Leva grönt

Första semesterdagen börjar med en snabb promenad med sonen i nästan en halvtimme.
Det är vårt semesterlöfte; att röra på oss i alla fall lite mer än vanligt. Kanske även äta lite bättre, grönare.
Efter frukost hämtade jag kära väninnan T i Vidja för en tur till Frölunda, på väg mot Nynäshamn.
Där ligger den där garnboden jag besökte med maken förra veckan. Nu var det T som absolut ville dit, och jag var väl inte direkt svårövertalad...
Jag behövde ett hekto grön öglemohair till, eller jag tror att jag behöver det i alla fall...Jag har inte så bra koll men vill inte sitta där med en halv ärm...
Det finns massor av garn i den garnboden. Och så klänningar på en rad...
Jag såg dem även förra veckan, men då hängde de inte så inbjudande. Nu var de flyttade så de hamnade i blickfånget på ett annat sätt.
Jag tittade på den gröna klänningen, fick veta vad den kostade och gick därifrån.
T satt ute och rökte och propsade på att den gröna färgen är precis min färg.
Ok, jag provar den, sa jag. Bara detta att jag provar är ett litet under, men till det priset kändes det nödvändigt.
Och jag älskade den. Med min vita korta leggings som jag, av en händelse hade under jeansklänningen idag, passade den perfekt, liksom mina gröna sandaler.
Så jag föll till föga och köpte den som en födelsedagspresent till mig själv. Det är bara en och en halv vecka kvar...
Men jag fick en present av kära T, en virkad sjal i ett Noro-garn, som också av en händelse passar perfekt till min nya klänning.

Allt har en mening.