I gengäld kommer Hjälpstickan att få denna sjal på söndag, när jag ska till "Galen i garn" på Nordiska museet, tillsammans med Muminmamman.
Jag ska förstås försöka att blocka den eller i varje fall pressa ut alla ojämnheter, så den blir stor och skön till den blivande bäraren.
Jag har fått frågan många gånger; Om jag sett något jag stickat och skänkt genom Hjälpstickan? Men det har jag inte gjort. Jag skulle nog känna igen saken, om jag såg något...Jag skulle vara stolt över att få ha stickat något till någon jag inte vet vem det är.
I övrigt har jag precis kommit in efter en snabb promenad på en halvtimme. Innan dess kom jag nämligen hem från ett besök på vårdcentralen, där jag har fått utskrivet motion på recept.
Allt för att få mina taskiga värden att bli bättre.
Den snabba promenaden på en halvtimme hade det goda med sig att jag fick ett kvitto på att min vrickade fot är helt bra, för jag har inte fått något ont och det är ju skönt. Nu finns det inte så mycket som hindrar mig.
Förutom att gå ska jag fösöka att ta mig till simhallen två gånger i veckan 20 gånger tills i januari.
Det är väl egentligen bara min klorintolerans som sätter käppar i hjulet, det kliar så vansinnigt mycket efter ett bad. Men jag ska i alla fall försöka. Om det inte fungerar så kan jag ju alltid gå ut och gå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar