Tur jag är tjej!

Idag hämtade jag sonen vid skolan för att åka till Farsta och köpa lite nya kläder till honom.
Det fattas långärmade tröjor med och utan luva.
Vi kom till avfarten Ågesta på 226an.
Där började det låta under bilen och lätt panikslagen körde jag in på Konsums parkering, öppnar dörren och tittar under, fram...
När jag ser så där klädsamt ovetande ut, kommer en herre och lägger sig på knä på den blöta asfalten och tittar under min bil.
Det har lossnat skruvar som håller upp underredet och det sitter fast baktill och lutar framåt.
Han försöker trycka tillbaka den på sin plats men lyckas inte.
Han frågar efter verktyg, som jag inte vet om vi har, men öppnar baklucka och lyfter upp luckan där reservhjulet sitter.
Men inga verktyg hittas.
Han kan inte hjälpa mig mer, han har heller inga verktyg i sin bil.
Jag går över till OKQ8, där det finns en verkstad. Jag ser så där vanligt hjälplös, vilket jag inte behöver spela, jag är hjälplös.
Jag frågar efter nån skruvmejsel eller nåt att sätta fast underredet. Kanske Gaffatape kan räcka hem.... När herrarna som jobbar där hör vad som hänt, följer en med för att kolla läget.
Han tror att jag kan klara mig över till deras sida, så jag kör dit.
Väl där sätter de fast underredet hjälpligt, så jag kan köra hem.
Jag är såååå tacksam! Mina hjältar idag.
På vägen hem handlade vi lite mat.



Detta ska jag äta inom kort, typ på fredag med ett glas vitt vin.