Det är nåt jag funderat över; varför man måste börja med att sula och klacka om ett par nya stövlar? Om man nu inte brydde sig om detta och använde dem ändå, så är man ändock tvungen att uppsöka skomakare. Och detta inom en snar framtid från köpedatum.Nu har vi en trevlig och bra en i närheten, men varför???? Är det en oskriven regel eller ett uttalat krav från skomakarskrået?
Nåväl, hemma igen, tillfrågades grannen om blomsterinköp, som det nappades på.
Iväg till Plantagen för inköp av påskris, tête-a-tête, påskliljor, minipenséer och några kaktusar till sonen, som också var med.
Det är ett annat fenomen; sonen orkar inte träffa kompisar men när jag ska träffa mina kompisar så orkar han åka med till blomster-affären. Är inte det konstigt?!
Kan dock avslöja att det ligger i familjen; jag kunde lukta mig till när min mor skulle bjuda in tanterna på kaffe och trots att jag inte var i närheten och kunde se när de kom, så kände jag på mig det och dök "lämpligt" upp. Det kunde ju avhandlas nått hemligt eller spännande...och så fanns det kakor som jag tyckte mycket om redan då.
Tête-a-tête i krukan utanför dörren
I vårt påskris hänger det alltid påskkärringar som gjordes när sonen var liten. Nu köpte jag inte så mycket ris, så alla fick inte plats, men några flyger i alla fall iväg till Blåkulla....
Jag kan sakna de göteborgska traditionerna just i påsktider. Man har påskeldar med gamla granar från jul och en massa bråte. På öarna i södra skärgården pågår ett regelrätt krig om granar med tjuveri från fiender som vanligt inslag. Och det är även på påskaftonen alla går ut och påskar med egenhändigt ritade påskkort som man lämnar till grannar m fl och får godis i utbyte....Här i denna regionen så sker det mesta på skärtorsdagen förutom elden som väntar tills Valborg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar