Liten sammanfattning av året som gått.

- Jag som aldrig skulle börja blogga, började blogga 11 januari. Det är som den käre maken säger; när jag gör nåt, gör jag det med 110 %...Så här är vi nu, 356 inlägg senare...

- Jag har en läst en himla många böcker, vilka kan man se i listan här jämte. Mest deckare, men det finns även andra sorter representerade Jag är ingen boksnobb, utan läser det som är intressant för mig...

- Jag har stickat en hel del saker under året, vilka många har gått till Hjälpstickan som skänker nya stickade/virkade saker till Stadsmissionen i Stockholm. Finns även filialer runt om i landet som då skänker lokalt. Bra för en sticknörd, att få sticka nåt roligt och samtidigt få skänka det till nån som behöver det bättre än jag.

- Några resor har det blivit, vissa lite längre andra lite kortare. Malmö, Örebro, Norrlandskusten, Sigtuna, Göteborg...Ullared. Säkert nån mer... Jag gillar att se mig omkring och det nya årets resor går till bl a London med son och moder i mars.

- Några fester har det blivit under året, då jag kunnat dansa loss i några timmar. Och ja, jag är vanligtvis bland de första upp på dansgolvet, som den käre maken alltid säger. Han däremot är aldrig på dansgolvet...

- Jag har lyckats göra mig av med 12,6 kg av min stora övervikt. Utan att jobba ihjäl mig och med väldigt god mat. LCHF-metoden är min metod och den kommer att ta mig ner många kilon till under nästa år.

- Jag har fått nya cyber-vänner. Det är ett nytt sätt att lära känna människor, och väldigt smidigt. Det beror väl kanske på hur man är och hur man uttrycker sig, men funkar bra för min del. Det verkar som om min blog, som är skriven med glimten i ögat och med en viss portion göteborgsk ironi, lockar fler än mig själv...

Nu får det räcka med bakåtblickande.

Istället börjar kanske förberedelsen inför kvällens begivenhet, middag hos grannen på krypavstånd. Vi brukar bli väldigt "trötta" när vi har varit hos dem, men i jämlikhetens tecken så är de lika "trötta" när de har varit hos oss...

Om det blir nåt inlägg i morgon, beror på hur dagsformen är...

Men till alla önskar jag ett GOTT NYTT ÅR!

Nybliven förälder med Micke Persbrandt

När jag var ung, ogift och fri sa jag alltid att när jag blir äldre ska jag sitta på en bänk och mata fåglarna.
Nu har jag gjort det; inte suttit på en bänk, för det är så himla kallt, men matat fåglarna. Men så är jag ju äldre än när jag sa det, också...hela 44 år.
Vi hade gammalt vörtbröd som tydligen var eftertraktat av traktens änder som befinner sig där det enda rinnande vattnet är för tillfället, ån vid Åvägen i Huddinge. Och glada verkade de bli...
Annars har jag äntligen fått handla på rean. Trodde inte att det skulle hända, men då uppenbarades en kofta i mörklila som inte kunde motstås. Detta var på Kapp-Ahl. Vidare till Lindex, där även en petroliumfärgad kofta fick följa med hem. Jag är nog en koftmänniska. Lätt att kombinera med en massa kläder. Och jag som inte gillar kavaj känner mig rätt klädd med en kofta.
Tog även en tur till H&M men där hittades inget, den här gången heller. Men kanske nästa gång. Hoppet är väl det sista som sviker...?
På hemvägen köpte jag en Situation Stockholm och min käre make undrar vad som hänt med mig? Jag har blivit äldre, svarade jag.
Jag har även blivit förälder med Micke Persbrandt, alltså världsförälder för UNICEF. Varenda unge är viktig!
När jag berättade det för sonen, frågade han om vi också fick åka till Afrika för att hälsa på nåt projekt. Det får vi säkert om vi vill och kan betala, svarade jag...Får se om/när vi åker.

Hoppsan Kerstin!

Ibland blir det inte som man tänkt sig...!
Jag hittade en udda pärlmudd, alltså en utan maka, i mina gömmor.
Bra, tänkte jag, då kan jag fixa en till och så är det en jättebra julklapp...
Om jag hade gjort den andra precis som den första eller kanske kollat lite mer innan jag satte igång.
Det blir så ibland; det går fort, men ibland blir det liiite fel.
Som denna gången.
Mönstret är identiskt. Det är bara längden på själva mudden som är avvikande, eller om man är realistisk, helt olika!
Den första, den långa gjorde jag förra året, sen lackade jag ur att trä på alla pärlor och lät allt bara ligga.
Den andra, den korta gjorde jag klart igår och då hade jag inte kollat den första, bara mönstret som angav 25 m och ingen notering om att det var fler än 25...
Med påföljden den att jag har en lång och en kort, så istället för att bara göra en och ha ett helt par, måste jag nu göra ännu en till att börja med för att få ett helt par. Och sen ytterligare en för att få en maka till den överblivna. Snacka om att lacka ur på att trä på pärlor.
Men vem har sagt att livet ska vara lätt att leva?!
När jag upptäckte detta vid hopsyning i morse, la jag allt på mitt bord i mitt rum och påbörjade en strumpa istället.

Ännu en spruta idag med påtvingad stillhet med strumpstickning och sen inhandling av föda.
Gårdagens förmodade shoppingrunda i Skärholmen resulterade inte i något. Billigt och bra att ha maken med sig. Men kanske inte så kul. Ska ta en egen tur en annan dag, kanske till Farsta...

Tålamodsprövande

Skön morgon med plusgrader ute, vilket medför en massa dropp och smält snö...
Läste ut min bok, men har inte börjat på nån ny, ännu...
Började istället med detta, ett pussel.
Min kollega M gav mig det förra julen men då öppnades det inte för vi hade annat pussel på gång. Men i år var det dags. Han valde det mest omöjliga han kunde hitta, bara en massa himmel och hav, allt för att testa mitt tålamod.
Sonens pusselmatta kommer väl till pass, även om köksbordet är utdraget och inga besök väntas inom den närmsta tiden...Men nu går det att rulla ihop om planerna ändras.
Om ett tag är det dags för spruta igen, denna gången mot katt och ca 30 minuters påtvingad stillhet på Huddinge sjukhus. Då blir det stickning på en pärlmudd jag hittade utan maka, som nu är påbörjad.
Maken ska hämta mig där för att sen nosa lite på mellandagsrean i Skärholmen. Kanske kan man hitta nyårsstassen?!

9 nio

Just det; nio stycken mössor blev det. Alla ska till Hjälpstickan efter trettonhelgen och sen vidare till Stockholms Stadsmission.
Det kanske kan finnas garn till en till, men nu är jag så trött på att sticka denna mössa, att det får ta ett år tills nästa gång....

Maken och jag tog oss ut denna vackra vinterdag när luften var full av kristaller och det fanns tre solar på himlen...
Påpaltade med termobyxor, tjock jacka och mössa var det ingen match att ta sig runt och trycka ner julmaten lite...Så man kan fylla på med gott samvete...
Denna coola killen hittade vi i närheten....
På stickprogrammet står nu ett par strumpor, som ska ges bort i en försenad julklapp. Det är lugnt, för vi har inte träffats innan och därför inte kunnat överlämna någon klapp...

God fortsättning alla glada. Jag är ledig ett tag till....

Annandag eller annan dag

Idag tänkte vi ge oss ut i världen igen.
Igår gick vi inte utanför dörren....på hela dagen. Underbart!
Satt bara i soffan och stickade och tittade på TV. Verkligen avslappnande!
Idag var det dags att införskaffa mer mat och kanske kolla lite på rean.
Vi har tittat på bäddmadrasser ett tag, till vår säng. Nu skulle vi titta närmare och besökte Box:en i kurvan.
Vi tittade och beställde men fick inte betala, det var nåt fel på deras kassa...Maken skulle ha betalat idag, för han fick julklappspengarna. Nu kommer jag att få betala när jag hämtar madrassen om två veckor. Nåja, jag vet vad han heter och var han bor...Vi ska nog klara av att kvitta debet mot kredit.
Åkte vidare i snömodden där det snöar lite grann, men blåser mer.
Kapp-Ahl var mitt nästa mål. Maken släppte av mig och åkte vidare till mataffären, så jag skulle kunna kolla i lugn och ro. Hittade nu inget, för det var nästan ingen rea i den affären...Dumt att betala fullpris när det finns åtminstone i andra...
Efter matinköp tog vi oss bredsladdande hem och mötte ännu en snövägg som måste bort om post och tidningar ska komma fram i morgon och måndag. Och mer snö på gång.
När jag bodde i Göteborg sa vi alltid att Norrland börjar i Alingsås och jag håller nog fortfarande på det! Så här mycket snö vet jag inte när vi fick på denna korta tid.
Kanske ska plocka fram varmluftspistolen...

Mönstret till min mössa som jag stickar i parti och minut är som följer:
s/m 96 m, (l/xl 104 m) ca 50 g beroende på tjocklek på garnet.
st 4,5 eller 5 beroende på hur tjockt garn du har. Resår 2 rm, 2 am.
Sticka tills 15 cm, (18,5 cm), minska varannan rapport med 2 am till 1 am = 84 (91)m.
Sticka ett varv. På nästa varv minskas de resterande am till 1 am. =72 (78)m.
Sticka ett varv. På nästa varv minskas varannan rapport med 2 rm till 1 rm. =60 (65).
Sticka ett varv. På nästa varv minska de resterande 2 rm till 1 rm = 48 (52)m.
Sticka ett varv. På nästa varv stickas alla maskor ihop 2 och 2= 24 (26)m.
Sticka ett varv. På nästa varv stickas alla maskor ihop 2 och 2= 12 (13)m.
Dra tråden igenom de återstående maskorna och sy ihop bakstill.
Man kan även sticka denna på strumpor, det är samma antal maskor. Den blir elastisk...
Detta är ett Drops-mönster men jag hittar det inte längre och jag har bara kvar sidan 2, så jag vet inte vilket nummer det har. Men det är egentligen ett herrmönster.
Jag har stickat mössan i både ullgarn, 2-trådigt och nu Angorina Lyx.
Jag har nu gjort 5 stycken och fler är på väg... Tar ca 2 timmar framför TVn med en mössa...

God fortsättning

Så har man då överlevt ännu en julafton utan att det blev släktbråk eller annat otrevligt.
Faktum är att det var osedvanligt trevligt, denna julafton, tycker jag.
Mina föräldrar har flyttat typ 60 mil och kommit närmare oss, bor numera bara 6 mil norr om Huddinge. Detta i sig är en stor förändring, på både gott och ont. Det är lite svårt att finna formen för umgänge när man plötsligt bor så nära efter 14 år på långt håll...
Men bara detta att vi slipper att åka drygt 100 mil under en julhelg med ofta dåligt väglag och stress är skönt. Och de jular då vi varit hemma och haft besök, där är besöket avkortat från 4-5 dagar till 1,5 dag.
Det betyder mer tid till vila och stillhet och att kunna njuta av ledigheten på ett helt nytt sätt.
Så idag har vi bara sett på TV, det vi missat, och så har jag stickat mössor på löpande band.
En gjorde jag helt klar igår, men sen har det tillkommit två till...Och fler är det på gång. Det går så fort och jag gillar verkligen mönstret för mössan sitter bra och är lagom stor.
Kanske ska ha en tävling om hur många jag hinner sticka dessa juldagar... Gissa på!

Min mor har gått kurs i glaskonst eller liknande. Hon hade gjort jättefina glasfat mm och jag sa på skämt att då vet man vad man kommer att få i julklapp.

Och inte visste jag hur rätt jag skulle få...men ändå fel.

Detta fina halsband har hon gjort och eftersom hon vet att jag är manisk med halsband som ska matcha kläderna, så fixade hon detta. Hon vet precis vad jag vill ha och jag är så glad för det!

Sen att ingen annan har likadant, är bara det en fin present.

Snöandet fortsätter och inte ens till brevlåda kommer jag att gå idag, det kommer ändå ingen tidning.

Sonen tog vännen och gick ut till pulkabacken efter matpåfyllning och väntas inte hem den närmaste kvarten...Mera TV och stickning står på programmet....

God Jul!

Vaknade av att sonen slet av pappret på sin julklapp i strumpan som hänger på hans säng.
Sen fortsatte han med den som låg i hans soffa och som inte fick plats i strumpan...
Vet inte om dessa gåvor motsvarade hans förväntningar, kunde inte riktigt tyda hans min.
När jag kom tillbaka till min egen säng, lade jag mig på ett paket, min namnsdagspresent.
Denna tradition har min käre make tvingats att överta från min moder, då vi flyttade ihop.
Förr var det enbart verktyg, som varmluftspistol, häftpistol eller slipmaskin. När maskinparken började bli komplett övergick det till Melodifestivalen på DVD. Allt för att jag ska hålla mig lugn tills de riktiga julklapparna ska delas ut.
Det har förekommit kampanjer mot julklappar till oss vuxna som jag hittills framgångsfullt bekämpat, även om antalet minskat drastiskt...
Som vanligt har jag haft nån väldigt bra förklaring till varför vi ska fortsätta.
Idag har jag hunnit sticka en mössa till Hjälpstickan, av det där restgarnet jag har. Bild kommer senare...
Nu måste det sättas fart till mormor och morfar, där vi ska fira jul idag.
Just nu verkar snöläget stabilt och hoppas att det inte kommer mera förrän vi är hemma.

God Jul!

Bocken är död, leve Bocken!

Gävlebocken brann i natt.
Jag kan inte hjälpa att jag tycker att det är en fin tradition, att bocken brinner.
Jag gillar inte annars när folk förstör, men nu har det liksom pågått så länge att jag bara sitter och undrar när, inte om, bocken ska brinna.
Jag har Gävlebockens blog bland mina favoriter, så jag har följt honom nu ett tag, även detta året.
Men när jag hörde i morse att den brunnit skyndade jag mig in för att titta på bilderna och sen konstatera att det är fler än jag som vill hålla traditionen levande, eller kanske ska säga brinnande....
Men eftersom det finns livekameror som uppdaterar kontinuerligt sina bilder, kanske nån har sett vad som hänt...

Sjalen blev klar i gårkväll och en virkad mössa påbörjades strax därefter. Jag har inget riktigt mönster som stämmer till den, men det kan väl inte vara så svårt...

Jag har nu slutat jobba för året, förhoppningsvis, då jag har jour på tisdag om nån blir sjuk...
Ingen hade nån direkt lust att göra alltför mycket idag, så det var skönt att med lätta steg ta sig ut ur huset. Inte ens pendeln var försenad....

Retro-känsla

När jag väl var klar med babyoverallen ville jag göra nåt helt annorlunda. Det fick bli en virkning och en sjal.
Jag hittade Angorina Lyx i mina gömmor som nog ska räcka till en hel stor sjal.
Det är meditativt att sitta och virka, man hinner tänka en hel del. I och för sig samma sak med stickning för mig, om det inte är för mycket mönster...
Här är det bara stolpar och luftmaskor, Tony Irvings sjal, som jag har gjort några gånger tidigare.
Denna ska till Hjälpstickan, för nu är det riktigt kallt ute och då kommer denna väl till pass.

Igår bakade jag lite när jag kom hem. En Adventskaka blev det, en kaka med saffran, mandelmassa och äpplen i kanel. En sån där kaka som bara blir godare och godare....
Även sonens älsklingsgodis, naturgodis blev det en laddning av.
Naturgodis kanske inte är det mest sanningsenliga namnet, men det förklaras med att det är kokos och cornflakes i...och en himla massa socker, sirap och smör. Se där; bara en massa naturliga ingredienser...!
Namnet kom jag och min kära väninna K på när vi höll på och fixade julgodis till en julbasaar för många år sen. Vi tyckte att det nog skulle sälja bra och goda är de...

Nu ska jag ner och klä julgranen, så inte sonen och maken sätter nåt fel, hemska tanke....

Ny bok, igen

När jag väl kommit igenom den förra boken, kunde jag inte låta bli att ta en skön deckare, denna gången från Göteborg. Det lömska nätet, av Helene Tursten, handlar som vanligt om Irene Huss, en polis som bor i Fiskebäck och jobbar i Göteborg. Välkända platser för mig.

Trots att hon säger att hon lägger platser där hon vill, kan jag oftast känna igen mig och det är en sån himla skön känsla. Plöstligt har man läst 50 sidor utan att märka det....

Jag glömde bort att tala om var mönstret kom ifrån när jag stickade babyoverallen. Här är länken dit.

I övrigt påbörjade jag igår raskt en sjalvirkning i restgarner från Angorina lyx i brända toner, bild kommer senare. Jag gillar det garnet men det var länge sen jag senast stickade i det.

Nu ska jag snart gå ner och ladda inför nästa program i serien med Anna Anka. Denna underbara människa med så stor självinsikt...Men kan hon inte ta av sig mormorskläderna?!

Klar, färdig, finito, done....

Idag var det inköp av skidbyxor till sonen som stod på dagordningen.
Jag började dagen med att skotta mig fram till brevlådan, där en tom sådan mötte mig. Tidningsbudet hade struntat i att lägga i en, det kunde jag tyda av hjulspåren i snön.
Jag vet inte hur man tänker, men jag kan förstå att det är jobbigt med all snö, till vår brevlåda var det skottat och framkomligt, trots all nysnö som fallit i natt.
När vi väl kom iväg för inköpen var det full snöstorm, igen...
Fick i alla fall tag i det som vi skulle ha tag i. Skönt! Då kan sonen vara ute och åka pulka i morgon, när det är lov.
Sen var det dags för att avsluta den där babyoverallen. Till bilderna av 30 km skidor för herrar, gjordes det sista på den.
I morgon lämnar jag över den till den glada mormodern på mitt jobb.
Det känns alltid tillfredsställande att för en gångs skull kunna presentera ett FO, finished object.
Ibland blir det bara en massa UFO här....
Hoppas att lillstumpan kan ha den.

Ingen direkt julkänsla har infunnit sig än. För att hjälpa den på traven en bit, gick jag och grannen till Huddinge kyrka för att sjunga in julen med kyrkans körer.
Gamla bekanta sånger, men ibland med ny text. Psalmboken har visst kommit i nytryck sen jag sjöng de där sångerna sist...Men stämningsfullt och fint var det och med en himla massa snö ute och kallt var det väldigt juligt.

I vår familj pratar vi alltid om att ta sig till julottan. Vi har kommit iväg en gång, min fader och jag och det var länge sen...typ 17 år sen eller nåt...

Men om jag inte kommer iväg, kan jag tycka att det är mysigt att se det på TV

Kanske kan jag istället komma på midnattsmässa...

Utskrattad, ursäkta utskottad

Maken kom hem i natt.
Jag hade somnat i soffan men vaknade lagom för att kolla att flyget hade landat, lite sena, men dock landat.
Idag var det en sen frukost som gällde. Jag hann läsa klart min bok, Den gode maken på Zebra drive och sticka klart pälsgarnshalsduken jag påbörjade igår, när jag låg i soffan.
Sen började jag på nästa, när jag ändå var igång. Bild kommer senare.
Efter att ha hängt upp tvätten tog jag på termobrallor och full utemundering. Bara -10 grader...
Även maken fick på sig munderingen, så vi kunde skotta fram bilen.
Konstigt nog hade det inte frusit under snön, så man behövde bara ta bort en halvmeter av den varan.
När vi var klara började det snöa ohejdat igen. Iväg i full mundering till Willys för matinköp.
Byxinköp till sonen får vänta tills i morgon.
Iklädda termo och mössa och väldigt tjock jacka inhandlades det mat. Har känt mig fräschare, men jag kom på att jag nog kände mig ofräschare än vad omgivningen gjorde.
Men efter fika hemma så påbörjades monteringen av babyoverallen och luvstickning.
Vi har spelat in hela veckans Gene Simmons Familjejuveler och till det kan man sticka väldigt bra.
Sonen och jag är väldigt snoriga så han har utegångsförbud, tills i morgon då vi ska köpa termobyxor till honom.
Nu ska jag snora där nere. Hasta la vista!

Kort inlägg

Fryser idag. Minus 11 grader när jag tittade senast. Ute, alltså...
Som göteborgare är jag inte van vid kalla dagar, åtminstone inte så här kalla dagar.
Näsan är snorig och jag vill helst bara ligga i soffan och inte göra så mycket.
Återkommer i morgon, när jag förhoppningsvis känner mig bättre.

Mera insnöad

I natt har det kommit ca 25-30 cm snö, till!!!!
Kl. 05.20 var jag ute för att skotta mig fram till brevlådan.
Det var totalt bortkastad energi, tidningen fanns nämligen inte där.
Men skottade gjorde jag. Så jag kunde ta mig ut på gatan utan att vada i halvmeter hög snö, när jag sen skulle till jobbet.
Till jobbet kom jag senare än vanligt, tåg var inställda och sen försenade när de väl kom.
Hela dagen höll jag koll på SLs hemsida, där det stod att alla bussar var inställda och pendeltåget hade oregelbunden trafik, men dock trafik.
Till slut tog jag timme komp och slängde mig på tåget hem.
Hem kom jag, men allt tog tid...
När jag väl kom hem, så hade grannarna skottat en gång upp till vårt hus. Tack för det!
Men man kan sitta och sticka inne, för man kan inte skotta hela dagen...


Idag har vi jubileum, maken och jag.
Det är 13 år sen han ringde till Postens kundtjänst mitt i natten för att få postnummer till sina julkort.
Jag trodde att han hade en hel familj som låg och sov, att han satt i en ljusblå hörnplysch-soffa med virkade kuddar (det värsta man kan ha, tyckte jag då och nu...) och fixade lilla familjens julkort, men var lite tyken, då han kom nästan "hemifrån"; frågade var han hade sin postnummerkatalog, som alla fick på den tiden...
Han ville då ha postnummerguiden på internet, som jag beredvilligt mailade. Detta mail var upptakten på en distansuppvaktning från hans sida. Han i Borås och jag i Stockholm. Vi träffades inte förrän i oktober året därpå och sen dess har det varit vi.

Puss på dig älsklingen, där du är i ett snöigt Frankrike! Och kom hem till mig i morgon!!!

Kanske blir detta nästa projekt...

När jag öppnade min epost idag, kom ett nyhetsbrev från Knitting Daily, med några gratismönster som man kan ladda ner.
Kanske blir detta nästa projekt...
En flätstickad hals"krage" eller vad man nu kan kalla det. Grejen är att den ser likadan ut på båda sidor. Det är det som detta nyhetsbrev handlar, liksidiga flätor.
Men vilket garn ska jag kunna sticka denna i?
Måste jag köpa nytt? Jag har inköpsstopp fram tills nyår, i första hand. Kanske kommer detta stopp att förlängas automatiskt om jag inte upphäver det. Ungefär som en sån där prenumeration på 3 nummer för 49 kr, där du även får en present. Med världens minsta text står det att om du inte meddelar ett halvår innan du ens funderade på tidningen, så kommer du att få tidningar till dödagar. Kanske lätt överdrivet, men bara lätt...
Jag har nu åter igen gått i samma fälla; 3 nummer av Damernas värld och du får några droppar Coco Chanel-parfym och filmen Coco. Jag har länge velat se denna film, så jag nappade.
Men det de inte vet, på den tidningen är, att jag är gammal medlem i "väskryckar-ligan" som det kallas i Göteborg. Tar presenten och sticker. Dvs jag har nästan redan nu avbeställt tidningen efter de tre nummer som ingår. HA!

Insnöad

Cyklade till jobbet idag igen.

Kanske inte sååå smart, då det har snöat hela natten och nu hela dagen.

Och det snöar fortfarande.

Jag var ute och skottade innan jobbet och nu när jag kom hem var det ca 10 cm till att ta bort.

Då kom grannen ut och vi pratade lite och då framkom det att hon skottat hos oss tidigare idag, ca 2 timmar tidigare. Och ändå var det 10 cm för mig att ta bort.

Jag tyckte nämligen när jag började skotta i eftermiddags att det var konstigt höga snöhögar, som jag inte kände igen sen i morse. Men då kom ju förklaringen från grann-ängeln.

Men varför vräker det alltid ner en massa snö när jag är ensam hemma? Varför inte när maken är själv?? Är det detta som eftertraktas när man är gräsänka?? Tror inte det!

Idag kom den tilltänkta bäraren av babyoverallen upp på jobbet för att hälsa på sin mormor. Det var en rejäl tjej på 3 månader, som kanske kan ha denna overall, gjord till 6-9 månader, en kortare tid. Men söt blir hon nog i den....

Hittade ett gulligt mönster på en virkad dockklänning, som man kanske kan få göra lite senare, när såna är aktuella.

För övrigt kommer det kanske bild snart på en färdig overall, då det nu återstår 1,5 ärm och en luva. Nu går det snabbt igen och i morgon är det dags för ny spruta och lite sticktid.

Frysa halva rumpan av sig

Idag är det kallt. Jättekallt!
Och snö.
Och jag cyklar som vanligt. Utan hjälm, för det tar ju "bara" 5 minuter till stationen...
När jag ska hem är det kallare.
Rejält kallare.
Och halare och jag har fortfarande ingen hjälm, för det tar ju "bara 7 minuter hem...
Då är man glad att i alla fall ha ett stickat sadelskydd. Inte för att det skyddar huvudet, men det man sitter på, rumpan.
Lägg där till en ny jacka som är midjekort.
När man cyklar blir "midjekort" alldeles för kort. Man fryser om halva rumpan och halva ryggen. Men det tar ju "bara" 7 minuter.
Vill man vara fin, får man lida pin, som min gamlamormor sa, när jag gnydde då papeljotterna skulle tas ur och man fick svallande lockar. Så svallande man nu kan ha med ett medfött spikrakt hår. Kanske blev det en lätt krusning....Men nöjd var man!

När maken är borta märker man hur mycket han gör hemma. Inget man normalt lägger märke till, men som märks såna här dagar.
Jag går ofta hemifrån när sonen vaknar och märker inget av det. Nu får jag gå till jobbet senare då sonen inte vill vara ensam hemma för länge. Och vilka krav han har då. Sånt som maken kunnat skämma bort honom med...
Man ska väcka en tid. Han går upp 30 minuter senare, då hans frukost är klar. Maken förbereder tandborste mm... Ska jag också skämma bort honom?
Kommer han att klara sig när han flyttar hemifrån med all curling???
Nåväl, en vecka då och då kan jag kanske stå ut, men måste få maken att fasa ut det så småningom.

På babyoverallen är det bara några cm kvar på sista bakstycket, sen väntar ärmar och luva.
Sen kommer den jobbiga frågan; Vad ska jag göra sen?
Nåväl, Var dag har nog av sin egen plåga....Jag kommer nog på nåt.

Skansen-marknad

Åkte till stan för att träffa familjen Grahnsson, från Piteå, som var på trevligt besök i den forna hemstaden. Även Ma var med, bror till K.
Lucia på Skansen, kanske inte Sveriges Lucia, men dock Lucia. Sonen var Lucia och J var tomte...

Kallt och lite blåsigt gjorde att det inte var den skönaste av vinterdagar för att marknadsbesök. Och fullt med folk och framför allt barnvagnar. Stackars barn som var i den trängseln med en massa väskor och armbågar i ögonhöjd.

När vi skulle fika var det fullt överallt för vi ville sitta inne, som minst en miljon andra människor denna dag.

Vi gick vidare till Blå porten, men där var lika fullt, så vi enades om att ta båten till stan och vidare till Esperia på St. Paulsgatan och härlig grekisk mat.

Nu är vi hemma igen, maken ska packa inför Frankrike-resan och vi ska förbereda ännu en jobb och skolvecka.

Vi har sorg idag

Vår älskade hamster Wille dog i natt.
Han kom till oss sommaren 2007, när han var ca en vecka i mitten av juli.
Sonen ville ha nån att prata med när han inte fick några syskon, så då kom Wille i stället.
Men den som haft mest med honom att göra är nog jag, som gett honom mat och godis varje morgon, då han fortfarande var vaken och jag nyvaken.
Det kommer att kännas tomt efter honom och hela familjen är lika ledsna...
Han sover nu i en fin kartong med sitt älskade vadd, som han så ofta grävde ner sig i.
Farväl Wille!

Liten shoppingtur

Här har vi varit idag; Sollentuna centrum. Inget nytt centrum i sig, men nya gallerior har det blivit. Och ca 3 gånger så stort, sen vi var här senast för 7 år sen...
Vi var på julklappsjakt då maken ska till Frankrike i veckan som kommer och vi behövde bli klara för att skicka till släkten i Långtbortistan (Borås).
Nu blev inte alla klapparna klara, men några i alla fall.
Vi var väldigt sega i morse så det tog sin lilla tid att bli klara.
Sonen kom farande från P, han ville inte shoppa med oss, så han fick gå hem.

Förresten; jag glömde nämna att jag nu inte är "ostron-oskuld" längre. Dvs igår slörpade jag i mig en seg salt kallsup, av kännare kallad ostron. Jag tror inte att jag kommer att göra det fler gånger, då kräkreflexerna nästan föll ut. Jag försökte nämligen att bita i det och det kom jag på var en dålig idé. Bättre att bara svälja....Urk! Men gratis är bra, då man ska testa.

Resten av dagen är lugn. Det kostar på att ligga på topp, när man är ovan, som jag är. Behöver lite lugn och ro...
I morgon väntar julmarknad på Skansen, då är det på´t igen....

Blåsor på fötterna

Jag har inte dött eller gått under jorden, bara varit på två julfester/julbord i dagarna två...
Igår hade mitt jobb julfest/nobellfest på en restaurang i stan. God buffé med ickejulmat, trevlig miljö, bra coverband som spelade i dryga två timmar, lika lång tid som jag dansade utan rast.
Sen dansade jag lite till men då till skivmusik.
Otroligt roligt men jobbigt. Var hemma strax efter midnatt.
Sonen fyller år idag och hade beställt presenter på sängen tillsammans med frukost.
Kl. 0605 väckte vi sonen med presenterna som öppnades andäktigt och en överlycklig son fick sin Londonresa, som han så hett eftertraktat.
Gemensam frukost innan jag åter var på jobbet kl 0805.
Jag säger inte att jag jobbat hela dagen men jag befann mig där tills klockan var 14, då det var dags för hemfärd, snabbmiddagslur och sen dusch för att fräsch ta sig till Hotell Riesen, medans sonen åkte till P för att fira med henne.
Ingen julmat idag heller, men i allra högsta grad väldigt mycket godare; skaldjursbuffé. Hummer, havskräftor, räkor-båda rökta och naturella...Gott vin och trevligt sällskap.
Förresten, vinnare i Idol tror jag är Calle, får se om jag har rätt om ca 30 sekunder, tror jag.
Återkommer i morgon, lite piggare

Jag hade fel; Erik vann

Alla tillfällen att unna sig, tages i akt.

