När man får veta att man inte är nummer ett...

Min make meddelade mig igår att jag inte är nummer ett för honom, fn.
Han har en annan älskling, eller rättare sagt fyra, 4, st; Kent.
De har precis släppt sin nya skiva och då skulle den laddas ner och lyssnas på så han kan nästan inte hinna äta middag med oss andra eller vara social för övrigt.
När jag försöker att prata med honom, så är det som om de överröstar mig, eller så är det maken som höjer ljudet för att slippa störande element i form av frun.
Inte nog med att de nästlat sig in i vårt hem, jag skickas även ut på stan för att hämta hem diverse Kent-relaterade saker, som t.ex QX-tidningen, som han visserligen laddat ner, men ändock vill ha i pappersform.
Kanske borde jag blivit misstänksam när vi skulle ha en Kent-låt på vårt bröllop, i kyrkan. Men jag fick min väninna Siv att sjunga "Utan dina andetag" och den var väldigt vacker.
Misstankar borde också ha väckts när han frågar om jag vill åka nånstans ett speciellt datum. Det är inte en gång som det visat sig sammanfalla med en konsert med sagda Kent.

Hittills tror jag att jag varit på 4-5 st konserter, men bara en ABBA-konsert och det var -76 i Scandinavium....

T om sonen har varit på Kent-konsert; i magen -98 på Münchenbryggeriet...Nästa kommer i februari på annexet, men utan sonen...

Försökte att köpa till vitt garn till min virkade jack/kappa, men Vendelas Handarbete på drottninggatan hade inte 8 nystan, så det blir nog en tur till Farsta i morgon. Vad tråkigt!

Sonen ska på disco i morgon och jag tänkte köpa nån snygg tröja till honom, om han orkar åka med....