanda står det på skylten. Exotiskt!
Första stopp blev i Härnösand där vi såg stora torget med nåt fint hus, gult och Resecentrum, allstå tågstationen. Det var den första för dagen...

En skylt förkunnade "Ådalsbanan för besökande" . Alltså slängde sig maken av E4 i en hastighet som hans fru önskade skulle sänkas rejält. På slingrig delvis grusväg tog vi oss ner till Ådalsbanans kontor, som visade sig ha stängt onsdagar och andra dagar förutom tisdagar...Vad synd! Men en bild på tunnelmynningen kunde han ta trots allt...

Ådalsbanan är för den oinvigde en tågbana i norr som håller på att nyggas med en massa tunnlar mm...
Sen var det äntligen dags för Höga Kusten-bron, eller egentligen Sandö-bron, som jag visade lite snett i mitt förra inlägg. Wästerlunds Konditori, som finns med i Konditoriboken, men som var en besvikelse. Inget att välja på och jag som innan hade sagt att jag skulle ta en fika där.
Men nu har jag varit där...
I Örnsköldsvik, som var nästa ställe att åka igenom fanns en skylt med Bottniabanan-besökare.
Lika livsfarligt som tidigare på dagen svängde han av E4an...Här skulle vi titta på film och känna på stenar mm. Hur kul som helst (OBS! ironi...!)
Jag fick i alla fall köpt ett halsband med en granitskiva i svart läderband. Alltid nåt!
Och Bottniabanan är allstå också en tågbana i norr som håller på att byggas.
Maken skulle sen prompt stanna i Sävar, där Sveriges sista strid stod på svensk mark. Vet inte om vi vann eller förlorade för jag gick knappt ur bilen.

Max-hamburgare i Umeå och en hastig avvikelse från E4an i Burträsk där vi köpte västerbottensost. Underbart gott!

Men nu är vi framme hos Puppisarna, Familjen J&G.
Pojkarna har farit och bastat och badat i Piteälven, men vi flickor är hemma och håller ställningarna. Ganska skönt efter en lång resa.

Uppdraget slutfört!

Fika på Wästerlunds konditori. Öppet, sol men utbudet var knapert... Men nu är det avprickat i Konditoriboken.

Mitt Sverige- Sveriges mitt

Underbart med hotellfrukost. Hittade lite som jag kunde äta, men det var gott. Filmjölk med keso och linfrö, äggröra och prinskorv...jag var proppmätt.

Åkte på en "liten" utflykt till Östersund, bara 18 mil bort. Bra väg, men det tog 2 timmar...Ösregn när vi kom fram men den första affären jag såg var en garnaffär...Bådar gott, tänkte jag. Men så kul var den inte...tyvärr.

Hittade däremot en hobbyaffär som hade dockskåpssaker, där jag köpte 2 mattor. Även en återförsäljare av Panduro var lite intressant med sin rea på rea, men inget följde med hem...
Fikade på nåt café som jag tror hette Törnells...
Vi såg dessutom både Östersund Centralstation och Östersund väster. Tågstationer, om nån undrar.
Det var förberedelser för Yran, som nog börjar på fredag..
Jag hade två väninnor som bodde här på 80-talet, men jag kom aldrig hit. Nu har jag varit här...!
På hemvägen stannades det i Brunflo och kollade stationen och ett stängt järnvägsmuseum.
Vi stannade även vid en fin rastplats nära en å eller älv, eller vad det kan kalls här uppe. Vatten som strömmade i alla fall. Där åt båda manliga familjemedlemmarna glass, men inte jag.
I Torpshammar fanns en skylt "Sveriges mitt". Inget avstånd angivet så då borde det vara runt hörnet...

I norrland är runt hörnet ca 18 km långt...Upp för en mindre och mindre väg tills vi nådde toppen. Väl där var det en triangel som utgjorde mittpunkten. Man kunde klättra upp i ett rangligt trätorn, men inte jag. Ska jag dö så inte ska det vara i norrland...


Vi som tog 2 nätter i Sundsvall för att vi skulle kunna se nåt av stan med omjnejd, såg bara omnejden...
Vi åt god mat på "Tusen och en natt". Var lite hungrig efter 9 timmar utan...Det var gott med kött och bearnaisesås... och ett glas rött.
I morgon bär det ännu mer norrut.
E4 Haparanda står det på skylten.

Var är vi?

Efter att vi kommit en bit på vägen svängde vi av vid vad som var ett kinesiskt tempel eller likande, vi var i Älvkarleby.

Det var det första oväntade stoppet på vår resa norr ut.
Vi har också sett tågstationen i Ockelbo och Söderhamn...

I Ockelbo var vi i "Daniel"-land, men inte en enda souvenir fanns. Borde det inte vara en bra affärsidé att sälja muggar eller likande med ett foto på honom och kanske på Victoria??
Jag hade önskemål om att se Kondiset på Rådhustorget i Söderhamn, men det var stängt måndagar och tisdagar i juli. Hur kan man göra så? Eller är det så få turister som kommer till Söderhamn??? Anledningen till att jag ville besöka detta kondis är att det är med i Konditoriboken och där jag prickar av dem ett efter ett med datum. Men jag har fotat det, räknas det då???

