lördag 8 augusti 2009

Att flänga runt


Varför ska det flängas runt som tättingar när det kommer främmande???!
Och varför kallar man det främmande, när det är absolut nån man känner???
Som i mitt fall så är mitt främmande mina föräldrar som jag känt hela livet.
Jag fyllde år tidigare i veckan och då var vi i norrland där allt fixades, tårta och mat...Underbart!
Idag skulle mina föräldrar komma och gratulera mig och jag bjuder in till kl. 14 med kaffe och tårta med middag senare.
Vi, maken och jag samt son flänger runt som torra korveskinn för att först handla, byta handdukar och dammsuga och lite till...
Svettig sätter jag mig på baksidan i skuggan och stickar för att komma ner i varv. Byter sen till finkläder...försöker att få son och make att anamma min klädbytning. Med varierat resultat...
Men jag kunde börjat igår, det gjorde jag inte...
Vi kunde handlat förut, det gjorde vi inte...
Egentligen räcker det att kamma mattfransarna, har jag hävdat förut, men det kräver en viss grundstädning.
Det är där kruxet är. Det är varmt; jag vägrar städa. Maken som brukar städa har ont i ryggen och det är varmt även för honom.
Men idag lyckades vi få till det....
Vi åt tårta och drack te/kaffe ur finservisen; Ostindia, som aldrig används annars.
Vi tog en promenad med Leo(hund) och sen påbörjades grillningen.
Vi satt ute så egentligen behövdes bara altanen göras presentabel, men på vägen går man genom köket...
Nu är det gjort och främmandet har åkt hem igen.
Hoppas det kommer fler, nu när det är städat...

Har redan bytt om igen till bekvämare kläder....nu väntar stickning eller läsning.

2 kommentarer:

maja sa...

håller med dig, varför kallar man sina närmaste för främmande? När vi åker till svärmor säger hon alltid,- Åh, vad roligt med främmande,min man har bott i det huset hela sin barndom och lite till, men så är det. Och det där med städningen, man är bra tokig :)

Monica Hansen sa...

Jag är lite knäpp kanske men jag städar mest efter att gästerna gått hem *skrattar*