En liten(?) sjal

Igår när jag låg i soffan med bankande huvudvärk och halvsov, hämtade jag min bärbara dator och gick in på alla mina favoritbloggar. När jag kom till Medeas Värld hittade jag en sjal som hon gjort ett kort och enkelt mönster till.
Som av en händelse så hittade jag ganska snabbt ett hekto garn som legat till sig och som nu passar perfekt till en sjal.
Det är ett 2-trådigt handfärgat ullgarn som är köpt på Tradera från Toppmurklans garn.
Färgen kan nog beskrivas lila med lime-duttar. Jag gillar klart färgen och den är nu klar, så den var snabbstickad.
Jag hade st.4 och 250 m, i övrigt kolla Medeas mönster. Ligger även på mönsterarkivet.
Den är väldigt snygg och lättburen. Jag är väldigt nöjd och tror att det kommer att bli fler i andra färger.
Annars är det en vacker vinterdag med -13 grader och sol i Flottsbrobacken, där sonen har sin skidskola.
Maken och jag värmde oss med fiskgryta till mig, väldigt god och 150g hamburgertallrik till maken, som var mindre god...
Nu väntar benvärmsstickning, så man kan klara väntetiden på pendeltåget utan att frysa ihjäl.

Inte så bra

Vaknade i morse med världens huvudvärk.
Gick ner och satte mig i soffan, för det kändes bättre...Tills jag kräktes av värken...
Har fått i mig mat, så det är ingen magsjuka, som tur är, men jag känner mig matt.
Har mest sovit hela förmiddagen...
Min bok är så spännande så här i slutet, så jag känner att jag bara vill läsa.
Men så spelade jag in Antikrundan från i torsdags, som jag också vill se och då passar det bättre med benvärmsstickning.
Här är sonens halsduk från i torsdags, förresten...
Den gjorde gott, sa sonen som hade den till skolan i snöstormen igår.
Även maken skulle haft en ordentlig halsduk, när hans tåg också slutade att gå enligt någon tidtabell. En utryckning till Älvsjö besparade honom en timmes restid till och då återstår det bara 2 hållplatser innan han är framme...Ingen bra vecka för kollektivtrafiken i Stockholmsområdet.

Iskallt inlägg

Ännu en underbar dag i Stockholms lokaltrafik.
Lätt snöfall är förrädiskt för huvudstadens tågtrafik, främst pendeltåg.
Jag har stått 45 minuter på centralen och väntat på tåg som inte kommer. Kommer det, tas det ur trafik och ut väller ännu fler än vad som stod tidigare på perrongen.
När det väl kommer ett tåg som går dit man ska, blir det fullt på direkten, alla kommer inte med. Men innan alla som inte kommer med förstår att de inte kommer med, tar det tid, så då blir tåget ännu mer försenat och sinkar efterkommande tåg som väntar...
Ett evigt kretslopp...
Den i vanliga fall lediga kokerskan, jag, får idag rycka in och fixa mat. För inte nog med att jag var sen hem, maken kommer också bli sen hem och då gå ner till centrum efter det, blir alldeles för sent.
Det är inte det att det fattas mat, men det är så skönt att få slippa laga mat, åtminstone en dag i veckan. Men den dagen kan få komma i morgon istället...

Sonen halsduk var klar igår kväll, men ingen bild tagen ännu...Nu finns det inga fler skäl till att inte sticka klart den andra benvärmaren.

Måste ner och värma mig, på återseende i morgon!

Fallna lockar

Nu är det gjort!
Mina gyllene lockar är avklippta strax ovanför roten. Håret är alltså väldigt kortklippt nu.
Skönt!
Det kändes som om jag behövde en förändring av mitt jag. Lättast då är att klippa sig i en ny frisyr.
Som vanligt fick Denise nöjet att göra detta. Hon vet hur jag vill ha det, även om jag inte direkt uttalat det.
Jag sa bara; Nu ska det bli kort. -Du menar helkort? frågade hon. -Japp, svarade jag.
Nu fortsätter jag att tappa en massa kilon och behöver nya kläder och en ny frisyr.
Frisyren är då fixad. Nästa steg är att hitta nya kläder.
Upptäckte i morse att jag kom ett hål längre in på skärpet än tidigare. En väldigt trevlig upplevelse, så där på en torsdagsmorgon, när det är snöstorm.
I gengäld gick det nog en propp när jag kom till jobbet och skulle gå på toa. Som om huset skrek: Nu får du fixa till dig! Så det gjorde jag och sen lös lamporna igen....

Tog lite tid att ta sig hem, men idag hade de förvarnat och då är det nästan OK.
När jag väl kom hem, upptäckte jag att nycklarna var på andra sidan dörren och ingen hemma.
Grannarna som har extranyckel öppnade inte och sonens telefon var avstängd och han fanns ingenstans...
Då kan man säga att häxan i mig kom fram och jag skällde på den käre maken som låst efter mig i morse och rubbade mina vanor så jag missade nycklarna..Jag har nu SMSat honom och talat om att häxan är borta och bara hans snälla fru finns här nu...Hoppas han kommer hem snart.
Grannarna kom hem och jag kom in. Lite senare kom även den försvunna sonen hem...

Tyvärr inte enbent...

Jag har nu de senaste kvällarna stickat på benvärmare.
120 m stickor 2,5. 4rm, 4am tills garnet tar slut.
Det kommer att bli jätteskönt att ha på sig dessa, speciellt nu när nya snöstormen dragit in över oss.
Men det är inte roligt att sticka dessa 120 m 4 rm,4 av i en evighet, som det känns.
Men det känns inte heller bra att ge upp efter en. Vad ska jag göra med den???Ta den på huvudet? För smal.
Ha som muff för händerna? För smal och lång.
Nej, jag får nog allt vackert sätta mig och påbörja även nästa bens värmare.
Återkommer med foto senare.

Träffade på sonen på hemvägen från skolan, utan halsduk i snöstormen. Han hittade ingen....
Den ömma modern tog då av sig sin och knöt runt sonens hals och genast slutade sonen att frysa. Det hade ju virvlat ner snö i halsringningen...
Men jag vill inte bli av med min, så nu kanske jag måste sätta mig och sticka en till sonen.
Bäst att vänta tills han sålt slut på alla tulpaner och kommit hem, så han får välja färg.

Nu ska det ut och skottas snö. På återseende!

Ilsken morgon

I morse när jag trodde att jag skulle komma till jobbet i vanlig tid, stod jag bara och väntade i minus 13 grader. Inte kul, men det går. Om man vet att tåget kommer efter 7 minuter.
När inget tåg dyker upp och heller ingen information är minus 13 grader alldeles för kallt.
Det enda som värmer mig då är ilskan över SL och deras underlåtenhet att meddela att tåget inte kommer utan är inställt.
Tydligen var det växelfel i Södertälje hamn, men jag går på högre upp, närmare stan och där fanns ingen indikation att det inte skulle komma något tåg.
Inte förrän jag gav upp och letade efter en buss istället såg jag att tåget var inställt. Men fortfarande inget på perrongens informationstavlor.
SL i ett nötskal.
Det som är mest ironiskt är att de idag har en mätning, där det står att resenärerna blir mer nöjda med SL. Visserligen är pendeltågsresenärerna minst nöjda...Och det är ju inte så konstigt utan tåg eller information.
När jag väl kom till jobbet, skrev jag till SL och talade om vad jag tyckte om deras tåg och brist på information.
Fast det gått 12 timmar nu har jag inte fått svar, men jag var nog inte ensam...
Nog om detta, i morgon kommer nästa prövning, det kanske kommer snö igen, i mängder... Var dag har nog av sin egen plåga....

Åkte till Ikea och åt lite och försökte få tag på det vi försökt att få tag på två gånger tidigare, lock till mina garnlådor. Slut, igen.
Känns inte som nån lyckad dag idag....

Nu ska jag dricka te och sticka i soffan, det kan väl inte gå fel???

Pendeltågsbok

Igår morse smög jag mig ner till soffan när mina pojkar fortfarande sov. Hela huset var tyst förutom mitt bläddrande i boken jag läste.
Skam, av Karin Alvtegen var snart färdigläst och nästa bok skulle utses.
Efter att ha tittat igenom alla mina tre hyllplan med olästa böcker tog jag den jag köpte i lördags på rea för 39 kronor.
Mord i Venedig, av Jan Mårtensson. Ännu en Homan-deckare som jag gillar. Denna är visserligen gammal, men vad spelar det för roll om man inte läst den förut?
Velandet över vad jag ska sticka är för tillfället över, då jag startade benvärmare i grå-svart garn och stickor 2,5. 120 maskor 4r, 4a tills rätt längd.
Återkommer med bild på dem.
Jag har funderat ett tag på att göra just benvärmare, även om det inte är det roligaste stickprojektet, så är det varmt om benen sen... Det verkar ju inte som om vintern ger med sig den närmsta tiden.

Dagens hjältar

Skidåkning till frukost, om än på TVn.
Repade upp min sjal i Noro Kureyon Sock yarn, det jag beställt och fått från England.
Det var nåt felstickat i mönstret som jag inte vill ska vara där och då var det lättast att repa upp allt och nu har jag tappat sugen.... Vad jag ska sticka av det garnet vet jag inte, men nåt blir det säkert...
Har fått klart den sista saken av pälsgarn. Det gröna pälsgarnsmonstret har blivit en virkad sjal.
Jag slängde de få metrarna som var kvar på sista nystanet...

Men den värmer skönt och är mjuk och bor hur bra som helst i påsen till Hjälpstickan. Denna påse är snart full igen och kan då lämnas till Marias garn och jag kan få köpa nåt för att glädja mig.

Dagens hjältar är de killar som jobbar på förbokat i Flottsbro. Vi missade igår att förboka och kom 1,5 timmar innan skidskolans start och hade då 80 nummer före oss i skiduthyrningskön. När klockan var 13.10 och vi fortfarande hade 50 nummer före oss, gick jag in till dessa killar och sa som det var och frågade om vi kunde få komma den vägen när klockan var 13.50 för att hyra skidor och hinna i tid.

Det gick bra, sa de så när klockan var 13.50 och vi fortfarande hade 15 nummer före oss, gick vi in och fick våra skidor.Sonen hann med skidskolan och vi kunde slippa detta stressmoment. Redan idag ska vi boka tills nästa söndag, så vi inte missar igen...

Nu väntar vi bara på att potatis och lax i ugn ska bli klart så vi får i oss lite god mat...Allt serverat med romsås. Mums!

Ensam TV-kväll

Maken roade sig med sitt företag igår kväll och jag och sonen roade oss.
Maten var god på Grekiska Kolgrillen.
Sonen tog hamburgare med pommes frites, varför man nu gör det när man inte är på McDonalds...?
Och jag åt grillspett på fläskkarré med sallad och tzatziki. Mums!
Vi hittade ingen parkering i närheten utan stod i centrum. Väldigt nära en affär med godis...
Och som den lismande lille godisgris sonen är, hade han snart fått en stor påse med sådant.
Men han har inget godisförbud fn...Kanske ska införa det igen.
När vi väl kom hem igen, försvann son och godis upp på hans rum och mamman och stickningen stannade kvar i soffan...
Men vad ska man då sticka när man är alldeles själv?
En hätta och sockor blir bra, tänkte jag. Detta mönstret använde jag.
Inte till mig, utan till kollegans barnbarn. Samma barn som fick den stickade overallen i julklapp.
Det blev garn över där, som jag nu gjorde slut på.
Jag har inte stickat varken hätta eller sådana sockor innan. Jag hade problem med att se hur de skulle bli för man stickar dem platta och syr ihop bak. De blev bra.
Nu får mormodern köpa sidenband till att dra igenom hålvarven i både socka och hätta.

Annars är det en seg dag i vår familj.
Maken kom hem efter ett och jag har svårt att sova innan han är hemma...Så jag är också trött, om än nykter...Det var jag som körde till ICA Maxi idag för inköp. Annars är det som sonen säger; pappa kör och mamma bestämmer. En helt naturlig uppdelning av ansvar i vår familj.

Nu ska det stickas strumpor till maken som ska till Åre om några veckor, också med jobbet.
Han jobbar privat. Då åker man långt och länge.
När man som jag, jobbar i den offentliga sektorn, tar man hissen ner till plan 4, stora hörsalen.
Olika falla ödets lotter.... ;-)

Väntans tid är över

Äntligen är min väntan över. Mitt garn har kommit idag. Och inte bara mitt garn, utan även den bok jag köpte, av en händelse; Victorian Lace Today.

Jag har bara precis öppnat den och det jag sett verkar lovande.

Om jag inte skulle komma till jobbet på måndag, kan man säkert hitta mig nedsjunken i en soffa med en spetsstickning i handen, bortom tid och rum. Inte för att jag tänkte skolka....

När man ser garnet kan man inte tro att det är samma färg i de två nystanen, men det är det.

Det är bara olika nystat, börjat på olika ställen i färgen...Åh, jag älskar det garnet...

Kanske måste jag beställa mer, vid senare tillfälle. Men kanske vänta tills vinterstormarna dragit från den engelska ön, då detta brevet är kraftigt försenat...

Eller så väntar jag tills jag kommer till London i mars. Om jag kan det...

Idag har muddarna till svärmor och Bisse kommit fram. De var perfekta, enligt svärmor....

Kul att kunna hjälpa till, sa jag.

Idag är det fredag och det betyder att kokerskan, jag, har ledigt från spisen.

Maken är ute med jobbet, så sonen och jag har kommit överens om att besöka Grekiska kolgrillen i centrum för att inta föda och gott att dricka.

Trevlig kväll!

Köpstoppet tillfälligt brutet

Nu har jag skickat iväg svärmorsmuddarna och Bissemuddarna till hålan utanför Borås; Fristad :-)
Just detta bråkar vi alltid om, hur stort det där stället är.
Jag lärde sonen att man säger "håla", när man pratar om Fristad, då det i mitt tycke är det. Detta uppskattades inte helt...
Men så är dessa i alla fall där, de skickades i går, så de borde ha kommit fram.
De bruna är till Bisse och är riktigt långa, men kan vikas om man vill ha kortare. Man kan dessutom sticka in tummen i ett hål, så de går upp på handen.
Hoppas att de passar!

De här vita är till svärmor, likadana som hon fått tidigare, men de har hon gett bort.

Jag tror att jag har hittat mönstret här på nån blog, men kan inte komma på vilken.

Tack i alla fall, du som gjort det. Jag älskar att sticka sådana muddar. De är varma och snygga.

Och så har jag använt kanten till en sjal och en halsduk också. Tog en friskvårdspromenad i modden till tåget i eftermiddags.

Stannade till hos Vendelas Garn på Drottninggatan.

Jag hade sett att Drops säljer ut Silkealpacka och var lite nyfiken på det. Men det föll mig inte i smaken.

Istället hittade jag detta ullgarn, Eco ull från Mark & Katten som såldes ut för 17:50/nystanet.

Jag hittade ett mönster med mössa, sjal och pulsvärmare, som även det fick följa med hem.

Kändes lite konstigt att köpa ett mönster, när hela cyberrymden är full av dem, men i alla fall...

Men nu ska det bara virkas klart i pälsgarn innan nåt annat får påbörjas...

Virka i mörker

Jag gjorde en halsduk av pälsgarn igår kväll. Sen ryckte jag upp mig och tänkte utanför boxen, och startade en virkning i pälsgarn.
Men man ser inga maskor eller hål, man får känna sig fram.
Kan tänka mig att om man var blind och virkade så var det samma känsla.
Men mjukt och skönt blir det.
Jag har i alla fall bestämt mig för att göra slut på det där pälsgarnet en gång för alla! Inget mer sådant garn kommer över min tröskel, tror jag. Kanske måste jag sticka till nån annan, men inte till mig...
Jag tror att allt kommer att gå åt till den här sjalen, eller så ser jag till att allt går åt. Kanske blir det ett hästtäcke, vad vet jag.

Sonen är ute och säljer tulpaner för en skolresa de ska göra nästa år. 5 buketter ska han kränga för 60 kr styck. I värsta fall får jag kanske köpa alla själv, men det gör inte så mycket, jag gillar tulpaner.
De tulpanerna jag fick i fredags förra veckan står fortfarande i full blom på jobbet. Det är ju så kallt där, när vi inte är där och har full fart på extra elementet, så kanske de kan bli en vecka.
Det känns i alla fall lyxigt med levande blommor där, bland alla papper, gem mm...

Lurvigt

Snart är de små, gröna, lurviga borta, jag lovar! Det finns nog bara 4-5 st kvar.
Kanske ska jag behålla en halsduk själv och kanske ska den få en mössa som kompis...
Har annars idétorka på nästa projekt.
Jag väntar fortfarande på mina nystan från England, men när de dyker upp kan ingen veta, men förhoppningsvis snart.
Jag vill inte sticka förmycket på min sjal, om jag nu inte skulle få dessa nystan, det blir så jobbigt att dra upp och det är, som kanske nu är bekant, inte min paradgren.
Men kanske ett par strumpor...
Jag är inte med i sockklubben, men det finns så många fina mänster man kan sticka utom tävlan.
Ska kolla in på stickameras hemsida och se vad som erbjuds.
Annars kunde jag kanske göra klart det enda som återfinns i min stickkorg som inte är färdigt; min minikofta.
Jag har inte berättat att jag på nyårsafton tittade på alla UFOn i stickkorgen och slängde det mesta men inte minikoftan.
T om cirkelkoftan åkte all världens väg. När jag påbörjade den var jag ganska så mycket större och nu skulle koftan ha blivit för stor för mig. Inte så lätt att repa upp kidmohair, så då fick "bompa-bilen" ta med sig det påbörjade...(bompa-bil sa jag när jag var liten, när sopbilen kom. Det lät bompa, bompa när de tömde behållarna då...)
Annars kunde jag kanske ta och sticka en tubkrage av resten av kidmohairen, det har jag i alla fall tänkt...
Återkommer!

Små under en grå måndag

Idag när jag kom hem från jobbet såg jag en massa blinkande ljus på vår gata...
Det var kommunen som tydligen tagit sitt ansvar och påbörjat bortforslingen av våra 150 cm höga snöhögar som finns mellan varje hus.
På en månad har vi inte kunnat gå på trottoarerna, utan mitt i gatan.
Varken posten eller tidningen har heller kunnat utföra sitt jobb utan en massa extraarbete i form av fotarbete i kombination av bilkörning...Med påföljden av försenad post och morgontidning och några stackars människor som gör så gott de kan.
I övrigt har jag blivit av med en tusenlapp, genom att bara öppna munnen.
Nej, jag har inte shoppat på auktion, utan varit hos tandhygienisten och skrapat tandsten.
Inte kul och så kostar det mucho...
Säkert hade jag varit gladare om jag hade fått mitt garn från England, men det lyser med sin frånvaro. Kanske i morgon...

Stickar så smått på Bisses pulsvärmare. Bisse har tagit svärmors pulsvärmare och nu vill svärmor ha nya, och Bisse också.
Bisse jobbar med svärmor i den där lilla hålan Fristad utanför Borås, där det alltid regnar... :-)
Kanske ska göra dem i galon istället för ullgarn.

Kall söndag

Ett brutalt uppvaknande i morse klockan sju, när sonen kräktes...Han hade haft ont i magen sen igår och i morse var det dags att göra sig av med det...men inte så kul att vakna till...
Läste slut på min förra bok, Dödssynden av Jan Mårtensson. Valde ut Skam, av Karin Alvtegen som nästa bok.
I övrigt har jag stickat ett par pulsvärmare till svärmor. Foto kommer vid senare tillfälle...
Sen har sonens skidskola kommit igång efter lite problem.
I fredags kom först ett mail från Huddinge skidskola om var och när de skulle träffas. Senare på kvällen kom det mail om att alla kurser var annullerade Men inte på vilka grunder...Skickade ett frågemail till ansvarig och då kom det svar att allt var fel, inga kurser är annullerade.. Så idag var vi i Flottsbrobacken för skidskola. Som tur är hade vi förbokat skidor och pjäxor, för det var hur mycket folk som helst som skulle hyra utrustning.
Sonen klarade sig bra, det märktes att han åkt en säsong tidigare och kunde detta...Och det viktigaste av allt, han själv var nöjd.
Är lite seg efter två timmar ute i backen. Kanske ska sticka nåt roligt ikväll, men vad?!

I stormens öga

Det var väldigt lugnt igår kväll, på kalaset. Men det är det väl alltid i stormens öga.
När åtta stycken 11-åriga elefanter, eller lät som elefanter, rusade upp på sonens rum, blåste det en stormvind förbi de curlande föräldrarna.
Pizzan var uppskattad och filmvalet helt Ok enligt de kalasande pojkarna. Men att de inte äter så mycket chips och godis som vi trott var en stor överraskning Kan socialstyrelsens kostråd redan nått denna åldersgrupp???

Idag är det dags för nästa kalas; mormorskalas i Bålsta.
Min ömma moder fyller 66 år i morgon och t om min bror med fru tar sig upp från Torslanda.
Alltså ett riktigt familjekalas, som vi i vår familj inte är vana vid, då jag flyttade upp för 14 år sen, från Göteborg.
Denna dragspelsbasker ska hon få, liksom en Swiss Cheese Shawl, som blev klar redan förra året, men som inväntat detta tillfälla att göra entré IRL.






Vi har då inte träffat broderskapet med fru sen innan jul, så några försenade julklappar ska delas ut idag.
A får denna mobiltelefonhållare som är pärlstickad i svart alpacka.

Broder J får dessa strumpor. När man har allt, kan man alltid ändå få användning av sådana...
Men innan allt, ska vi leta efter skridskor till sonen, som ska ut på nån hal is nästa vecka med skolan.
Jag gillar inte isar, har lite skräck. Troligtvis sen jag i tidig tonår gick ner mig halvvägs geonom isen. Som tur var, var det ett islager lite längre ner, så vi blev bara blöta till knäna...Genvägar är senvägar, i alla fall när de går över en is, den vägen man alltid tog på vintern när man skulle från Mullsjö folkhögskola till konditoriet i byn för att köpa kakor. Det var säkert minst en halv kilometer längre att ta vägen...

Efter regn kommer solsken

Efter två års väntan kom jag äntligen till tandläkaren för kontroll. Jag brukar bli kallad med arton månaders mellanrum, men de ligger så mycket efter, så det blir två år...
Hade inga hål, vilket är skönt, men dock en del tandsten och beläggningar efter mitt tedrickande. Detta ska tas bort på måndag kväll.
När jag väl kom till centralen, på väg mot tunnelbanan, delades det ut tulpanbuketter, inga stora, men dock buketter med tre i varje.
Idag firas det nämligen Tulpanens dag och då gladdes alla stressade pendlare med tulpaner, i alla fall vi som kom efter stora strömmen i rusningstid.
Vad glad man kan bli! Dessa tulpaner ställde jag på jobbet, mitt på bordet där all post läggs, för att alla skulle kunna njuta. Och eftersom det är så kallt i det rummet, kommer de säkert att stå när vi kommer tillbaka på måndag morgon.

Igår stickade jag klart halsduken i långhårig mohair som påbörjades på morgonen. Det blev en lagom lång, inte för lång och inte för kort, men lagom...
Sonen kalas börjar om ca en halvtimme och pizzorna är beställda, maken ska hämta dem vid 18-tiden.
Är det denna stunden man kallar "lugnet före stormen"? Det vet man inte förrän efteråt...

En dyrköpt present

Hur det nu kan bli så...
Vi hämtade vår nya madrass i går kväll och när den skulle bäras in från bilen, så tog maken den själv på axeln. När vi bar den till bilen var det en i var ände, men tog han den alltså själv, innan jag hann reagera. Jag stängde billuckan och var just på väg in när DET hände.
DET= maken ställer madrassen upp i hallen och det var inte längre två lampor i taket i hallen, utan bara en hel och en trasig...Glasskärmen låg i molekylstora bitar på klinkergolvet.
Så i stället för att bara få en madrass, så måste vi också köpa två nya lampor, för den som är kvar finns det ingen maka till på marknaden.
Alltså två nya lampor...Men vad ska vi ha för sort?
Maken tycker att vi ska ha plafonder, som vi har nu.Jag kan dock tänka mig en annan modell. Kanske stora vita klot. Då ser man inte de olika döda flygfän, som på nåt konstigt sätt, alltid landar där, som en sista viloplats.
I morse var det dags för den påtvingade stillheten och jag orkade inte ta med mig spetssjalen och läsa en massa mönster. Jag grabbade tag i ett nystan långhårig mohair och stickor 10 och påbörjade en halsduk.
Sköterskorna höll på att slita det ifrån mig. Jag stickar alltid när jag sitter där en stund varje vecka, så de är vana och nyfikna på vad det är jag har med mig denna gången.
Kanske skulle de samla ihop restgarner till mig, som jag kunde sticka upp, sa de. Eftersom jag har tre år kvar, så finns det gott om tid.

På ärten

Det var dags för oss att köpa ny bäddmadrass, det gjordes i mellandagarna och den ska hämtas idag.
Det är jobbigt när man är prinsessan på ärten, man sover inte så bra. Det ska det bli ändring på nu. Hoppas jag! Annars får jag leta reda på ärtan...
Men först ska det inhandlas kalastillbehör till sonens kalas på fredag.
Det ska bjudas på pizza och den hämtas på fredag. Idag ska det köpas chips, godis och dricka i kubik.
Hur mycket äter åtta killar på elva år?? Antagligen alldeles för mycket.
Här är det inte tal om att banta eller att inte äta godis...Det utdelas t om dispens i godisförbud, men inte till mig.
Jag ska bara betala och vara glad. Är sonen glad, är mamman glad.

Var annars inne på Lidl i dag på lunchen och jag köpte inget garn! Väldigt duktigt gjort av mig, om jag ska säga det själv. Så mitt inköpsstopp verkar hålla i sig, förutom när jag varit och lämnat in till Hjälpstickan och när jag måste komplettera...

Bättre redlös än rådlös

Eller kanske var det tvärtom...
Jag kom på igår kväll att mitt Noro Kureyon Sock yarn inte skulle räcka. Efter en mönsterrapport har det gått åt 40 g och det finns då bara 60 g kvar och så liten ville jag inte ha sjalen...
Har suttit halva kvällen och halva min lunchrast idag och letat på nätet efter samma garn i färg 92. Det finns inte i Stockholm. Jag hittade en grossist i Mariefred, Hamiltons design, och då kostade varje nystan 170 kr.
Hittade däremot en webbutik i England där det fanns rätt färg för bara £9.46 = 110 kr. Rena fyndet tycker jag, så jag beställde två nystan, för säkerhetsskull. Och en bok med spetsstickningar... Som av en händelse. Men den var på rean, så den kostade bara £9.99.
Undrar hur lång tid det tar? Allt är betalt så det är bara att skicka iväg. Snabbt!
Nåväl; tills det garnet kommer kan jag ju sticka klart av det som jag har kvar.

Nån som är sugen på hattifnatter? Hittade ett mönster här, när jag letade efter nåt annat...Väninnan Muminmamman blev helt till sig när jag skickade mönstret till henne...Men är det nån som vet var man kan få tag på Glow in the dark-garn?

Tillspetsad

Här är mitt nya projekt, en spetsjal i Noro sock garn.
Jag har klämt och kännt på detta nystan i nästan två års tid och nu äntligen var det dags att göra nåt med det.
Jag ville ju inte göra nåt av det som inte kändes perfekt...
Väninnan T har nästan avskräckt mig med att säga att det bara snor sig, men än så länge har jag inte märkt av det.
Mönstret är ett gammalt mönster på en sjal som jag stickade redan 1985, men då i Fårö-garn, turkost tror jag att det var. Den sjalen försvann nog i nån flytt, kanske när jag gick i exil 1996, från Göteborg till Stockholm.
Jag jobbade på Olssons garn/Myrna modeller på 80-talet och stickade nästan upp all min lön då. Tur att man bodde hemma så man fick mat för dagen...
Det som är jobbigt med det mönstret är att det är skrivet och inte som moderna mönster med klamrar runt det som ska upprepas och några halva ord har fallit bort i kopieringen. Men det ska nog gå. Jag har längtat efter att få sticka sjalen igen. Och viljans kraft är stor!
Det var nog tur att den var det i morse, när jag skulle upp ur sängen. Inte sååå lätt!
Men jag kom iväg och kom i tid. Inte illa!
Superkallt idag på jobbet, som alla måndagar, eller alla dagar fn...Mohairtröja med torgvantar och raggsockor, så kan man jobba ett tag. Värmepåfyllning i form av te med jämna mellanrum.
Jag tycker det känns som om arbetsplatsen skrek ut att vi alla skulle få vara lediga; Kom inte hit!!! Det är kallt! Men så väl var det inte, bara kallt...

Och på den sjunde dagen städade hon

Sverige har superkyla och alla kraftverk går på högvarv.
Vi uppmanas att spara på elen. Det har vi gjort. Tills idag.
Jag tog, trots kylan ute, fram dammsugaren. Det var ett tag sen den såg dagsljus. Den tillbringar mest tid i städskåpet...
Man kan säga att dammråttorna nästan har anfallit...Legat i trappan upp från entréplan och bidat sin tid, tills nån intet ont anande kommit upp, och då slängt sig fram över fötterna...
Väldigt dramatiskt!
Det blir en del damm och liknande molekyler, när man stickar så mycket som jag gör...
Men eftersom min käre make, en gång i förhållandets historia anklagade mig för att vara pedant, vilket får de som känner mig väl att nästan kissa på sig av skratt, så är det numera makens uppdrag; att dammsuga.
Nu höll han på med annat och jag tog det då som min hustruliga plikt, och glädje (?), att hjälpa honom...Eller hela familjen kanske, så jag dammsög.
Två av tre våningsplan med vidhängande trappor är klara. Nu ska bara den där gröna barrande saken tas ner, så att även det tredje planet får sin uppfräschning.
Märk då väl att vi bara har en plastgran och ingen naturligt barrande sak, men det är lika illa, eller nästan lika illa...

Men till dagens klarhet; sonens strumpor i brunt ullgarn från Lidl. Nästan ett helt nystan gick åt.
Nu ska jag bara montera ihop den första knitpro-stickan och sen påbörja en sjal i Noro sock-garn, som inhandlades i New York för två år sen...

Typiskt!

Var på Ikea och lämnade tillbaka det förstora locket vi köpte i måndags.
Jag frågade killen på återköp, vilken storlek jag skulle leta efter, med beaktande av de mått jag hade med mig.
Han fick fram det rätta locket, vilket nummer det hade.
När jag väl kommer upp på rätt avdelning och letar efter det rätta locket, så finns det inte...Ingenstans. Jag frågar en tjej där, som kollar i samma datasystem som killen nere på återköp och ser att det kommer inte förrän på måndag.
Kunde inte killen på återköp sagt det till mig, så jag slapp att gå upp en våning, genom halva detta plan för att mötas av ingenting, eller i alla fall fel lock och en himla massa andra människor.
Inte så bra kundservice, Ikea!
Nu är jag sån lojal kund i alla fall, eller rättare sagt; jag vill ha ett lock till min garnlåda, så jag kommer att åka dit en annan dag....

Har haft lite mönsterkonsultation för väninnan T, som ska virka en scarf och som tror att jag är nån virkguru, på svenska och engelska. Vet inte om jag var till nån hjälp, kändes inte så, men jag hade å andra sidan inte lovat nåt. Sticka kan jag, men virka....hjälpligt och än så länge bara på svenska. Mönstret var på engelska. Men lite sugen blev jag, som vanligt.