Färdiga vantar, mitt i sommaren...

Igår kväll, till Poirot satt jag och stickade klart de svarta halvvantarna som ska med norrut idag.
Jag hann inte pressa på dem, men väl märka dem. De är stickade i Schachenmayr Nomotta Rheuma Thermal Wolle, som går att tvätta i maskin...Ganska skönt garn, men lite för tunt för min smak. Det händer inte så mycket och absolut inte i svart.

I övrigt har det bytts lakan, för inget är så skönt som att komma hem till sin egen säng med nybäddade lakan...

Får se var vi är nästa gång....

Efter regn kommer solsken

I morse vaknade jag vid 6-tiden och hörde att det regnade. Kollade ut och såg att det var inget ösregn utan ett stilla sommarregn. Måste alltså inte slita in sonen som sov gott på balkongen.
Och som Rolandz säger: Efter regn kommer solsken! (uttalas på värmländska!)

Min ömma moder ville ha sällskap till stan och se på en utställning på Judiska museet om Hanna och Georg Pauli.

Hon hade försökt att se utställningen en gång tidigare men den dagen hade det varit stängt. Ett nytt försök gjordes idag och vi träffades vid 11-snåret vid Karlberg. Mitt tåg kom lite efter hennes och då hon väntade på mig i ca 10 minuter blev hon sugen på kaffe och kanelbulle, som Pressbyrån av en händelse sålde...
Eftersom hon varit där tidigare trodde jag att hon hade koll på öppettiden och hade då inte tänkt på att dubbelkolla den.
När vi då kom fram några minuter efter 11 och rycker i dörren är den låst. Jag kollar vilka tider det är öppet och såg att det är kl. 12 som de öppnar.
-Jaja, men det är rätt dag i dag, säger modern optimistiskt...
-Men kollade du inte tiden, frågar den trötta dotter, jag...?
Vi går framåt Odenplan för att bestämma vad vi ska göra i 50 minuter. Köpa en kaffe och en flaska vatten och sätta oss i en park, var mitt förslag.
- De hade räkmackor på ett fik som vi gick förbi alldeles nyss, sa modern.
Så vi gick tillbaka och fikade. Väldigt trevligt att sitta ute under en parasoll och ta en kopp te och känna doften av räkmacka från hennes tallrik.

Hemma igen påbörjades förberedelserna för semesterresan.
Vad ska vi ha med på vägen? Tunnbrödrullar med nåt gott och en ostsallad till mig med skinka...
Vilka stickningar ska med och böcker????

Sommarprat och stickning

Maken och jag tog en tidig morgonpromenad i diset vid 8-tiden. Ingen lång en, utan bara en sån där så man kommer igång.
Sonen hade vaknat strax efter att vi gått ut och satt nu som vanligt framför datorn.

Tog tidningen och gick ut i solen och satte mig och läste. Maken ville ha frukost, och den intogs ute, för att det inte regnade och det var semester och sommar....

Ville ha med M till Sickla för att kolla tyger, men hon skulle jaga gympadojor till sönerna.
Maken fick följa med istället. Inte in i tygaffären, men till Sickla...Det märks att det är semestertider, för nu kunde man välja var man ville parkera fast klockan var 11.
Började att dra igenom den nyaste gallerian med en massa klädaffärer, men inga kunder.
Sen blev det tyger för mig och maken gick mot Clas Ohlson, som tack och lov finns även där.
Hittade inget som föll mig i smaken. Varför är det så långt till Kinna????
Jag ville ha nåt blommigt tyg till nya kuddar som är 50*50 cm som ska ligga i ryggen på stolarna ute, så det blir lite skönare...

Åker hemåt med bara ett inköpt hamsterhus, en pluring ( en liten rund knapp som man sätter i disktrasan i så den torkar...) och lite vin. Plus makens Clas Ohlson-inköp.

Tar ut min mobil och sätter på radions P1 när klockan är 13. Sommar med Morgan Alling.

Stickar febrilt till hans berättelse om sin barndom och bra musik. Det är den andra svarta halvvanten som ska med upp på måndag som stickas fn. När jag inte tar nån annan för att variera lite....

Ett oväntat besök

Efter att ha vaknat av ett ösregn vid halv tre, 02.30, i natt och slitit in sonen som alltid sover på balkongen på sommaren, med täcke, madrass och allt och hittat ett ställe med nytt täcke och kudde osv var torrt; sov vi till nio...
Vi åt vår frukost och satt sen ute för att det inte regnade och det var semester.
Då ringde familjen S som kom hem från Tallin, och bjöd in sig på fika. Jag älskar folk som ta egna initiativ och hälsar på. Även om det innebar att jag fick "kamma mattfransarna" och åka och köpa färsk bulle...Vi träffas alldeles för sällan numera, trots att vi var nere efter midsommar, men ändå. Klart att vi skulle ses om tillfälle fanns.

Tog sen cyklarna ner till centrum och handlade lite mat. Kunde inte gå förbi jordgubbarna... Jag vet att det är för många kolhydrater i dem, men det är så kort säsong, så det struntar jag i.
Tre veckor, 3,5 kg och ca 5 cm i midjan. Jag kan nog vara nöjd med det, trots jordgubbsätning.
Och inte lider jag heller....

Efter att mest ha stickat innan i veckan öppnade jag igår min nya bok; Är det någon där?, av Marian Keyes. Det är ingen pocketbok, utan en tegelsten som vägen ca ett kg. Men att sitta still på uteplatsen och bara läsa är inget betungande, så då går det bra. Ännu en irländsk författarinna som jag gillar. Det är bäst att läsa hennes böcker hemma i avskildhet, då det är lätt att brista ut i skratt eller fniss. Känns lite löjligt att försöka att maskera ett fniss på tåget med en hostning eller liknande.

Kanske får för mig att öppna färgburken för att testmåla en sida på dockskåpet under dagen...Bara för att kolla om förgen är bra.

I närheten av Sydpoolen

Sonen lämnades i Älvsjö för vidare transport till Bålsta. Ännu några hus till tågbanan skulle byggas ihop.
Modern och fadern åkte till Södertälje och kollade lite i affärer. Det var ett tag sen vi var där, men det har inte ändrats nämnvärt... Lite småtrevlig småstad. Köpte blomkål och jordgubbar på torget.
På hemvägen stannade vi vid Robbans Pizzeria i Tumba och köpte med oss världens godaste sallader som man får man varmt bröd, stort som en pizza. Detta åt jag naturligtvis inte, men jag kände den goda doften....
Vädret har inte varit alltför soligt, även om det varit skönt och utan regn. Då kan man småsova i soffan utan dåligt samvete.

Lite stickning och rensning av rodhodendronbusken på utblommade blommor...Hur kul är det?!

Utflyktstider

Igår åkte sonen till mormor och morfar i Bålsta. Vi åkte upp och hämtade hem honom på kvällen. Men på vägen dit var det många stopp.
Vi stannade till i Barkarby och tittade på olika saker och kom sen till Outleten. Hittade inget, men det var kul att kolla in läget. Det var jättelängesen vi var där.

Idag skulle vi göra en marknadsundersökning på stekpannor, eller vi började igår. I Gustavsberg finns en shop med Hackman mm och där hittade vi en ny stekpanna. Många krav var det som måste uppfyllas innan inköp. Stor, minst 28 cm och helst mer än 21 cm i botten, med lite högre kanter...Men till slut hittades en som köptes.
Sen måste jag in i några små affärer till...Vidare mot Waxholm med 2 färjor.
På vägen dit stannade vi vid ett café Systrarna Delselius, som hade jättemycket nybakat som man bara kan drömma om. Sonen tog ett wienerbröd med choklad och en solbullle och maken tog en coup med pannacotta och jordgubbar med grädde. Jag tog en slät kopp te, men det var helt ok, för jag var mätt från frukosten.
Vi kom sen till Siggesta Gård, som jag bara hört talas om. Det är visst allsång där varje måndag och sen finns det bakluckeloppis ibland. Men de har även en äventyrsgolf-bana.

Här kommer vi med färja nummer två från Rindö till Waxholm. Här var det sommar igen med massor av folk, båtar och fiskmåsar. En korv utan bröd förgyllde min dag här. Det är mysigt att trängas med alla andra turister i de trevliga affärerna. Sonen köpte en strut med gelehjärtan så han blev glad igen. Han tyckte att utflykten tog för lång tid...Tid som han kunde köra tåg på istället...

Igår plockade jag även på de 540 pärlorna för juli månads pulsvärmare, här är mönstret.

Färska räkor

Första riktiga semesterdagen styrde vi kosan till Nynäshamn.
Solen var framme men det blåste lite, men vi är lediga så vad gör det???
En sväng på Godsmagasinet i hamnen och de små söta röda stugorna innan sonen skulle ha korv...
Efter korven gick vi längs bryggan ända ut till slutet. Massor av stora fina segelbåtar i gästhamnen, lukten av lite saltvatten (kan knappt kallas det, jag vet) och lite tång i vattnet, så kändes det NÄSTAN som hemma.
En tur i centrum med lite trevlig handling och sen tillbaka till bryggan för inköp av färska räkor som togs med hem till vin och färskt bröd, till maken, och dagen känns perfekt början på den långa semestern, som kommer att försvinna i ett nafs.

Lite stickning i solen vid hemkomst efter räkätning.

Sonen har plockat fram sin elektriska järnväg och håller som bäst på att förklara hur man fäller upp elmottagarna på taket på ett RC-lok. Det är bara att nicka, så är han nöjd.

Lite i förskott

Igår kom maken och sonen hem efter sitt äventyr trötta men lyckliga, vid 14.30 tiden...
Sonen sa att han var trött och orkade ingenting, maken hade ont i baken efter en cykeltur på 3 mil och ovanan av sadeln.
När sonen kvicknade till sa han att han ville göra om samma sak idag eller kanske nästa helg.
Alltså ta cykeln till stan och cykla runt och kolla på saker.
Men de kom inte tomhänta hem utan jag förärades en födelsedagspresent i förskott och kanske var det lite bröllopspresent i den också...En ny digitalkamera, en Panasonic Lumix med en massa finesser som det kommer att ta mig ett tag att sätta mig in i. Så bilder kommer nog inte på ett tag...
Men så här ser den ut:
Jag hade lagt undan 10 nystan grön muskat i Farsta som jag hämtade tillsammans med grannen. Jag hittade några nystan till i fina färger som kanske ska in i en tröja eller så blir det ett eget projekt.
Grannen hittade svagt lila/blått garn till en kofta. Jättefin färg, men kanske inte på mig. Och idag insåg jag det innan jag gick och köpte den.
Jag har nu kommit halvvägs med min poncholette och mönstret flyter på. Kanske ska ha den i bilen norröver...
Vädret är konstigt, omväxlande regn och fuktigt och lite sol.
En skön slappardag, då man med gott samvete kan vara inne.

Ledig dag

Igår började vår semester.
I morse klockan 6.30 vaknar maken och går ner och duschar.
Den trötta frun undrar förstrött om hon ska ringa jourhavande psykdoktor, då maken får ruskas till liv alla andra lediga lördagar vid 9-tiden....
Han har fått för sig att han och sonen ska åka till stan tidigt med cyklarna och fotografera staden som vaknar, så de tog 8-tåget.
Den trötta frun äter ensam frukost och sitter sen ute i den tidiga solen och läser sin tidning.
Eftersom mamman/frun är herrepåtäppan och alltså ÄGER fjärrkontrollen, för en gångs skull, så tittar hon på alla deckare som är inspelade och så det annars inte fås tid till eller möjlighet, pga av de manliga familjemedlemmarna som då tar fjärrkontrollen.
Men när alla deckarna är färdigtittade tittar mamman ut och målar tånaglar, stickar lite och får sen lust att ta cykeln ner till centrum för att köpa jordgubbar.
En liten tur till nån rea-affär blir det också, av en händelse...
Hittar en blårutig tunika, på rea som får följa med och köpa bären.
Två kartonger jordgubbar och en liten med hallon åker sen hem i cykelkorgen till grädden som står i kylen. Och vips så är lunchen klar; hallon och grädde.
Men än är inte friden slut, så nu ska jag välja ut en ny bok som det ska läsas i och kanske en kopp te till det. Lite te och sympati.


Eftersom ledigheten kanske för med sig att jag inte hinner med datorn, kan det bli avbrott ibland...Eller så är det för fint väder för att sitta vid datorn...

10 år idag

Maken och jag lovade varandra evig trohet och kärlek idag för 10 år sen.
Kl 15.00 i Stråvalla kyrka gick jag in vid min faders arm till min blivande make som stod nervös framme vid altaret. Han tog ett jättekliv och hamnade på min klänning som jag bad honom kliva av från...Sen gick allt bra.
Utan dina andetag, av Kent, sjungen av Siv avslutade vår vigselakt.
Sen var det middag på Frillesås pensionat för vänner.
Tänk 10 år!!!!

Jag sms:ade maken i morse att han skulle infinna sig vid Södermalmstorg vid 17-tiden. När jag frågade om han fått meddelandet ville han först inte kännas vid det, då han inte visste mina planer.
Men vi träffades där med Hugo och tog oss till Sonjas Grek på Bondegatan för en god middag.
Nu intas det kallt rosévin på trädäcket.

Åter i morgon

Så nära och ändå så långt bort

Sonen och jag begav oss till Farsta C idag.
-Vad ska du köpa för garn nu, mamma? frågade sonen.
Mamman tänkte först förneka att det var garn som var tänkt inköpsobjekt....Men svarade:
-Ska bara kolla lite på rean.
Mamman kollade lite på rean och kom hem med en liten påse, för alla gröna nystanen fanns inte inne, utan kommer i morgon eftermiddag.
-Men nu kan du börja i alla fall, sa butiksbiträdet.
-Börja, sa jag, jag har redan högar hemma, men det är billigt!
-Du har minst fem stora lådor fulla hemma, sa sonen.
-Det stämmer kanske, sa mamman, som visste att det dessutom fanns tre eller fyra påsar med garn som inte får plats i lådorna...
Men det ska ju stickas till Hjälpstickan i höst och vinter med och då går det åt en massa garn.

Juli månads pulsvärmare ska stickas med pärlor. Först tänkte jag ta det garnet som blir över efter de halvvantar jag stickar nu i svart, men kom sen på bättre tankar.
Svarta muddar har jag, men inte blåturkosa...
Så Drops Alpacka och en burk pärlor fick också följa med hem i den lilla påsen...
På hemvägen skulle vi möta maken i Älvsjö och handla på Willys.
När vi svänger av från leden och tittar åt vänster mot mässan är det avspärrat och en massa poliser står där.
Nån enstaka som viftar med nån flagga är också där.
EU-toppmötet mellan en massa ministrar pågår för fullt och så nära ett toppmöte har jag aldrig varit och kommer säkert aldrig mer att vara.
Vi var i Göteborg 2001, när allt spårade ur, men nu var det lugnt och stillsamt. Maken som kom från tåget och gick förbi på nära håll, sa att det var fler poliser än demonstranter.
Kanske så det ska vara för att det ska vara lugnt...

Badväder

Tåget försenat och till råga på allt, ett gammalt tåg.
Var är alla svala tåg när jag ska åka???
Troligtvis nån annanstans eller på lagning.
Kanske ska köpa en portabel fläkt, så man överlever en 300-gradig resa i konservburk.

Sonen ville följa med och bada i Gömmaren, så av med kläder och på med badkläder.
Min nya baddräkt tog sitt premiärdopp idag. Sitter helt OK! Med tanke på att jag inte provat den innan, så finns inget att klaga på.

Här kommer bild på min poncholett. Ulrica på Hjälpstickan visade upp sin och jag var helt såld.

Här kommer mönstret.

Min stickas i karamellfärgad Merinoull. Den är så mjuk och skön...

Två (2) dagar kvar att jobba....Hur ska jag överleva????

Minimålat

Nu är jag på G.
Jag har börjat att måla dörrar till mitt senaste dockhus. Jag säger inte sista hus utan senaste.
Jag har sagt sista hus förut och efter det har jag skaffat det som jag håller på med nu.
Dörrarna är målade en första gång och inte helt klara.
Det finns fördelar med att sitta ute och måla; bra ljus, gott om plats, man kan prata med grannen...
Det finns även nackdelar med att måla ute; färgen torkar fort och det kan bli klumpar, flugor gör avtryck i den våta färgen eller så surrar de kring mig så jag blir tokig.
Men jag har fortfarande inte bestämt färg på själva huset; blekgult eller falurött??
Vad tycker ni passar ihop med dessa färger?
Det ska vara ett svenskt hus med snickarglädje från 1800-talet. Jag tänkte vit snickarglädje på farstukvisten.
Nu när vi ska uppåt på semestern så ska det fotas för glatta livet. Där uppe i norr finns det underbara hus med hur mycket snickarglädje som helst.
Jag återkommer med foton senare.

Nu till tv-soffan för stickning och Allsång för att sen fira Victoria.

Vantar mitt i sommaren

-Vad stickar du, frågar mina kollegor nyfiket. Det ser ut som vante...Mitt i sommaren...
Förklarar att det är halvvantar som ska med till Piteå som det stickas på.
-Men dit ska du ju om två veckor...??!
-Ja, men det tar inte så lång tid, bara man sätter igång...
-Eller hur?!
Det känns onekligen lite snett att sticka vantar mitt i sommaren, men garnet är skönt att sticka med, men det fyller knappt nåt. Stickar och stickar, fast det knappt syns.

För att få variation stickar jag även poncholetten, men den kommer på bild i morgon.

Sonen tyckte får nån vecka sen att det var alldeles för långt vid öronen, men ville i övrigt inte klippa sig. Mamman rykte ut och kapade vid öronen. Mamman tyckte att det såg bra ut. Tills nästa dag då håret tvättades. Då ville mamman rätta till det liiite snedklippta håret, men det ville inte sonen.
Sen ville sonen det väldigt mycket, och även klippa allt håret hos frissan.
-Ok, men då skyller vi på pappa när det gäller klippningen vid öronen, annars följer jag inte med, då får pappa följa med.
Sonen vill att mamman följer med och idag begav vi oss till frissan.
-Kom ihåg att det är pappa som klippt! sa mamman
- Man kan inte ljuga sa Rickard Rättrådig, även kallad sonen.
När han hoppat upp i frisörstolen så frågade frissan:- Vem har klippt dig vid öronen?
-Mamma, svarade sonen.
När allt var färdigklippt sa frissan att nu såg det bättre ut än när mamma klippt dig.
Tacka fasen för det! Hon är utbildad och jag är mamma.

I stället för en regnig dag

Vi gick ut en långpromenad i morse vid 8-tiden. Några droppar regn kom och vi höll på att vända, men det kanske slutar, sa vi.
Tre droppar var allt som kom och vi fortsatte att gå.
Tvätten kunde hängas ute och t om frukosten intas ute i solen.
Några ärende fanns på schemat så vi åkte iväg. Till tippen och slängde en massa skit, vidare till Plantagen som inte hade det vi ville ha.
Bauhaus hade rea, men inte hittade vi det vi skulle ha, förutom tralltvätt...Kul! Jag skulle ha en burk färg till mitt nya hus, men kunde inte bestämma mig för vilken färg det skulle vara, falurött eller blekgult??? Och de små färgkorten kostade 1 kr, så då la jag ner det. Ska man inte kunna ta med hem ett färgprov???
Så till konsum hemma för att hämta en ny dataskärm istället för den som är tvärrandig i olika fina färger men som är svår att läsa på...
Väl hemma parkerade jag mig i solen på baksidan med en tidning i tre delar och en stickning.
En svart halvvante i ull som är beställd till Piteå. Nån gång måste man sätta igång...
Sen gick jag inte in förrän klockan var kvart i åtta...Jag kan säga att jag är lite röd på de ställen som inte varit i solen på ett tag.

Här kommer boken jag påbörjade i går. Dödligt arv, av Donna Leon. Jag älskar hennes böcker och fast jag aldrig varit i Venedig, känner jag mig hemma där.

Jag har även satt igång med en poncholette i garnet karamell, merino-ull. Jag hade gjort ett fel på nåt varv i början så jag fick börja om från början igen. Men det var inte så långt att repa upp.

Bilder på detta kommer senare.

Nu är det bara en arbetsvecka kvar innan semestern. Hur ska jag orka????

Stora T som i Tålamod

Nån som vet vad detta är???
Ja, nu är svaret inte så enkelt som ett stort nystan.
Detta nystan är det som blev efter att jag repat upp allt jag stickat på den lavendelblå muskat-koftan.
Jag tyckte jag läste nästan hela mönstret innan jag började.
Spetsmönster brukar bara visa de räta varven, så jag stickade glatt på med aviga varv mellan de visade varven i mönstret, med påföljd att varken höjd eller maskantal stämde när jag kom till ett kontrollmärka där man skulle öka i var sida.
När jag sen läser lite noggrannare, står det att mönstret visat från rätsidan. Alltså inget om att sticka alla aviga varv, aviga. De var redan medritade i mönstret.
Jag blev sur, stickade inget på två kvällar och sen igår; jag repar upp allt to the bitter end.
Maken kan intyga att jag inte skrek en enda gång eller på något annat sätt visade vad jag tyckte.
Jag känner mig väldigt duktig.
Hur kul är det att repa upp 24 cm stickning på båda framstyckena och ett bakstycke???
Hur många skulle klara det utan ett pip???!!
Att jag sen inte sa så mycket över huvudtaget den kvällen....Who cares?

För att gratulera mig själv till detta piplösa uppnystande, åkte vi på utflykt idag till Rosersbergs Slott. Sonen vägrade vara kulturell.
Vi gick visning med ma & pa och sen var det fika i slottscaféet. En macka med brie/salami, soltorkade tomater i olja och paprika. Ja, utan mackan då förstås....och en kopp te.
På hemvägen åkte vi in till Stinsen och kollade lite. Där har jag inte varit sen -97. Det är större nu.
Nu ska vi skynda oss att grilla hamburgare innan det kommer regn, som visst var i Norrköping, enligt hemvändande grannar.

Same, same, but different

Fredag, den dag i vecka då den ömma modern slipper ställa sig för att laga mat.
Vi brukar hämta hem mat eller köpa lite lättare mat.
Idag hade vi enats om lite räkor, rostbiff, skagenröra, baguette mm...
Räkor och räkor. Vi hade frysta räkor i frysen som vi tog fram igår och hade i kylen över natten. Då kom jag att tänka på de färska räkor som vi åt i Göteborg.
De var torra och salta och hur goda som helst.
De frysta var blöta och smakar inte alls lika mycket.
Men de är klart mycket godare än de "blöta", dvs de som ligger i lake i burk.
Sonen vägrar att äta nåt annat än blöta...Som exilgöteborgare blir man ledsen samtidigt som man blir glad för att man får så många fler färska eller i alla frysta.

Efter att ha släpat den tunga boken fram och tillbaka på tåget, satte jag mig ute i solen och läste klart den. Det skulle vara den sista boken om Erik Winter, men slutet var så där att man säkert kan plocka upp kommissarien igen om andan faller på.

Jag presenterar nästa bok en annan dag. Jag har tagit fram den...

Trassel

Våra grannar har vackra rosor, vars blomning de kommer att missa när de är på semester i år. Men de kan få titta på makens foto.
Rosor med vattendroppar, känns friskt och härligt.

Jag har lättat lite på förlåten när det gäller mitt tålamod.
Igår hade jag behövt lite av den varan.
Jag tog fram det svarta nystanet jag köpte häromdagen i Gamla stan.
Jag föredrar att börja inifrån, så jag grävde fram det jag trodde var mitten. Det var mitten och väldigt mycket till! Typ 10 % till och allt var i en enda härva, smått omöjlig att reda ut.
För att inte skrika rakt ut när maken såg på TV klippte jag av det värsta och la upp på mitt rum för att vid senare tillfälle eventuellt, jag säger eventuellt reda ut och använda till stickning.
Jag garanterar inget! Och skulle det vara så att jag misslyckas, så ring inte precis då, för jag tror inte att jag kommer att vara så himla glad.
Men jag kan också lyckas. Men det kräver att jag får vara ensam med mitt trassel, utan att vara social med nån.

Och skulle jag inte lyckas kommer det att följa med nästa sopbil till sophimlen, där sånt här passar!

Förresten så har den förlorade sonen återvänt till modershuset. Han hade haft svårt att sova pga den stundande ensamma tågresan från Eskilstuna. Nu skulle han inte hoppa av förrän på Centralen och tåget gick visst inte längre och där stod jag och tog emot honom. Han såg stolt och glad ut när han klev av tåget. Kanske att han kan våga åka längre en annan gång...

Lite tjejsnack

Idag ska förra kollegan C komma förbi vår altan och ta ett, eller fler glas vin.
Hittills håller vädret sig i schack, inget regn.
Vi börjar väl med lite mat; lax, potatissallad och baguette, till C och Chevreost och ägg till min lax. Att banta betyder inte att späka sig och ha skittråkigt...Inte än så länge i alla fall.
Allt rullar på och känns bra.
När vi sen har ätit måste allt skvaller klaras av, så vi hinner med det. Jag har bytt kontor och vill veta vad som händer där...Lite, OK! mycket nyfiken är jag.
Maken är på gubbdagiset, Clas Olsson i Solna och förlustar sig. Ska visst köpa batterier och säkert något annat som vi inte kan leva utan.
Annars får han gärna vara hemma när jag har kompisar här, han bor ju här.
Men jag känner såna som kör ut sina äkta hälfter när det kommer besök.
Varför då? Då finns det ju ingen som plockar in i diskmaskinen och servar med kaffe/te...????
Och inte är väl besökaren hemlig...Om den skulle vara det skulle vi inte träffas hemma.

