Sonen är inte hemma när jag kommer hem. Väldigt ovanligt...Vanligtvis har vi halva klassen i hans rum...
Men idag är det alltså tyst, när jag kommer hem.
Det är nästan så att jag inte vet vad jag ska göra eller inte göra, nu när jag är helt ensam.
Klart är, att jag inte ska göra något nyttigt. Det kan jag göra när sonen och maken kommer hem. Nu är det MIN tid...
Jag ska, förutom det som finns på bilden ovan, koka mig en kopp te, som komplement till den mörka chokladen, som av en händelse fanns i ett skåp, i mitt kök....
Kanske ska börja med att bläddra i Kattis & co...Eller ska jag hellre läsa min deckare, när jag nu inte blir störd av en elefanthjord som dundrar ner för trapporna, som en vanlig dag...Svåra val, klart i-lands problem, men ändå problem...
Jag vill ju hinna med så mycket som möjligt. Kanske sova en liten stund också, eller är det att kasta bort min tid? Jag kommer ändå att somna i soffan efter maten, när maken är hemma...Nej, det räcker nog med en liten sovstund...den ikväll.
Nu ska jag ut och njuta. På återseende!
2 kommentarer:
Jag är också ensam hemma. Per är på fiskehelg med kompisar och Sofie ute med sina kompisar. Det är konstigt hur handlingsförlamad man kan bli när man får den där egen tiden. Ialla fall jag, det är så mycket jag tänker att man ska passa på när man är själv, i stället blir det nästan ingenting. Fast det kan vara skönt det med :)
Vi kanske skulle ha planerat något ihop...Men jag visste inte om min ensamhet, förrän samma dag, när jag kom hem.
Skicka en kommentar