Svårt att avsluta

Varför är det så mycket roligare att påbörja projekt än att avsluta gamla?
Man borde rimligtvis längta tills man kan använda saken eller vad det nu är...Varje gång man ser på stickning eller dyl borde man känna tillfredställelsen att man snart är klar. Men det gör man inte!
Istället så börjar man planera för nya projekt som man känner inte kan vänta en dag eller vecka till.
I lördags tog jag upp min cirkelkofta igen och stickade 5-6 varv... Inte blev den så mycket mer färdig än förut. Istället så går jag på mässa och köper en himla massa saker som jag sen suktar efter...Kanske ska påbörja en ny cirkelkofta, fast nu i ljusgrönt i stället...? Eller varför inte det nya broderiet, för jag har faktiskt inte broderat på ett väldigt bra tag och då är det befogat att påbörja det...
Jag har ju sagt att jag kan hitta en vädigt bra förklaring till det mesta.
Även om jag inte brukar prata om mitt arbete så gäller samma regler där; det är bra mycket roligare att påbörja ett nytt, än att avsluta ett gammalt. Och nu ska jag påbörja ett nytt och det redan nästa vecka, den 16 april. Samma arbetsgivare fast en ny avdelning.
Kände att det var dags att plocka hem jobbstickningen till att börja med, den turkos-lila sjalen. Kanske kan jag sticka klart den hemma, annars får den flytta med till nästa ställe.
Nu kommer jag att ha lite längre resväg, så det kanske passar ypperligt med en resestickning.
Annars har jag en himla många bra böcker i min bokhylla jag kan ta till. Och skulle inte de räcka så finns Pocketshop precis vid pendeltågsuppgången på centralen.
Nu ska vi planera vilket museum sonen och jag ska besöka i morgon. Det är påsklov och vi har det som tradition...