Upprepande

Denna sjal finns inte mer. Den blev lite för lång och löst stickad, då jag av en händelse, inte orkade göra att stickprov, utan bara antog...Så kan det gå ibland...
Maken undrade vad jag höll på med härom kvällen, när jag nystade upp sjalen istället för att sticka.
Förklarade i så enkla ord som möjligt, att han borde vara glad och tacksam, för då kan jag använda garnet igen och "behöver" inte köpa nytt. Men behöver och kommer att...när det handlar om garn är inte samma sak, dvs, jag behöver inte köpa mer garn, men jag kommer att köpa mer garn, ändå....Det förklarade jag inte för maken. Allt behöver han inte veta.

Gav mig ut på en liten sen bokrea-tur. Denna gång till den stora Akademibokhandeln på Regeringsgatan. Jag tänkte att jag kanske behövde en stickbok, om priset var tillräckligt bra. Men det var inte priset...Gick vidare till Bok-skotten, som ligger vid nästa gathörn. Där fanns bra pris, men ingen intressant bok. Så kan det vara...Tänk vad pengar jag tjänade, som den kvinnliga ekonom jag är. Eller; jag kanske inte är ekonom, men kvinnligt ekonomisk är jag.
Då kan jag lägga de pengarna på nåt annat...

Hemma smälter snön allt mer på gatan. Men inte i vår 2 meter höga snöhög. Då kan man slänga ut snö på gatan, från snöhögen, så allt till slut försvinner rinnande ner i en brunn, nån annan stans. Det känns som ett kretslopp. Plogbilen kör upp all snö från gatan till vår infart. Vi lägger den i en stor snöhög. Sen smälter allt på gatan och då kan man ge tillbaka det som är uppskottat till gatan. Sen fryser allt igen och plogbilen skottar upp allt... osv...osv...Sen är det vår!

Dags att fortsätta med månadsvärmarna...i badkarsgrönt, som Bengt Grieve hade kallat färgen.