Men först så ska sonens raggsockor bli klara. En är precis färdig och den andra påbörjad.
När jag visade honom den första i morse, och sa: - Titta vilken fin socka!
- Men jag vill ha två stycken, mamma, svarade sonen. Jag förklarade för sonen som bara haft en termin syslöjd att först blir det en och sen blir det två...

Ännu en kofta

Tog en tur på stan, på väg till tåget idag.
Kallt, men kul att titta i affärer...
Hittade knappar till min virkade "Odd Mama"-kofta. Äntligen kan den bli klar...
Sen plöjde jag alla affärer på väg mot tåget och vad hittade jag? Just det; en kofta. Denna gång på Indiska... Jag vet inte vad det är med mig och koftor...Men jag gillar verkligen dem. Speciellt när det är så kallt både ute och på jobbet. Och så är det snyggt.
Nåt annat jag märkt, inte bara med koftor, är att mina armar har blivit längre.
Ja, de kanske inte har vuxit ut mer, men eftersom jag blivit mindre i mig själv och då kan köpa mindre storlek, så behöver inte ärmarna vikas upp så mycket längre...Alltså har armarna blivit längre.
Det är så skönt att komma hem till ett tomt hus ibland. Sonen leker hos en kompis, men vad ska jag göra? Måste jag göra nåt? Jag har legat i soffan nu ett tag och funderat på om det finns nåt måste, men har inte kommit på nåt, ännu...
Jag ska nog fundera ett tag till. På återseende!

Dagens inlämning

Folkets väl- min belöning, som gamle kungen hade som valspråk...
Nu har jag varit hos Marias Garn och lämnat in min påse med 9 st mössor, en sjal, tre pälsgarnshalsdukar och en yllehalsduk. Jag tror att det var allt...Men jag glömde lägga i en lapp med mitt namn, Ulrica. Men det är inte så viktigt...
Men jag har en deal med mig själv; jag får köpa ett, 1, nystan när jag lämnar in saker till Hjälpstickan, så jag kan känna att jag belönar mig, men ändå håller nere garninköpen.
Denna gången blev det handfärgat strumpgarn i denna färgställningen, se nedan.

Och så köpte jag ett startpaket med Knit pro rundstickor, precis som jag sa igår, att jag skulle. Jag gjorde som vanligt en marknadsundersökning och priset hos Maria stod sig väl. Så här är de nu, nyinflyttade i mitt hobbyrum.

Annars har det varit en lugn första arbetsdags idag, eller kanske ska säga en halv arbetsdag, för jag tog vanliga hundsprutan i morse...Men skön start i alla fall....

Sonen fryser om fötterna i skolan och raggsockorna var urvuxna, så det är dags för nya. Han fick välja vilken färg det skulle vara, bruna är hans val.

Hon rör ju på sig!

Bastun får arbeta för högtryck denna veckan. För andra gången på tre dagar kröp vi in i värmen och satt där ett tag. Det är 100% mer än vi gjorde på hela förra året.
Vi är alltså inga bastumänniskor, men nu är det väldigt uppskattat. Runt 80 grader kan jag stå ut ett litet tag med många avduschningar.
Sen fick min granne mig utanför dörren, iklädd termobyxor och många lager kläder lyckades vi ta oss runt på vår vanliga promenad på ca 45 minuter i lagom takt. Inte för fort, så man inte kan prata, men inte heller så sakta så man fryser. Det var så man kunde ta av sig vantarna och ändå inte frysa, trots -14 grader.
Jag hade inte min senaste mössa på mig, för den var inte fixad då. Det är den nu...
Side Slip Cloche. Väldigt enkel och rolig att sticka och går ganska fort. Stickor 3,5 och 1,5 nystan av Online Merinoull.
Jag kan verkligen rekommendera den boken, Boutique Knits, Ulrica! Det finns fler fina saker som jag ska ge mig på i sinom tid.
Jag har t ex börjat på Ruffled Neck Kerchief, från samma bok i samma garn, så det matchar. Men då gick den idiotiska stickan av, bamburundsticka som sprack precis efter själva stickan.
Jag ska nu investera i Knitpro-rundstickor. Jag är trött på att mina sköna stickor går av, när jag stickar.
Nån som har erfarenhet av dessa stickor? Plus, minus?

Angående fruktkakan; så tog jag en bit till i morse, men jag har nu sett till att den gått till de sälla kakornas jaktmarker. Maken gillar inte röda cocktailbär, så han är inte heller så ledsen.
Men god var den! Men jag har mörk choklad i mitt gömme i köket, fortfarande efter alla lediga dagar.

I morgon ska jag försöka att ta mig till Marias Garn för att lämna in en stor påse med alla stickade saker till Hjälpstickan. Det är kallt ute...

Lägesrapport

Sååå kallt ute idag.
Hade tänkt åka till Nacka Forum, men det känns onödigt att skotta fram bilen, när det är -14,8 grader. Då kan man ha det bättre hemma i soffan.
Här kommer lägesrapporten på pusselfronten:
Man kan nu se fyren och den hänger ihop med himlen. Hela ramen är klar och nu börjar havet ta form.
Kan inte säga att det går fort, men några bitar faller på plats varje gång jag går förbi eller gör nåt i köket. Jag kan liksom inte låta bli att försöka hitta rätt...Lite maniskt är det kanske, får jag erkänna. Jag vill inte ge upp.
Men det finns ingen tidsgräns, bara tålamodsgräns....
På mössfronten är bandet klart och maskor ska plockas upp för kullen. Ovanligt skönt garn, jag fått tag i; Online merinoull...
I ugnen står en julfruktkaka, en sån där som inte jag ska äta, men kanske smaka en liten bit av. Med russin, mandel, suckat och cocktailbär Med en kopp te är den nog väldigt mumsig, tror jag...
Jag vet inte riktigt var gränsen går mellan "att äta" eller "att smaka". Kanske är det storleken på det man stoppar i munnen eller så är det regelbundenheten..?! Kan en stor bit, men bara en, räknas som smaka eller är det så att många små bitar, ofta, är att äta?

Slutpausat

Åkte till Ikea i morse. Nästan inga kunder alls, till skillnad mot i helgen, när det var långa köer på parkeringsplatsen, så vi bara åkte förbi...

Hittade några glasformar till ugnen, ljus i massor och lock till mina garnlådor. Men det locket vi köpte passade inte, så vi måste tillbaka och byta...

Höll i en ny telefon, X6 från Nokia, som jag tror ska bli nästa lilla sak som ska få flytta in i min handväska.

Helt underbar kändes den i min hand. Maken tycker att min 2,5 år gamla telefon, Nokia D ámour ska bytas ut men den är så snygg och bra.

Det är en svår kombination att uppnå om man ska byta, med X6an gör att hederligt försök. Den var vit på baksidan och hade turkos kanter på framsidan.

Touchskärm och ett par hörlurar...Kärlek!

Nu är stickepausen över för denna gången. Gårdagen var lååång och lite halvt tråkig, men jag behövde vila mina armar. Har stickat nästan konstant i 3 år...

Denna mössan har jag börjat på i lila merinoull...

Pusslet går så sakteliga ihop, några bitar i taget. Det är bara jag som håller på och nu har det slätt lite, kanske kommer bild en annan dag...

Annars så njuter vi av ledigheten, hela familjen. På torsdag börjar allt igen, skolan och jobbet.

Stickpaus

Försöker att läsa ikapp alla tidningar som hopar sig under vårt soffbord. Vi har en tidningshylla där, med högar...
Jag fick en påse med en massa tidningar strax innan jul och så har jag alla egna som bara kommer. Kanske för att jag är så bra på att ta tre nummer och en gåva, men hinner inte med de tre numren...
Tänkte också att ta en stickpaus, bara för en dag. Får se om jag klarar det.
Vi har sett "Vi hade i alla fall tur med vädret, igen". Kan inte säga att jag gillar den särskilt mycket, inte som ettan. Den bara älskar jag och kan väldigt många repliker ur den. Nördigt, javisst!
Dags för att läsa en bok igen, så denna bok ligger i startgropen; Dödssynden, Jan Mårtenson.
Som vanligt är det Homan, som ska ställa allt tillrätta igen och Gamla stan är miljön. Tryggt och vant. Gillar dessa böcker.

Under min stickpaus, som kanske är idag, ska jag fundera på vad jag vill sticka.

En spetssjal, kanske, även om jag inte är en sjalmänniska...Benvärmare, det är kallt ute, men ack, så tråkiga att sticka...

Familjefilm

Idag, egentligen en vanlig lördag, men ändå ovanlig. Dagen efter nyårsdagen.
Fortfarande lite slöa av ledigheten, kom maken på att vi skulle se på bio och då alla tre.
Göta Kanal 3, Kanalkungens hemlighet. Lika dålig som recensenterna tycker, den suger. Men den har dock ett visst underhållningsvärde, hela familjen kan se den ihop.
Men det var fler familjer som skulle se den ihop. Med nåååågot för litet barn som inte förstår att det inte är TVn hemma som visar filmen och därmed pladdrar hela tiden.
När jag är på bio, oavsett hur bra/dålig den är, så vill jag inte höra en 4-åring pladdra hela tiden.
Annars så är dagen nästan slut. Det har varit lite ljusare ute idag och det märks att solen kanske går ner några minuter senare. Och det är kallt! -14 grader fn.
Dags att inta soffposition med stickning....

Nytt år, ny halsduk

Det gamla året avslutades med grannar hos grannar, väldigt trevligt!
God mat och gott sällskap och lagom mycket gott att dricka...
Detta medförde att jag pigg och nykter vaknade vid 11-tiden.
Jag började det nya året som jag avslutade det gamla, med en stickning. Det är skönt att ha en vanlig stickning utan en massa tankemöda, när man kan vara liiite trött...
Men nu när det första plagget är klart och vakenheten börjar återkomma i takt med operettmusik i nyårskonserten från Wien, som jag brukar försöka vakna till för att sen gå vidare till backhoppningen från Garmisch- Partenkirchen för att avsluta i soffan med Ivanhoe och den sköna Rebecca, ska jag även pröva nåt mer tankekrävande, en dragspelsmössa.
Det är säkert fler än jag som har fasta vanor en sån här dag. Men vanans makt är stor och trygg och man slipper tänka alltför mycket, då mössan ibland kan vara trång.

Det är kallt och soligt, men idag lockas inte jag av att gå ut. Det kan jag göra i morgon....