Pratade med sonen i morse. Han har längtat efter pappa och mamma...
Han kommer hem i morgon och på frågan om han inte ville stanna lite längre kom det ett tvärt NEJ. Känns ganska skönt att han kan längta efter en...fast han vet att det kan vara tjat och gnat.
Nu ska han bara testa på att åka fjärrtåg själv från Eskilstuna. Där ligger ångesten i morgon.
Han får se till att åka ett tåg så jag kan möta honom på centralen så jag ser att han kommer av och inte fortsätter till Uppsala. Hemska tanke! Även om jag tror att sonen skulle uppskatta även den resan...

Lite mini-inspiration sökes

Jag har byggt dockskåp sen våren -89, med lite upphåll, men konstant sen -00.
Detta har resulterat i tre dockskåp, varav ett är bortlämnat och så ett nytt projekt.
Eller nytt och nytt, jag har haft huset i ca 1,5 år, men kommer ingenstans med det.
Jag har tapetserat några rum. Men bara att titta på trappan som är i hur många delar som helst, gör att mitt dåliga tålamod visar sitt fula ansikte.
Desperat efter lite mini-inspiration åkte jag till A och hennes affär; Skalaminimal i Grimsta.
Vi är båda moderatorer för minityrforumet, så vi diskuterar ofta vad som ska göra där. Men mina projekt hemma är ohjälpligt livlösa.
Jag åkte dit och satte mig på en stol och tittade mig omkring.
Jag bestämde mig för att detta huset ska bli blekgult, med blekgrönt och ljusgrått som accentfärger runt fönster och dörrar.
Sen fick jag order om att gå hem, ta fram alla fönster och måla dessa nu när det är sommar och man kan sitta ute och göra det.
Så därför letade jag fram ett fönster och en dörr för att visa.
Först kom jag inte på var jag hade lagt dessa...Så länge sen var det som jag hade igång bygget.
Huset ska bli svenskt 17-1800 tal, med snickarglädje på farstun.

Men för att jag inte ska kunna ta mig ur detta, utan att bekänna att jag har ett svagt sinne, så lovar jag nu att ta tag i huset.

Lite garn slank visst ner....

Jag var ju i Gamla stan i lördag, men då kom jag inte till de garnaffärer som ligger där.
Så idag hade jag ett uppdrag till mig själv; jag skulle köpa svart garn till pulsvärmare som jag har lovat sticka till Piteborna och ha med på semestern.
Jag gick först till den som ligger på Öster långgata, närmast slottet. Där köpte jag det gröna handfärgade alpackagarnet. Jag tror det var från Chile. Det var så mjukt och liksom allt grönt, så ropar det på mig: Köp, Köp...! Och som den svaga människa jag är så köper jag.
Det svarta ullgarnet hittade jag på Sticka, också det på Öster långgata, men lite mer i smeten. Garnet går t om att köra i maskin.
Det som blir över ska bli juli-muddarna med röda pärlor.

Köpte två kartonger jordgubbar. Jag kan inte låta bli...Med någon deciliter grädde är det perfekt till tet ikväll.


Nu ska här lagas fyllda lövbiffar med gräddsås. Kanske lite Brieost till. Maken får kokt potatis.

Måste passa på

Det är så tyst i huset. man vaknar inte av TVns barnprogram eller ett tjoho, när sonen hittar nån på Habbo...
Sonen är på semester, hos tant B i Eskilstuna och huset är inte sig likt...
Tänk att man nästan, jag sa nästan, kan sakna att tjata på sonen om tandborstning, påklädning, gå ut och lek med kompisar...
Vi äter frukost när det passar oss, ser på våra tv-program, om vi ens är inne...
Idag valde vi att gå på bio, och då inte en sonenanpassad film utan "Män som hatar kvinnor"
Det är säkert tre år sen jag läste böckerna så jag hade inga problem att se filmen. Jag kom ihåg saker, men störde mig inte på när filmen gick annan väg än boken.
Vi valde sen att äta mat och då inte på McDonalds som hade varit sonens förstahandsval utan Amazonas. Fast där vet jag att sonen också gillar deras grillbiff...Så vi åt en sån, maken med pommes och jag utan. Båda lika nöjda.

Jag känner mig nöjd med dieten, då jag hittills tappat 1,7 kg, på en vecka( fast jag vägde mig strax efter midsommar....)

Jag tänker mer på vad jag stoppar i mig och är inte sötsugen längre.

Men jag har nödproviant i form av mörk chokladkaka, 72%, med hallon...Men än så länge ligger den tryggt i skåpet ovanför micron, i alla fall tills sonen hittar den....

Ture turist

En lördag i Gamla stan är man inte direkt ensam. Det är några fler som vill vara ute i det vackra vädret och se vår vackra huvudstad.
Jag träffade E vid riksdagshuset. Konstigt nog var det inget problem att känna igen henne, fast vi inte setts på nästan 20 år...Visst, jag har läst hennes blog och sett lite bilder, men jag visste hur hon skulle se ut.
Hon visste att jag fortfarande är rödhårig, och gillade grönt.
Vi tog en sväng in i Gamla stan och på Stortorget var det fullt med turister.
Vi var fikasugna och hittade den perfekta fikaplatsen. Grillska husets takterrass Lagom soligt, lagom mycket folk och ganska lugnt och fridfullt.
En räkmacka utan macka men med ägg, räkor och majonnäs. Riktigt gott! Väl värt ett besök. Samtidigt stöder man Stockholms Stadsmission.

Hemma igen ville jag visa upp min fina blomma som jag köpte igår. En hydragena står det på, men heter den inte hortensia? Så mycket var det med min blomkunskap...Nåväl, den är snygg i min gummikruka av bildäck i alla fall!

Rabatten på terrassen blommar mycket nu. För att glädja andra som inte kommit och njutit live, så kommer här några bilder...Det röda här nedan för är en väktare eller trädgårdstomte. Han håller koll på trädgården på natten, tillsammans med övriga i samma skrå.

Kycklingmamma, jag?!

Sonen ska ta pendeln kl. 15 och träffa C på centralen.
Eftersom jag inte är hemma kl. 15.00 ringer jag till sonen 13.30 för att kolla att allt är med.
Sonen vill att jag ringer 14.30 för att kolla att han har allt med sig.
Då lovar jag även att jag ska stå på perrongen kl. 15.17 när hans tåg kommer in på centralen för att se att C kommer med samma tåg, om inte ta hand om sonen.
Jag funderade ett tag att gå hem så jag skulle hinna till Huddinge kl. 14.57 för att se att sonen kom med rätt tåg, men mina kollegor sa att han kommer att fixa detta. Så även om jag hade ångest för att han skulle åka själv, som han gjort ett antal gånger, så lät jag honom göra det.
Men jag stod på perrongen för att kolla till honom, och för att ge honom det godis som jag köpt till honom. Man ska alltid få godis när man ska ut och åka....

Allt gick bra. C var i tid till tåget, sonen satt där han skulle och jag fick säga hej då till honom igen. Vi kramades i morse... Min lilla bebis är stooor...Men fortfarande får man kramar, om det inte är för pinsamt.

Träffade maken i centrum. Kollade in lite nya affärer eller nya lägen för affärer.
Till middag idag, när sonen är borta; färska laxkotletter med romsås och ägg för mig, pasta för maken. Underbart gott. Lite citron på också....

Här ser man min lavendelblå kofta efter ett nystan. Det verkar inte vara så mycket fint väder ikväll, så kanske att den kan växa lite till....

En sista vinter

Kanske en konstig rubrik mitt i varma sommaren. Men det är namnet på nästa bok, Den sista vintern, av Åke Edwardsson, som jag ska ta mig an.
Att den förra Sjöjungfrun, tog slut idag. Kanske beroende på att tåget till stan i morse tog en halvtimme längre tid det brukar ta...
Igår så påbörjade jag den blå koftan. Jag har hunnit en halv mönsterrapport, man stickar från framstycke till framstycke, dvs allt på en gång...Det känns väldigt bra.


Sonen ska bort ett par dagar som jag berättade om tidigare i veckan.
Vi plockade fram kläder och rullväska. Han ska prova på att åka tåg hem ensam från Eskilstuna och rullväskan kan han dra och lyfta själv.
Han börjar bli stor, min lille bäbis....
Ut i skuggan på baksidan. Kanske med fötterna i vatten igen, det svalkar.

Jag lider av startidis

Jag kan inte låta bli.
Ska bara testa masktätheten.
Funderar på om det är rätt mönster.
Ok! jag ger upp! Jag måste påbörja lavendelblå koftan i Muskat.

Jag har lite ont i vänstra tummen. På jobbet har jag en liten skena som hindrar att jag böjer tummen.
Tänk om jag inte kan sticka på länge och sitter där med ett bomullsgarn som ska vara till sommarkofta.
Det går inte....
Jag stickade klart den sista ärmen till den blå mohairtröjan igår kväll. Men sticka med mohair när det är så varmt är ingen höjdare. Och så är det bara kragen klar. Men vem vill ha på sig en mohairtröja idag, när det är drygt 25 grader, i skuggan...Inte jag!
Bättre då med bomull...
Mycket svalare...

Sonen var på äventyr med sin morfar. De var på Galärvarvet och såg en utställning om Titanic.
När jag ringde hem för att kolla om han kommit hem, sa han att han var sååå trött. Han orkade inte göra nåt...
När jag ringde morfar för att kolla hur det hade gått, sa han att det hade gått bra och att de fikat efteråt. Han ville bara ha en negerboll och en cola.
-Märks att inte jag var med, jag hade tvingat i honom en smörgås också.
-Jag frågade honom om han skulle ha en smörgås, men det ville han inte, sa morfar.
-Det är skillnaden på mamma och morfar; mamma tvingar i smörgås innan kaka, morfar frågar och faller till föga...Men han kommer inte att dö av undernäring, så vem orkar bry sig?!

Kort inlägg medans mönstret skrivs ut på skrivaren.
Tillbaka ut där det är skönare att vara än här inne.