När jag kom hem idag, tog jag som vanligt snöskyffeln och hävde ut snö på gatan, så den kan smälta lite snabbare.
När jag väl stod där med snöhögen, tittade grannen ut och frågade om jag ville ha en kopp te. Vi träffas ju aldrig, nu när det är kallt och mörkt...
Visst, väldigt trevligt! sa jag. Ska bara lägga in maten i kylen så kommer jag...
Sonen var hos kompis, så då kunde jag träffa min kompis...
I nästan två timmar satt vi och pratade och drack te.
Att man inte kan träffas lika mycket som när det är varmt och ljust ute, kanske inte är så konstigt, men att det kan gå flera veckor mellan gångerna, trots att man bor vägg i vägg, kanske är lite tråkigt.
Vi försöker att gå ut på promenad ibland, men även de stunderna är glesare nu.
Men jag blev alltså väldigt glad över inbjudan om te.
Är det bara vi som inte träffas så ofta nu? Eller är det så det är? Kallt och mörkt- ingen social kontakt, varmt och ljus-mer social kontakt.
Då kan det bara bli bättre, för det blir varmare och ljusare.
Nu är hela familjen hemma, så nu blir det lite mat. Kokerskan är som vanligt ledig, men jag har handlat lite rostbiff, potatissallad, baguette mm...Lite vin till det, så är fredagens kväll räddad...Och kanske inte så lång, då jag nästan alltid kollar insidan av ögonlocken i soffan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar