Han har kommit hem

Igår när vi kom hem från Göteborg, hittade jag ett litet paket i brevlådan.
Tredje gången gillt, så har jag lyckats att mottaga garn från Hjälpstickans sponsor, Tedman & Kvist och garnet Merino. En blandning av merinoull och bomull som ska bli något varmt och skönt till Hjälpstickans mottagare.

Vi kom precis till Flemingsbergs station, när X2000 rullade in och av hoppade sonen. Han såg riktigt lycklig ut när vi stod där och tog emot honom.
Tänk vad lite saknad kan göra...
Nu har Ernst precis börjat göra någon bricka...Måste kolla in. På återseende!

Göteborg finns runt hörnet

Maken och jag passar på, så här den näst sista dagen som barnlediga, han kommer hem i morgon kväll, att gå ut och äta.
Vad passar bättre en solig och varm dag som denna, än att besöka Göteborg?!

Ja, restaurangen Göteborg i Hammarby Sjöstad, alldeles vid kanalen, alltså...De har t om 031-nummer om man ska boka bord....Gillar!!!

En synnerligen god och välsmakande räksallad med handskalade färska räkor, precis vad man kan förvänta sig där...Jag sa till maken att jag blir sur, om det är blöta räkor dvs räkor på burk. Ogillar!!!
Ett glas kallt rosévin, som substitut till den inställda rosé-kvällen med halta Lotta tidigare känd som Muminmamman. (Hon har nu denna gången brutit en tå...)
Men det var jag som ställde in då vi måste passa på att gå ut och äta...dricka rosé kan man ju göra vilken annan dag som helst. Men vi ska inte lägga det helt på is, bara vinet, så det är kallt.
Konstigt nog tog det inte så lång tid att äta, bara lång tid att åka hem, pga alla förseningar som varit denna dag.
Sonen har levt livet, tror jag, på Liseberg som han besökt tillsammans med farfar.

Premiär med Måns

Här tillbringar vi vår underbara barnfria, soliga kväll.
Dagens middag bestående av sill och potatis, något som sonen hatar, har avnjutits under parasollen.
Kan det bara bättre? Kanske kan man vara ledig hela dagen istället för att åka tryckkokare pendeltåg...
Men på det hela, så är det helt ok!
När sedan middagen är klar, kan man bara sitta och läsa en bra bok bakom solglasögon.
Just nu befinner jag mig inne, för att blogga. Men jag ska snart ut igen och kolla in allsången på paddan.
Kan Måns klara av att leda detta traditionella program. Men han har en en blå kavaj, kan jag se...Så även det kan nog gå bra.
Kanske kan jag orka virka till Morden i Midsomer som kommer senare...

Ny bok

I morse var det inte roligt att vara Hugomamma.
Det var den första morgonen efter en veckas semester. Då är det inte kul att gå upp.
Det är desto roligare då att ta en ny bok ur bokhyllan och påbörja arbetsresan med denna bok.
Fyrmästarens dotter, av Ann Rosman.
Åter igen är det gamla hemvanda trakter, denna gången Marstrand.
Jag kan inte räkna dem alla gånger jag varit där.
Ett tag hade vi som tradition på advent att ta med fika och åka ut till ön i ur och skur. Någon eller några i bekantskapskretsen, badade då också och tog efteråt en bastu.
En deckare igen. Lättläst känns det som av en för mig ny författare.
Ringde till sonen med kusin vid 11.30-tiden. De var ensamma, farmor jobbar. De hade inte ätit frukost och hade heller inga planer på att göra det. De var ju inte hungriga än...
I morgon ska de på hemlig utflykt och jag är nog den som är mest nyfiken...Undrar....

Cirkusrea

Idag är det dagen efter dagen efter, för många...Inte för oss, som åkt hem och inte har druckit nubbe.
Vi trodde i vår enfald att eftersom Stockholm brukar tömmas sådana här helger, så kanske det inte var så många som hittat till IKEA.
Det var det, många som hittat till IKEA. Troligtvis var det rean som lockade även sådana som inte tänkt åka dit annars...Cirkus-rean!
Det var därför det fanns hemska clowner överallt som skrämde barnen. Här sitter det en i en soffa och ett gråtande barn är på väg därifrån....Jag gillar inte heller clowner men jag gråter inte när jag ser dem.
Vi skulle bara ha en pinne till tomatplantan, då den förra inte räcker till längre. Vi hittade ingen där.
Konstigt nog hittade vi inget annat som behövde ett nytt hem.
Men vi behöver hålla i plånboken i ett fastare grepp, efter utflykten till Ullared. Där gick det åt 5029 kr, även om inte allt var till oss.  Men man känner ju ett ansvar om att hålla Sverige igång, men det kanske täcker vår andel ett tag framöver...?
Sonen är inte hemma, han är ju hos farmor i Borås. Detta innebär att jag då får ta över hans ansvar om Morgan the Hamster. Morgan the Hamster vill ha rent omkring sig varje söndag, så då var det bara att ta tag i saken och släppa ut honom i bollen för en språngmarsch.
Annars är det ganska lugnt och tyst på vår gata idag.
En fråga är bara hur jag ska orka gå upp till jobbet i morgon..?

Spännande verksamhet

Det har sina fördelar att maken tar egna beslut om hemvägar. Det är bara synd att det är helgdag och stängt... Mjölby är tomt.

Är det någon som känner till denna affär och vad de säljer, så meddela gärna detta här, så jag får veta.

På väg hem genom Sverige

Sonen är kvar i Borås, hos farmor och Timpan, kusinen. Alla parter mår bra att vara ifrån varandra några dagar så man kan längta lite. . . Inte så mycket trafik än. Men nu kom vi in i regnet och det är mindre roligt. Man kan nästan tro att man är kvar i Borås.

All time high

Man kan fira midsommar på olika sätt. Man kan dansa små grodorna eller vara i Ullared. Vi var i Ullared. Nu kom vi redan vid 8.40 men vi kom inte ut förrän 12.40 men då fikade vi en halvtimme på tredje våningen. 5 påsar fulla och då fick inte allt plats i påsar. . . Nu är vi hos svärmor och har ätit allt man ska äta en sådan här helg.

Bilderna visar Gekås i lego...

Det regnar alltid i Borås

Jag börjar nästa vecka

Vi är på Jensens böfhus i Borås. Jag började banta i måndags men fortsätter nästa vecka.

Ibland förvånar maken

Jag sa att vi kanske skulle tanka, när vi kom till Jönköping. Naturligtvis hade jag en liten tanke med detta, Lerdalaboden ligger jämte. 20 nystan bomullsgarn och några småsaker där följa med hem.

Här kommer bilden

När maken ska surfa på sin mobil ska jag vänta. När jag ska blogga har vi bråttom. Det var därför som ingen bild kom med förut. Nu åter vi lunch i Mjölby.

220 kronor godis

Vi är på väg söderut. Ibland måste man sträcka på benen och stanna. Det har vi gjort nu. I Ljungsbro vid Cloetta.

En lugn semesterdag

Jag vet inte hur Blogger mår idag, för jag kan inte lägga in bilder, varken sparade eller från nätet.(Nu har jag lyckats att lägga in bild, som synes...)
Jag är i alla fall hemma och tar det lugnt och läser lite.
Det gäller att vila upp sig inför svärmorsbesöket och shoppingen på Gekås i Ullared.
Jag läser för närvarande Norrtullsligan, av Elin Wägner. Den kom ut i början på 1900-talet första gången och handlar om fyra stycken inneboende tjejer, eller flickor, som man sa då.
De delar bostad och andra erfarenheter. Ingen deckare, som jag trodde först, men ganska intressant ändå.
Den är inte så tjock, så den tar nog slut ikväll....
Mellan varven, så har jag virkat ihop en massa rutor, eftersom kära T förfasade sig över min hög av oihopvirkade rutor, när vi träffades igår...Tänk om jag virkade för många, hemska tanke!

Liten utflykt till skogen

Jag har varit i skogen utanför civiliserat område i Huddinge, eller närmare bestämt i Ågesta.
Kära T med make hyr hus sommarhalvåret och eftersom det är nära dit, så träffas vi oftare nu än på vintern.
Vi satt ute på verandan och jag virkade och T pratade. Men hon virkade inget...vilket jag anmärkte på...
Hon höll koll på mitt, sa hon...Eller hur!
Trevligt har vi när vi träffas så det kan vi göra om, om inte allt för lång tid.
Jag har också varit på posten och hämtat ut paket med böcker. Sonen ska ju till farmor och då ha med sig åtminstone en bok, att läsa, kanske två...
Och så behöver jag fler böcker, då nästan alla som finns hemma är lästa.
Jag har lovat maken om att inte köpa fler bokhyllor, med föräldrarnas hus i minnet, men ännu behöver jag inte göra mig av med några böcker. Men slutet är nära. Jag har fortfarande en extra hylla kvar att sätta i min bokhylla, men sedan....Hemska tanke!

Blivit av med mycket

Jag började dagen med att åka in till stan vid tio-tiden.
Klockan elva påbörjade Denise att klippa av och ur mitt hår. Fast det bara gått två månader sen sist, finns det hur mycket som helst.
En timme senare kliver jag ut från salongen, utan min pälsmössa av hår och lite kortare hår.
Nu bär det av till nästa inbokade äventyr, hem till Agneta som jag inte träffat på ett år eller så.
Hon har ont i axeln pga operation och jag har ont i foten pga stukning. Halta och lytta tog vi oss sakta mot Västermalmsgallerian.
Där har jag inte varit på två år, så det var inte sig likt. Men trevligt var det...
En fika på en dryg timme, för att komma ikapp oss och sedan några besök i affärer, det var vad som hanns med.
Tack kära A för en trevlig eftermiddag!
Igår stickade jag klart en sjal och nu vet jag inte om jag ska fortsätta att virka rutor eller vad jag ska göra...Och ingen bok har jag heller, då den förra tog slut i lördags och jag har inte hämtat ut mitt paket på Posten. Jag fick en bok av A, som jag kanske ska påbörja i väntan på att paketet kommer hem från Posten.
Man har fullt upp när det är semester...

En plockedag

Varje helg, lördag eller söndag så vattnar jag träden. Man gör det i Göteborg, vattnar träden, alltså.
Resten av befolkningen vattnar säkert blommorna istället.
Men det är samma syssla, bara lite annorlunda uttryckt.
Jag är då fortfarande exilgöteborgare, så jag vattnar träden, eller träna, som man säger.
När jag säger detta till folk som inte är göteborgare, så tror de att jag ska träna, vilket är så långt ifrån blomvattning man kan komma, i alla fall när det gäller mig.
Min ömme son, som förövrigt är tvåspråkig i flera fall, förstår uppmaningen om att vattna träna där uppe, alltså på det våningsplan där han befinner sig de flesta vakna timmarna.
Nu föll det sig så lyckligt olyckligt att sonen sover över hos kompis, så jag var tvungen att vattna alla träd i hela huset.
Utanför är det en överflödig uppgift, då det regnar, har regnat ett bra tag och troligtvis kommer att fortsätta att regna i överskådlig framtid. Man kan nästan tro att man redan är i Borås, fast det är en vecka kvar tills detta inträffar.
Det kom som en överraskning att sonen först skulle äta borta och sedan dessutom sova borta.
Hade det inte varit så att grillen var klar att lägga maten på, så hade vi kanske gått ner till någon lokal restaurang, bara för att få se folk, då vi plötsligt blivit övergivna, stackars föräldrar...
Sedan repade vi oss och insåg vår stora lycka. Ingen att laga speciell mat till, då sonen inte tycker att tzatziki är överdrivet gott, utan hellre vill ha potatis istället. Ingen heller att tjata på att han ska komma ner till maten, som är klar eller att stänga av datorn för natten...
Lite som kalvar på grönbete, var vi...
Nu är det slut på det, för han klev just innan för dörren, säkert dyngeblöt....Och jag kände att jag har saknat honom, i alla fall lite grann....
Eftersom det regnar och vi är lite slöa idag, så kommer nog hela dagen att bli en sådan där plockedag, då man plockar i de små högarna, som man samlat på sig, sätter sig i soffan och stickar lite och kanske bakar en sockerkaka, för att muntra upp sig med.

Vin i långa rader

Med lite vilja, så skulle man kunna tro att man är i Tysklands vindistrikt eller för all del, Frankrikes.
Detta är Plantagen i Slagsta, i Botkyrka kommun.
Maken såg en annons när vi läste morgontidningen, att de sålde vinstock för bara 99 kr.
Var det inte så att jag ville ha nya blommor? undrade maken.
Bäst att passa på tänkte makan, dvs jag, och svarade -jo, vi måste ha nya för penséerna har tagit slut både på framsidan och baksidan.
Så lätt är det alltså att få en make att vilja åka till Plantagen och handla blommor; man övertalar sagda blomsterfirma om en landsomfattande kampanj för vinstockar till ett bra pris, och vips så kan man komma dit utan tjat.
Jag köpte alltså en vinstock, några påsar jord, två röda pelargoner och två lådor petunior, rosa och lila.
Om inte denna annons hade uppenbarat sig, hade jag använt någon timme av min väntande semester, till att handla blommor själv. Men nu slapp jag ju det.
Någon som behöver hjälp med något annat???
Nu ska jag koka en kopp te och sätta mig på lämpligt ställe och sticka lite, eller kanske läsa lite...

Liten kändispromenad

Igår när vi åkte genom staden, såg vi Thomas Östros, om det nu var så mycket att se...Men ändå.
Idag såg vi Erik i Erik & Mackan, nere vid Djurgårdsbron med ett stort gäng kompisar/killar. Kanske är det någon stackare som råkar ut för svensexa eller nåt liknande...Ingen trevlig dag för det när det regnar och är kallt...Men de kanske inte märker det.
Vidare såg vi även Tom Baertling, ni vet han som tar sig an fula lägenheter som ska säljas, i program på femman, tror jag. Det var ett par år sedan, men ändå.
Det är nästan så man kan tro att det bara finns en massa kändisar i denna staden och det gör det ju, men inte bara, men en massa är de.
Nu är det semester, i en hel vecka! Underbart!!!
Och jag ska till stan igen på måndag och klippa mig. Kommer det att finnas en himla massa kändisar i stan, då med?
Men när det regnar idag och vad passar då bättre än att ligga i soffan och sticka sig lite sjal...?
Jag har fått ge upp glassdieten idag, för jag frös så mycket att det fick bli kina-mat till lunch.
Men frågan som jag fått när det gäller glassdieten, är om det går lika bra med laktosfri glass och det tror jag, för dem som inte kan äta gräddglass. För övriga kan jag inte se någon anledning att byta ut grädden.

Glass i stora lass

Jag kom hem sent eller i alla fall senare än maken. Då blev det han som fick fixa maten. Kanske inte är så dumt att jobba heltid. . .Men nu är jag sugen på glass. Och vi har glass i frysen. Bäst att passa på innan den var slut. Finns det en glassdiet? Kan man kanske uppfinna en sådan? Jag tänkte testa att bara äta glass i en vecka, så får vi se om jag gått ner någonting. Jag lär ju frysa för värmen är långt borta...

Kanske lite gröna, trots allt

När maken och jag var på Plantagen för några veckor sedan och köpte blommor, köpte vi även en tomat- och en paprika-planta.
Jag hade inte några förhoppningar om att de ens skulle få blommor, än mindre de grönsaker, som stod på lappen.
Men idag, när vi upptäckte att tomaten behövde stöd, såg jag två små minipaprikor och en massa blommor, så det kanske kommer fler.
Vi hade ett gammalt öppningsbart fönster i källaren som egentligen skulle gå till tippen. Detta gamla fönster delade vi på och ställde runt växterna, som ett litet växthus. Inget tak, men fullt användbart ändå. Det finns ju tak på balkongen...Som tur är, hittade jag även två självvattnande krukor i källaren, som också skulle ha slängts för länge sedan.
Den som spar, hon har ganska mycket.
Nu sitter vi bara och väntar på att maten ska bli klar. Pannbiff, lök, sås och potatis. Sonen kommer i alla fall att äta hur mycket som helst, hans favoritmat.

Plötsligt så händer det

Det här är den sjal som jag kallar "resesjalen", pga att den fått följa med på resor på tåg.
Sedan har det inte hänt så mycket mer, efter resorna...
Tills i söndags.
Då plockade jag fram den igen och tycker att det är ganska skönt att sticka en sjal där man ökar en maska innanför den andra maskan i början av varje varv, tills udden mäter 70 cm.
Det kräver liksom ingen större tankemöda.
Och så har jag kommit på vad som ska ske med den i ett senare liv.
Mer om det en annan gång, det är lite hemligt...
Bilden är gammal, jag har kommit dubbelt så långt nu.
Jag har kommit på en annan större förändring i mitt liv som hudraprocentarbetare; jag kan inte sova i soffan en timme på eftermiddagen och tiden i väldigt elastiska kläder har också krymp med motsvarande tid.
Nu är inte detta något att sörja, men det var skönt så länge det varade.
Maken frågade om jag ville ha lite närhet på hemvägen. Jag svarade att det var alltid intressant, så vi åkte samma tåg hem, idag igen. En början på en ny vana...?
Kanske ska säga att närheten bestod i att våra knän snuddade vid varandra när vi satt mitt emot. Alltså som det brukar vara, men nu kände vi varandra....Inget mer än så.

När fritiden krymper

Idag är första dagen på resten av mitt liv.
Mitt liv där jag nu jobbar 100%. Inte 90% som jag gjort de senaste åtta åren.
Utan 100%. No mercy!
Det är inte bara så att jag jobbar heltid numera. Jag åker samma tåg som maken hem.
Detta innebär naturligtvis trevligt sällskap på hemvägen. Men också en som kollar vad jag gör på hemvägen. Dvs man kan inte slinka in på Kapp-Ahl eller annat ställe med intressanta kläder saker...
Inte bara det att jag får mer betalt, mindre fritid, jag får alltså inte ens möjligheten att göra slut på pengar.
Tänk vad rik jag kommer att bli....
En annan sak, som också hänger ihop med heltidsjobbet; blogginlägg kommer senare. Kanske inte lika sent som idag, då vi har handlat mat för veckan, men lite senare.
Blodläge, av Johan Theorin, är den nya boken som ligger i väskan. Även om jag har sällskap hem, så kan jag passa på att läsa, då maken läser sina tidningar eller telefon...
Återkommer i morgon, om jag överlever två heltidsdagar, på raken....

Komma till skott

Vi har ett ganska nytt kylskåp.
Jag har sett att det kanske är dags för en rengöring.
Man vill ju inte ha de där två tanterna med skurtrasorna som rusar in och tar bakterieprov och samtidigt skriker om livsfarliga samlingar i hålet bak i väggen i kylskåpet, hemma hos sig...
Senast när städkänslan infann sig, hade vi precis varit och veckohandlat, vilket inte är så smart, när man ska städa...
Alltså får det ske när det blir tommare.
Ut med allt och diska av alla hyllor och torka ur själva skåpet.
Nu luktar det gott och fräscht och samvetet är också rent, i förhållande till smutsiga kylskåp i alla fall.
Annars händer det inte så mycket här hemma. Vi är lite...trötta...
Vi kom hem ganska sent igår, eller om man ska säga tidigt i morse, vid 2-tiden. Det är en upplevelse att åka pendeltåg vid den tiden, som jag nästan hade glömt bort.
Men man känner av att man kanske inte är 30 längre...Så jag och resten av familjen sov ganska länge idag och går sedan på sparlåga. Ja, utan sonen då, som har cyklat till tåget och åker några varv.
Hur kul det nu kan vara...
Och så har maken och jag varit ute och gått.

Tolv och ett halvt år, just idag

I morse gick jag ut med grannen på en promenad redan 7.30, i hopp om att det inte skulle vara så varmt. Det var det! Väldigt varmt!
Det var skönt att komma ut och prata lite och foten klarade sig bra. Den var lindad...Men nu har jag lite ont i den...
Annars sitter vi mest i skuggan och läser alla morgontidningar.
Idag är det tolv och ett halvt år sedan sonen föddes en kall decemberkväll.
Som traditionen bjuder, tas ett foto framför busken, som alla år, utom det första, då vi inte hade någon buske att ta kort mot.
Sonen är inte överdrivet förtjust, men ....Det blir som mamma bestämt. Och pappa...
Idag ska det göras ett nytt försök att gästa min kollega J i Upplands väsby. Man kan ju hoppas att hon inte äter någon sushi innan vi kommer. Hon hade ätit det förra gången och blivit matförgiftad...Går nu även under namnet "Kräkan"...
Nu är det ut i skuggan som gäller igen, det är för varmt inne.
På återseende!

Sommarlov för sonen

Idag är skolan slut för sonen. Jag fick inte följa med, jag är pinsam... Däremot får jag göra något för att fira sommaren, tillsammans med sonen. Så idag har vi åkt gammal tunnelbana i en halvtimme och nu sitter vi i gamla stan och väntar på mat, tillsammans med maken som hittat hit. Plankstek med ett glas rött. En glass på vägen hem får det bli, i värmen.
Något som var otroligt roligt, var att jag träffade på en bekant från Göteborg, mitt i gamla stan. Hon hörde mig prata i telefon och stannade upp, bland alla turister... och hittade mig. Ingegerd L, vars son jag har haft i scouterna, var det som hejade på mig.

Nu finns det inga ursäkter mer

Jag har precis kommit ifrån sjukgymnasten. Han kände på min fot och konstaterade att det var inte mycket stadga i den foten...
Nu ska hör börjas träna på balans och stabilitet.
Balans har jag aldrig haft, så det kan vara intressant om jag skulle kunna få det. Kan inte blunda och stå på ett ben, utan att ramla...
Men jag fick också klartecken på att jag får promenera, bara jag lindar foten ordentligt...
Så T; du hade rätt, jag ska linda foten...
Och så fick jag förmaning om att jag ska gå till doktorn tidigare, inte vänta en månad med undersökning, nästa gång det händer...Men förhoppningsvis händer det inte igen. Jag ska vara mer försiktig nästa gång jag hoppar av kvasten.
I morgon slutar skolan för sonen och vi ska fika någonstans i stan i morgon, så kanske hinner jag inte skriva något. Nu har jag förvarnat, så inga bannor om detta i efterhand, tack, Muminmamma...!
Det är samtidigt lite gravöl, då jag måste börja jobba heltid på måndag...Hemska tanke!

Så där ja, det var det!

Jag brukar inte titta på fotboll, om jag kan undvika det.
Så var det inte igår. Jag t om valde att trycka på knappen för TV4.
Och det lönade sig...5-0 mot Finland.
Helgens förnedring när jag gick runt halva Helsingfors och frågade efter VM-mästar-tröjorna är glömt...
Synd bara att det inte blev 6-1, precis som i hockey-finalen....Men man kan ju inte få allt. Jag är nöjd med det lilla.

Så här ser mina lappar ut förnärvarande. 45 stycken, men bara 20 stycken ihopvirkade.
Jag tror att det är tillräckligt för ett framstycke, så jag kanske borde sätta ihop resten också.
Det är bara så himla varmt och fuktigt och huvudet sprängs nästan.
Jag måste vila!

Varma nätter

I natt var det varmt. Det var vansinnigt varmt.
Jag gick upp och bytte ut det tjocka täcket mot ett sommartäcke, alltså ett tunnare täcke. Men det låg mest på golvet...
Jag tror att jag ska göra i ordning så sonen kan sova på balkongen...Eller så ligger jag där.
Det var dags för en ny bok, så jag valde Vårlik, av Mons Kallentoft. Det är som vanligt Malin Fors, som ska slåss mot alla skurkar, tillsammans med sina kollegor på Linköpingspolisen.

Jag kom alldeles nyss ifrån Huddinge sjukhus, där jag fått mina sprutor för allergi, eller mot allergi, kanske det heter.
Jag blir så trött efter sprutorna, så det passade alldeles utmärkt att lägga sig ute i skuggan och sova lite, när man är alldeles ensam. Sonen är på Grönan med klassen. Gissa om det är skönt?!

Dags för lite virkning

...Så man blir klar med koftan någon gång.
Men det är fortfarande varmt, så man måste svalka sig också...

Lite försent

I Huddinge centrum firas som alltid nationaldagen med sång och bakelse med saft/kaffe...

Om man är där i tid.

Det var inte vi...Vi kom strax innan ett och då var allt slut, som man kan se.
Vi trodde att det började klockan ett, och då kunde vi åka och handla mat inför veckan i lugn och ro.
Det enda spännande som hände när vi var där, var att det brann på H&M, eller vi såg två brandmän komma ut därifrån med en stege. Så inte ens det fick vi se...
Vi hämtade ett paket på Konsum och gick hem igen, i värmen. För varmt är det! Nästan FÖR varmt är det...Nu ska man ju inte klaga, men det är inte så lätt att gå i träskor utan sockar och inte få blåsor, när det är varmt ute. Jag gjorde det och naturligtvis, så har jag nu blåsor. Precis som när man var liten, innan fötterna vänjer sig vid skinnet.
Kanske ska man ta och ta på sig blöta strumpor och gå in tofflorna, en gång för alla...Men usch, vad jag inte gillar det.
Virkningen går framåt och boken läste jag ut igår. Ska välja en ny till tågresorna denna veckan.
Nu ska jag nog vila lite, det är jobbigt att promenera i värmen.

Sköna söndag

Idag är ännu en skön ledig dag. En sådan där dag, då man kan gå upp sent och äta frukost länge. Lägga sig i soffan och påbörja en ny bok och kanske baka en äppelkaka...Eller inte kanske baka en äppelkaka, jag har bakat en äppelkaka.
Jag har också påbörjat en ny bok, Frostnätter, av Arnaldur Indridason. Jag ha en förkärlek för nordiska deckarförfattare. Det är nog bara en dansk favorit som fattas.
Nu har jag i alla fall börjat läsa denna bok och fast det var ett bra tag sedan den förra boken, 2007 eller 2008, så känner man igen deltagarna,  i stort i alla fall.
För att vara en slö dag, så har jag ändå hunnit tvätta och hänga upp tvätt, virka ihop en rad till av rutor och bakat.
Igår hade vi besök av P, som avnjöt en strålande lördag på våra terrasser med goda drinkar, gott vin och god grillad mat.
Eftersom hon kom så tidigt på dagen, redan vid 2-tiden, så hann vi med att prata igen allt sedan vi träffades sist, när vi var på smörgåsbordet i våras, när vi var så mätta...
Även Muminmamman kom och hämtade sina hemska T-shirtar, så jag slapp dem...Hon var speciellt lycklig över Majas kommentar, om att även hon hade velat ha en lika ful dan T-shirt, hon med.
Nu ska vi fika och kanske kan vi sitta ute i friska luften, om det är någorlunda varmt...annars innanför och titta ut.
Ha en trevlig söndag, ni med!

Från djupaste lycka till mörkaste förnedring

När vi åker Finlandsbåt, brukar vi ta à al carte och bli serverade vid bordet. Vi tycker att det är värt det, även om det är lite dyrare. Men det är i gengäld tystare och inte så stressigt, som buffén.
Här är en Seafoodsalad med vaktelägg. Väldigt gott...Silja line har New York-tema på alla mat i restaurangen.

Efter det blev det stekt tonfisk med sötpotatis-pommes och goda tillbehör. Underbart gott, med ett gott vitt vin till...Till dessert tog jag efterrättsbordet, vilket resulterade i övermäktig proppmätthet, då ögat vill ha mer än vad som får plats i magen...
På hemresan var det lammlägg med parmesanpotatismos och ett gott rött vin, däremot ingen förrätt, då vi kom ihåg gårdagens frossa i mat...

Men även i land kan man få tag på fina saker, t ex på Fazer caféet i Forum-gallerian.

En choklad-och aprikosbakelse, bara för att fylla på energibeståndet, så vi orkade ta oss tillbaka till båten.
I väntan på att båten sedan skulle gå tillbaka till hemlandet, satt maken och jag på soldäck och drack cider och öl. Sonen ville vila i hytten....

Solen sken hela dagen och fast det blåste stundtals ganska mycket, så var det överhuvudtaget en mycket fin dag i land.
Ibland tycker man att tiden står stilla och att man hinner hur mycket som helst, men igår sprang tiden iväg, men vi hann dock åka våra spårvagnar och två hållplatser med tunnelbanan. Sonen och maken var nöjda...
Jag var ju nöjd, för att jag hittat en garnaffär i saluhallen på Hakaniemitori, Hagnästorget, på andra våningen...Vihreä Vyyhti Oy, där jag köpte detta garnet...

Ett handspunnet ullgarn i Hugomamma-färger, trots att det inte var grönt...
Men sedan kom DEN STORA FÖRNEDRINGEN.
Fd väninnan Muminmamman, bad mig, ok bad mig (men egentligen var det ett tvång...) att jag skulle inhandla två T-shirtar, till henne och stackars sonen, där den fullständiga förnedringstexten var Finland VM-mästare i ishockey.
Tänk er, att jag som svensk, var tvungen att fråga runt i halva staden efter dessa hemska tingestar.
Till slut hittade vi mammastorlek på Stockmanns och barnstorlek i en annan affär. Inte vita, som önskemålet var, den som var vit var inte fin...om man nu kan snacka om finhet i samband med detta tryck som var på...

Jag tror då att det står rätt, eller kanske står det att Finland av misstag blev VM-mästare...Vad vet jag, kan knappt någon finska....

Garnaffär hittad

Nu är vi i Helsingfors. Vi har åkt spårvagn halva dagen. När vi bytte linje på Hagnästorget fick jag igenom ett besök i saluhallen och där fanns det, av en händelse, en garnaffär. Solen skiner och allt är bra.

Lite av sommarfrukost

Idag kommer det ju ingen morgontidning. Man kan knappt äta frukost utan morgontidning...
Alltså tar man en annan tidning som man inte hunnit läsa...Situation Stockholm.
Det är inte så ofta som jag köper den tidningen. En av anledningarna är att jag numera inte arbetar inne i city, utan i Sundbyberg, där man inte ser dem så ofta, de som säljer just denna tidning.
Det är de hemlösas tidning, motsvarigheten till Faktum i Göteborg.
Nu finns det säkert hemlösa i Sumpan, men jag ser ingen som säljer tidningen.
Denna tidning fick jag dock tag på utanför Willys i Älvsjö, en lördag när vi var där och handlade.
Jag försöker att köpa av kvinnliga försäljare, men de är också svåra att hitta. Men nu var det alltså en tjej, som sålde till mig. Kanske en som fått ta del av Hjälpstickans stickade bidrag. Hade lite lust att fråga, men det fanns andra i hennes närhet, så jag ville inte störa...
Frukosten är som synes, Hallonyoghurt med färska jordgubbar, rostat bröd därefter och en kopp te.
Detta kunde kännas välförtjänt, då vi gick på morgonpromenad redan 6.45...Soligt och nästan varmt...
Annars laddar jag upp för Helsingforsresan med att ligga i soffan och småsova. Eller kanske sov jag, helt enkelt...Skönt var det i alla fall!

Tjoho, jag är tillbaka

Igår hade vi pensionsavtackning för två Lennartar.

Det var varmt, det var god mat, det var gott vin, i massor och så naturligtvis drinken Lennart.
Det är anledningen till att jag inte hann skriva igår.
Vi hade så trevligt på vår takterrass på jobbet, så det var svårt att slita sig och gå hem. Men jag var hemma redan kvart i åtta, på kvällen, men kanske inte i rätt kondition. Ganska så snart somnade jag i soffan och flyttade sedan bara upp en våning...
Idag är jag mer fit for fight, fast jag var på jobbet den vanliga tiden.
Vi kalasade på gårdagens rester på lunchen, väldigt gott och trevligt.
Nu är jag lite igång med ihopsättandet av rutor. Så här långt har jag komit hittills...

Vi ska grilla idag. Solen skiner, trots regnskurarna i morse, som inte alls ingick i våra planer.
Jag hittade jordgubbar i affären igen och tillsammans med lite glass blir det en perfekt avslutning på middagen.
Vad det är skönt med fem dagars ledighet, utan att behöva ta semester. Jag ska njuta av att få sova utan att ställa klockan.
Ja, nu kanske vi ska ställa klockan när vi ska av i Helsingfors, så vi hinner äta frukost innan...Men resten av dagarna, kan man ju slippa...