Så här på annandagen kan jag nu visa vad svärmor, här kallad Tjötkärringen, fick i julklapp.
En stickad volangsjal i en färg som passar henne.
När vi var i Katrineholm, fick hon upp ögonen på detta speciella garn som blir en volangsjal, och höll på att köpa för att sticka själv.
Jag förklarade hur jättejobbigt och skittråkigt det var att sticka i, för jag hade då kommit på att hon skulle få en sådan i julklapp....
Nu tycker jag att det är jättejobbigt och skittråkigt att sticka i det garnet, men vad gör man inte för en tjötkärring?! Man offrar sig....
Nu gick det bättre med den här sjalen än med min lila, som bara var trassel.
Det roliga var att hon ringde någon gång mellan Katrineholmsbesöket och jul, när sjalen redan var klar för att fråga om garnet igen och det var lika jobbigt att sticka i då...
Så hon blev ganska glad när hon tidigt på julaftonsmorgonen slet upp sitt paket. För inte kunde hon vänta tills efter Kalle Anka....
Idag har dagen börjat lugnare än igår och nu är frukosten uppäten. Nu letas det febrilt efter bra persienner till de soliga fönstren, som dock har ett skyddande skitlager på, för att dämpa skenet.
2 kommentarer:
Tjötkärringen blev inte ganska glad...hon blev jätte-jätte-jätteglad!!! Så det så!
Du har lärt mej att det kan löna sej att tjata...tack för det! :)
Fasen också! Tänkte inte på det....
Skicka en kommentar