På förmiddagen tog jag en friskvårdspromenad till en stor boklåda- Bok-skotten.
Målet var att köpa en London-guide till sonen i present, att slås in med bokningen av London-resan och ge honom i övermorgon.
Men det är ju onödigt att hasta iväg och bara kolla en sak. Jag är ju kvinna, så jag kan kolla fler saker när jag ändå är i gång.
Alltså kollar jag även stickböckerna.
I höstas beställde jag Sticka i romantisk lantstil, men den var då slut på förlaget.
Den fanns där.
Efter en titt i så gott som alla stickböcker, bestämde jag mig för att det var dags att fira -11,5 kg, så jag köpte den också.
Varför inte fira när man kan fira, tänkte jag kreativt.
Har gått omkring och myst, när jag tänker på den stundande resan med son och moder till London...
Tänk vad många garnaffärer det måste finnas där! Måste genast kolla på Knitmap och Planet Purl.
Sen är det alla miniatyraffärer som även finns där. Det är även min moder intresserad av.
Frågan är väl bara om vi kan lura sonen hur många gånger som helst, att följa med till dessa ställen.
Hamley´s är givet, där finns det även nåt till sonen, så där blir inget bråk.

Som en ko mellan hötappar

Sonen håller på att tjata om att få åka till London. Kanske för att jag varit där 5 gånger och talat om hur kul det är och att världens största leksaksvaruhus ligger där, Hamley´s...
När vi pratade om det i veckan så sa jag att om vi skulle åka till London, kanske det inte blir så många julklappar.
Inga julklappar, skrek sonen förfärad....
Jo, du skulle ju få av mormor och morfar och farmor och farfar och morbror och p...Men kanske inte så mycket från oss. Men födelsedagspresenter får du som vanligt på fredag.
Då kunde inte sonen bestämma sig för om han ville åka eller om han ville ha julklappar.
Då bestämmer mamma, dvs jag.
Jag, mormor och sonen ska troligtvis flyga till London 2 mars för att kolla läget.
Hittade resa med BA och tre nätter på hotell i city för 2103 kr/person. Inte illa, tycker jag. Och då flyger man på mänskliga tider, dvs förmiddag och eftermiddag.
Men jag ska ge honom det i julklapp, så får vi se vad han säger....
Jag riktigt längtar dit. Har inte varit där sen -98 och då bara över dagen på väg till Afrika.
Bond street, Harrod´s, Hamley´s, Liberty´s och inte att förglömma Fortnum & Mason, afternoon tea...
Picadilly Circus, där mötte jag dig....

Skam den som ger sig

Nu har jag läst ut den gamla boken, Lyckan säljs separat.
När jag gick av tåget idag var det inte många sidor kvar och dem läste jag sen klart på 10 minuter.
Dags att välja en ny bok att ha i väskan när man åker tåg; Den gode maken på Zebra Drive, av Alexander McCall Smith.
Ännu en bok i serien om Damernas detektivbyrå, som jag är så förälskad i. Jag känner lukten av Afrika, doften av bränt trä, damm mm som man inte vill veta vad det är som luktar. Men det känner jag när jag läser dessa böcker.
Alla böcker utspelar sig i Botswana, där jag inte har varit. Jag har varit i Zimbabwe, men det är ett grannland.
Nu är det drygt 10 år sen jag var där, men den resan är föralltid i mitt minne med både smaker som dofter. Jag skulle gärna åka tillbaka bara situationen i landet blir bättre.
Jag har lovar Marcie att komma tillbaka och då ta med sonen. Nu vet jag inte om hon lever, då vi inte haft kontakt på kanske 4 år.

Nu börjar det julas ordentligt

Vad skönt det är med dagar, då även jag kan sova lite längre är 06.00.
Jag är tacksam alla gånger då klockan visar 8:30 istället. Känner mig utsövd.
Blev en sen frukost för maken vaknade ännu senare och vi tog det lugnt.
Sonen fick leksällskap vid 10:30 men de klara sig själva nu förtiden, så jag kunde slänga i en tvätt och börja stryka gardiner.
Julgardiner finns nu både i kök och vardagsrum, det börjar julas nu....
Nu har jag bara bytt i dessa rum, resten får nya till våren. Det är onödigt att ta ut sig alldeles...
Fikade innan sonen stack på kalas och plötsligt var vi barnfria. Vi trodde att vi skulle köra in still stan för att lämna av honom, men det slapp vi. Vad göra med 2-3 timmar själva och ett tråkigt, blött väder?
Ladda ner en film från cd-on.com, Flickan som lekte med elden.
Vad skönt att se en film utan att behöva lämna hemmets vrå och klä på sig anständiga kläder.
Myskläder funkar alldeles utmärkt för denna aktivitet.

Har nu pressat på alla sömmar i min virkade kappa och även broderat Odd mama på ryggen, så snart är den klar att visas upp.
Det är egentligen bara de virkade knapparna som fattas så jag får leta efter såna under veckan.
Har stickat lite och det blir väl mer på overallen, det är ju nu TV-soffan tas i bruk på allvar.

Kalasdags

Lördag är skön dag. Fick läst en himla massa sidor i min bok, som jag nästan glömt handlingen i, så lite har jag läst den sista tiden....
Gick ner till centrum för att småhandla de sista sakerna till middagen med mormor och morfar idag, då det ska firas både son och make. Den ene i efterskott och den andre i förskott.
När vi kom ner till ett av torgen var det stämningsfull julsång med Rönninge Show Chorus. Visserligen hörde vi bara den sista sången, men det var maffigt.
Jag och P brukar gå på deras julshow, Stjärnjul i Filadelfiakyrkan i stan, men inte i år. Vi ska bara gå ut och äta, vilket vi gjort efter showen, men inte i år....
Gick och handlade ett gott vin som passar oxfilé med trattkantarellsås och hasselbackspotatis.
Provade även en söt klänning på Kapp-Ahl, men den modellen passade inte min kropp. Storleken var det inget fel på, men själva modellen. Hur det än var, så satt tuttarna fel på mig. Oavsett om de var över eller under avskärningen...
Sen var det dags för nästa dragplåster; Jill Jonsson.

Jag såg inte så mycket, för jag gillar inte folk som är oerhört snygga fast de väntar barn om sisådär 1,5 månader...Själv var jag ett svullo redan efter 5...och fötterna försvann nån gång i sjätte månaden för att sen inte komma fram förrän efter förlossningen.

Orättvist!
Men OK! Hon sjunger bra.

Som vanligt har vi panikstädat då det är så tråkigt. Men det blir i alla fall godkänt med fransarna på mattorna kammade....

Där var han igen

...mannen med kilt. Idag hade han knähöga läderstövlar...

Vad gör han när man inte ser honom på stan? Har han alltid kilt eller har jag bara lyckats se honom när han haft det två gånger de senaste 10 åren???

Nåväl, nog om kjolsnubben.

Idag ska vi besöka Max, för att få nåt i magen. Sonen och maken hade bestämt detta när jag var i Ullared och de meddelade mig sitt beslut igår när vi var och handlade.

När jag frågade varför jag inte blivit tillfrågad, sa maken bara; Nu vet du hur det känns...

Vad menade han med det???Skulle jag på något sätt bestämma det mesta här hemma???

Nåväl, om han är nöjd med att få bestämma att vi åker till Max och äter hamburgare, så kan jag ju få bestämma resten av alla viktiga beslut.

Så, då var det uppdelat!

Andra delen av babyoverallen är nu officiellt påbörjad. Igår stickade jag klart resåren ner till och påbörjade flätmönstret precis. Det går framåt....

Halsduken går också bra. Snart klar, för det garnet är snart slut. Men den blir ganska lång och lagom bred.

Bilder kommer senare.

Dumpad

Igår var det dags.
Fast kramgo´ och mjuk, grå, var det dags för oss att gå skilda vägar; min sköna fleecetröja och jag. Den fick inte plats i väskan...Men jag ångrade mig när jag satt på tåget hem, den hade varit perfekt som kudde...
Vi kom till Ullared vid 11:45 och tog en korv på vägen in. Ingen kö.
Det bådar gott för Js första besök i dokusåpaland.
Fast det var fullt med mammor och vagnar på barnavdelningen, inte mest på storpojksdelen, mer på mindre barn och tjejdelen. Det är bara att ställa sin vagn på ett strategiskt ställe och sen gå och plocka utan den, för att till slut lämpa i allt i vagnen och flytta till nästa ställe.
Hittade en hel del till sonen, som han dock ej ännu vet nåt om (födelsedagspresent och julklapp?).
Något förvånad hittade jag även nåt till mig. Nåja, byxor hittas väl kanske alltid, men denna gången har jag även en klänning och en blus i min vagn.
Konstigt nog, var jag inte på leksaksavdelningen då sonen deklarerat att han var för stor för sånt. Hade han varit med hade han säkert ändå gått dit, men jag slapp...
Ny jacka, som för övrigt var den dyraste varan, 289 kr, hittade jag och det var nog tur, för det var vansinnigt kallt ute märkte vi senare.
Efter halvtid, ca 2 timmar, begav vi oss ut och fikade med räkmacka, underbart gott med en massa räkor och äggröra...men utan mackan .
Tillbaka in igen och fortsatt handling.
Efter drygt 4 timmar var vi i kö och naturligtvis fel kö. Inget som störde oss denna dag, för vi hade gott om tid.
Men vi såg varken Boris eller Morgan, finns de på riktigt???
Sko-Boo fick besök liksom ett antal andra affärer. Däribland Tummelisas Garn, som min käre make alltid hindrat mig ifrån att gå in i. Märkte igår att det inte var en förlust, det fanns inget intressant, som inte fanns i alla andra vanliga garnaffärer och inte var det lockande skyltat heller.
Tur var kanske det, då jag "nästan" lovat att inte handla mer detta år. Ja, inget mer garn alltså...
Hemvägen gick som på räls, där bussen kom i tid, lämnade av oss i Falkenberg i väntan på tåg till Göteborg och sen byte till Stockholmståget. Där sov vi gott....
Jag var alltså i Göteborg 2 gånger, men bara i tjugo minuter varje gång. Kändes lite konstigt.
Maken hämtade mig vid tåget i Huddinge kl. 00.30, så efter 19 timmar på utflykt var jag hemma igen.
Idag var ingen dans på rosor, heller...Sprutor på sjukhuset och väntetid, som tur var, från kl. 9 så jag kunde ta det lugnt...Stickning där 1,5 timmar och sen till jobbet, där alla system stod, som vanligt. 50-års uppvaktning och sen hem igen. Inte många knop gjorda, men så är det ibland och det var inte mitt fel, även om jag var tacksam för lugnet.
Nu börjar jag vakna till liv igen, efter att ha sovit lite och handling av mat.

Full rulle

Så är vi då i Ullared & shoppar för fullt. Resan gick bra och vi är nöjda. Återkommer i morgon.

Resfeber

Om drygt ett dygn är jag på väg hem härifrån; Ullared.
Tåget går i svinottan, dvs 6.14 från Stockholms central. Dit ska jag ta mig med pendeltåg, så 5.15 går jag hemifrån.
Och nej; Jag är inte dum i huvudet!
Jag är bara öppen för nya idéer och äventyr.
Det har varit så långt fram, när vi bestämde denna resan och nu så är vi där.
Fast jag varit där många gånger, ska det bli kul att se hur denna resan blir. Jag gillar att resa med tåg och kollegan är det inte heller några problem med. Det blir kanske tyst på tillbakavägen, då vi kanske somnar av utmattning....
Vad ska jag då köpa? Det vet jag inte. Man kan aldrig bestämma sig för en sak, typ en grön tröja, för det kanske inte finns när man kommer dit.
Men man kan ha en aning om att jag vill ha nya jeans eller andra byxor, underkläder eller så. Då kan man vara säker på att det alltid finns nåt man vill ha.
Eftersom jag nu håller på att minska, ska jag försöka fylla min garderob igen.
P, min väninna plundrade mig i helgen, men det var bara bra, för då ser jag vad som fattas bättre.
Maken kan då inte säga att hela garderoben är full, då den inte är det. Den var det förut men då med kläder jag inte kan ha nu, men att förklara det för honom...
Nu kan man säga; Face the fact! Inga kläder finns i den! Nya kläder måste inköpas.
Och det är då han är glad att jag åker till Ullared, för det blir liiite billigare. Jag sa inte mycket billigare, för det brukar komma med saker som man kanske inte behöver, men det är sååå billigt...

Saftig halsduk

Jag har kommit lite ur läs-svängen, dvs jag har fortfarande inte läst ut den påbörjade boken, Lyckan säljs separat.
Istället har jag med mig en stickning på tåget till och från jobbet.
Nåt enkelt som man inte behöver räkna eller en massa extrastickor.
En halsduk i mosstickning. I egenfärgad garndesign. Vad snyggt det lät!
Kool-aidfärgat tvåtrådigt ullgarn som blir så här när man stickar upp det.
När jag färgade hade jag ingen aning om hur det skulle bli, bara att färgerna är glada, så jag tänke att det blir en glad halsduk.
Det är tre färger som är färgade i garnet, rosa, grönt och orange. Lite vitt emellan stråken ibland.
I mitten är det blandade färger, men i kanterna bildas det kilar av samma färg.
Ganska läcker, om jag får säga det själv...!
Jag kände att det var dags för att ta ordentligt tag i stickningen till Hjälpstickan, då det kanske snart blir kallare.
Samtidigt går det bra med baby-overallen, där framstycket är klart och nu ska bakstycket på den första halvan påbörjas idag. Man vill ju att den lilla ska kunna ha den när den är klar, så det inte blir lagom till konfirmationen...

Dagen efter kvällen innan

I morse ringde klockan 7:50. Sonen ska på kalas.
Det var en trött moder som steg ur sängen och förirrade sig ner till köket.
Satt trött vid matbordet som sällskap åt den kalastörstande sonen som åt frukost.
Modern bara drack vatten...Och kände sig allt annat än fräsch. De 44 år som hon hade samlat på sig hittills hade över några timmar dubblerats eller kanske t om tripplats. Hur kan det komma sig???
Måste vara det att fester kommer alldeles för sällan och modern är ovan.
Nåväl, på det ska rådas bot om två veckor, då det är två, 2, julfester dagarna efter varandra...
Festen igår var hur kul som helst och det var både god mat, gott vin och trevligt sällskap.
Kanske var det det där dansandet, läs hoppandet, som tog knäcken på mig.
I gott och väl 2 timmar, säkert mer dansade jag som den galning jag är. Sen var det godnatt och hem till barnvakten.
Men kanske en liten berättelse om en av födelsedagspresenterna, kanske den mest uppskattade...
P kom och körde mig hem till jubilaren vid 17:20.tiden. Jag skulle ställa denna fina trädgårdstomte vid hennes hus och sen fotografera den på plats, ta med fotot och överlämna det.Utan att bli upptäckt.
Kameran inställd på nattporträtt, kolsvart och inte för många tillfällen att ta kort.
Ställer upp tomten utanför huset. På övervåningen lyser det i badrummet. Tar 5 foton, knappt godkända, för jag ser inte var tomten är utan får bara köra på måfå.
Sen släcks plötsligt ljuset och då får jag ta till springbenen för att inte bli upptäckt.
Det visar sig att jubilaren lämnar sitt hem strax efter att vi rivstartat därifrån...Nästan upptäckt, men med uppdraget slutfört.
När vi sen lämnar över fotot, har glädjen över det inga gränser.

Nu ska jag bara lägga mig i soffan och inte göra nåt, nåväl kanske se på TV och/ eller sticka lite.

Makens födelsedag

Den älskade maken fyller år idag, 37 år.
Maken vill inte ha några presenter, men maken får presenter ändå.
Av mig och sonen blev det en Polo-skjorta och en CD med nån Karolina som sjunger Kent-låtar.
Har jag sagt att maken ibland sätter Kent före mig, t ex när de släpper nya skivor el dyl.
Ja, det har jag visst sagt...
Nåväl, vi firar honom, fast han inte vill.
Men vi ska också bort och fira en nybliven 40-åring, M som ska ha fest i Stuvsta.
P kommer och håller sonen sällskap ett tag tills vi är tillbaka igen, nån gång sent ikväll...
I morgon är det första advent och vi har fått fram alla ljusstakar och stjärnor, som ska fram.
Hittade mossa och blommor till mitt cementhjärta, som jag köpte för nån vecka sen och som jag nu har planterat i.
Med plast i botten ska det fungera med blommor som ska vattnas och vara inne.
Jag har inte haft hyacinter inne sen jag blev allergisk, för så där 32 år sen. Men dessa är svagdoftande, så vi testar ett tag. Annars blir den fin utanför dörren...

Nephrops norvegicus

Just det; Havskräfta.
När jag kom till fiskdisken i affären, för att inhandla lite fredagsmat, dvs nåt som kokerskan slipper jobba alltför mycket med, hade de spänner med färska havskräftor.
Jag köpte räkbakelser till herrarna och en spann med färska havskräftor till kokerskan, dvs till mig. 1 kg nästan för mig själv...Kan livet bli bättre en fredag då det åter igen börjar regna??!!
Maken kanske äter nåt, om nån, läs jag, skalar till honom. Det tänker jag inte göra, han måste öva. Det är bara två veckor tills vi ska på Skaldjursbuffé på Hotell Riesen, med makens företag. Då måste han lära sig konsten om han sa få i sig nåt överhuvudtaget. Om man inte räknar med bröd, ost och smör...
Annars så har jag påbörjat en pendeltågsstickning; halsduk i Kool-aid-färgat garn. Det är så skönt att bara sticka mosstickning på en halsduk utan att mäta eller ha en massa mönster, när man åker tåg.

Jag har nu kollat lite i Knitting, tidningen från igår. Jag kan inte säga att jag är överförtjust, det är jag inte. Kommer säkert inte köpa den nån mer gång...

Tillägg: Det blev ingen kräfta över till nån annan....Mums!

Hundspruta, inte grisvaccin...

Började dagen på Huddinge sjukhus och ny hyposens, denna gång mot hund.

Hyposens betyder att man sakteliga "vaccineras" mot det man inte tål, i mitt fall hund.

Tidigare har jag vaccinerats mot gråbo, björk, timotej, påbörjat katt och nu hund. Kanske att det är klart sen, att livet blir lite lättare att leva.

Men första gången på ett nytt ämne får man 3 sprutor med 30 minuter mellan varje och man måste hålla sig på plats.

Ganska skönt att bara vara tvungen att sitta stilla, så jag har med mig antingen böcker eller stickning. Idag var det stickning, babyoverallen på st.3. Hann säkert 10 cm med flätor och muscher. Det blir ju så till slut att man lär sig mönstret och det är skönt.

Innan man börjar med sprutorna tar man antihistamin, allergitablett. Idag kände jag lite i näsan så det blev dubbelt.

Jag blir så trött av detta, så när jag väl kom till jobbet, till lunch, var jag helt slut.

Inte många knop blev gjorda idag, men det tar vi igen i morgon.

Nackdelen var när jag kom hem och sonen väntade vid tåget på att vi skulle köpa några presenter, jag var sååååå trött.

Så fort jag kom hem la jag mig i soffan, där jag naturligtvis somnade...Därför detta sena inlägg.

Men efter maten piggnade jag till så vi såg en lånad film, The Proposal, med Sandra Bullock.

Egentligen var det sonen som ville ha sett den på bio, men dit kom vi inte.

Nu såg mest jag och maken den....

Bara ett nystan

När jag har lämnat in mina stickade/virkade saker till Hjälpstickan, hos Marias Garn, får jag köpa ett nystan. Men bara ett....Det gäller då att fundera ut vad jag inte kan leva utan och som ska få följa med hem.
Bäst är det när man nästan är ensam i butiken så man kan stå och klappa garn i alla oändlighet utan att nån ska knö sig förbi eller att man på annat sätt är i vägen.
Jag hade en liten idé om vad jag ville ha...
Nåt jag kan sticka en Swiss Cheese shawl i, när den jag har stickat inte passar mig färgmässigt, fast det var ett underbart garn...
Jag ska fundera på om det är den sjalen jag ska sticka av detta garn eller om det ska bli häftiga strumpor eller benvärmare.
Nåväl, det finns gott om tid att fundera då jag först ska klä en baby så den inte fryser till vintern, men sen kanske det är dags...

Jag funderar på att anta en utmaning som Fantastick har på sin blogg. Att bara sticka av sånt man har hemma i sina skattkistor, förutom smärre undantag...Men vågar jag?!
Kommer jag inte att försöka att få in alla mina garnköp under just dessa undantag och om jag då inte lyckas, kommer jag att bli väldigt besviken???
Jag vågar lova att min käre make inte skulle bli allt för besviken om jag nu antar utmaningen, men är det till för att glädja andra?
Mitt försvar till att jag kan köpa allt garn är att jag inte röker och dricker bara minimalt och går nästan aldrig ut på krogen. Se där så mycket pengar jag har att röra mig med....
Jag kanske ska försöka att införa inköpsstopp, bara året ut. Varför ta i så man spricker?!

Sjalinlämning

Här är de sjalar som jag i morgon kommer att lämna till Marias Garn för att vidarebefordra till Hjälpstickan.
3 trekanstsjalar och en halsduk.
Jag trodde att jag skulle hinna med nåt mer, men det ser inte så ut fn. Och då tänkte jag att det var bättre att lämna det jag har, så länge.
Det blir till att sätta igång alla strumpor lite senare, när det finns mer tid.

Annars har jag varit på promenad med C. Vi tog en promenad, istället för att ta den enkla vägen, att fika, så gick vi ut ca 45 minuter. Det är så skönt att både gå och prata. Förena nytta med nöje...

V var glad för sina presenter igår och tårtan var god. T om jag tog en bit, det var därför jag gick på promenad idag. Kanske inte riktigt så....

Födelsdagskalas

Sonen och jag ska på 11-årskalas i eftermiddag. V fyller 11 år och sonen och V har nog firat alla sina födelsedagar hos varandra. De träffades innan de var födda, då deras föräldrar hamnade i samma föräldragrupp på MVC. Sen dess träffas vi ganska oregelbundet, men i alla fall när nån fyller år.

Det är nåt speciellt med dessa två barn. Väldigt olika, men när de träffas och börjar leka så håller de på ett bra tag. De pratar inte så mycket, det tycks inte behövas.

V räknas inte som tjej, utan som V, av sonen.

Men jag är glad att V har börjat sticka, vilket jag uppmuntrar så mycket jag kan. Förra året fick hon en startsats med garn och stickor, undrar vad hon får i år.... Om man tittar väldigt noga på paketet syns det var det är inköpt...

Förra året var det snöstorm, det är det inte idag. Det är nästan 7 grader varmt ute....

Påbörjat...

I morse när vi vaknade var det kallt och faktiskt soligt.
Lite halt ute, märkte vi när vi gått ett tag. Men det var så skönt att komma ut och det regnade inte...
Nu är det bara grått, grått, grått igen och regn...Hur mycket regn kan det finnas? Och varför är det inget regn i Australien, där det brinner för fulla muggar???!Kan man exportera lite?
Det har i alla fall den fördelen med att man kan vara inne med gott samvete och göra nödvändiga eller roliga saker.
Sonen röjde i sitt rum i veckan och vi fördelade det röjda till släng- eller spara-lådor.
Sen har jag sett på några program som jag missat och slutet på "Fyra bröllop och en begravning" som alltid är lika underhållande.
Det känns nästan som när man själv i början av 90-talet sprang på en himla massa bröllop och bara planerade så man inte hade samma klänning på två i rad...
Sen har jag då kommit igång med den där overallen jag lovat sticka. Riktigt roligt med flätor och muscher. Garnet är också väldigt behagligt att sticka i, merinoull.
I övrigt händer det nog inget spännande här idag. Jag har fortfarande ont i ryggen så jag sitter där jag sitter.

Det här med jämlikhet

Det är inte det att jag inte tycker att kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete. Men allt kan inte göras jämlikt.
Ta det här med matlagning; jag är bättre än maken på det, så jag lagar det mesta i matväg i vårt hem.
Då tycker inte jag att det är konstigt att han gör det mesta med bilen. Tvättar, tankar och kanske byter däck...
Nu idag skulle däcken bytas då det var SOL. Inget sketväder som stoppar...
Jag skulle hjälpa maken med detta och fick lossa alla muttrar på alla däcken, så bytte maken däck och drog åt. Sen skulle jag dra åt lite extra efteråt...
Men jag blev så sketen på fingertopparna och naglarna låg i farozonen. Det är inte lätt att få långa snygga naglar när man ska leka bilmekaniker...
Skomakare; bliv vid din läst! säger jag bara.
Jag lagar mat, va?! och maken byter däck! Jämlikt och bra.

När vi bytt däcken skulle vi till tippen med ett lass jord. Jag skulle först bara slänga alla tidningar i återvinningen. Då knäcker ryggen till och jag kan knappt röra mig. Allt bara för jämlikheten!!!!
Hade jag inte dragit muttrar hade jag kanske inte haft ont i ryggen.
Alltså bättre att stå vid spisen och föda barn än att ge sig på manligt territorium, läs byta däck.

Sonen var bjuden på klätterkalas på Karbin i Västberga. Under de två timmar han var där, åkte vi till nya gallerian i Liljeholmen. En massa affärer i tre våningsplan och matställen både här och där.
Åt en jättegod räksallad med handskalade räkor, maken tog äppelpaj med vaniljsås.
Jag hade tänkt fira 11.2 tappade kilon, men kom mig inte riktigt för, utan tog min sallad och smakade bara lite på pajen.

Nu är det det sista på kappan som fixas till. Virkar runt alla kanter och fickorna är klara.
Snart ska det bara till knappar...

Oj, vad tiden går....

Idag var det dags att införskaffa de första av alla presenter som ska med till alla kalas som sonen ska gå på den närmaste tiden.
Jag tog en friskvårdspromenad genom stan och hittade presenten till V som fyller på måndag.
Sen kom jag hem till Huddinge och fixade även presenten till A som ska ha klätterkalas i morgon.
På vägen hem ringde jag till S som jag inte pratat med på ca ett år, men det var så himla skönt. Det var som om vi pratade i går. Man fortsätter där man slutade sist. De som är riktiga vänner, kan man alltid komma tillbaka till.
Idag är det åter igen fredag och även denna vecka så är kokerskan ledig så det inhandlas bara lite rostbiff, potatissallad och baguette. Tillsammans med ett gott vin är fredagskvällen räddad.
Jag kanske ska poängtera att jag ännu inte somnat i soffan...
Jag avhandlade viktiga saker med kära B i över en timme, det var ju över två veckor sen vi pratade sist.
Jag har virkat en ficka och påbörjat den andra. Snart är den klar...

Fijense, av en händelse

Det har varit after work, med soppmiddag och ostmackor idag. Det är därför jag är lite sen.
Vi hade bestämt oss för soppa i påse med färskt bröd, grevé och brieost och rödvin till det.
Vi gick iväg till den första affären vid 14.30. Där hittade vi grevé och färskt bröd, men inget mer.
Vidare till nästa, ICA, där fanns inget av det vi hade på vår lista...
Raskt till nästa affär, där vi i alla fall hittade brie-osten, men fortfarande ingen soppa. Till slut var det bara en affär i närheten kvar. Inget napp där heller.
Vad göra nu? 1 timme kvar tills vi skulle bjuda våra kollegor på varm mat.
Desperat tänker vi att vi ringer efter pizza...
Ska vi åka hem och smsa till nån och säga att vi blivit sjuka...
Man kanske skulle åka till Hemköp vid Åhléns med t-banan... Man kanske ska tillägga att detta är i Sveriges huvudstad med en massa bostäder runt omkring...
A-M hade inget månadsmärke med sig så jag sprang ner till t-banan, den kommer precis så jag slänger mig in i närmaste dörröppning.
Då hör jag på jönköpingska; Vi ska bara två hållplatser...
Min kära väninna K som av en händelse är i stan på kurs, i samma hus som jag jobbar, men i en annan del av det stora huset. Helt otroligt, eller fijense som man säger i latinamerika...
Hon hade tänkt ringa mig, men hade ingen tid och tänkte inte på att jag jobbade där. Men jag får veta allt...I alla fall när jag springer på henne så där.
Lycka till på måndag med höftoperationen!!!!

Man kan undra vad det ska bli...

Kan det bli nåt av detta, kan man stilla undra...
Men man kan i alla fall se att alla delarna är klara, nu ska den bara monteras...
Det är nu det börjar bli tråkigt.
Jag tror att jag ska uthärda detta. Pressa ut alla delar och sen virka ihop. Göra en krage, fickor, sleif och knappar. Se där; nästan färdig.
Oj vad jag är positiv.
En klar förbättring till hur jag varit på jobbet idag. Men det tar vi en annan gång...

Nu börjar sonens kalas-följetong. Ett kalas på lördag, ett litet på måndag, två kalas nästa söndag, då har vi ändå inte räknat med pappas..., sen är det kalas för sonen den 12/12 och säkert kommer det nån inbjudan till. Vad ska man köpa till 11-åringar? En tjej och resten killar????
Vi har bokat kalaset för sonen, bowlingkalas i Heron city med hamburgare och snacks.
Det är första gången sonen har kalas utanför hemmet, men det känns skönt när allt händer under tre veckor...
Nu ska vi bara fundera ut vad sonen ska få i present också....

Varmt för smått

Idag fick jag ett uppdrag av en kollega; sticka en varm overall till ett älskat barnbarn.
Det är nåt med en påse garn och ett mönster. Det triggar igång en reaktion i både kropp och knopp.
Spänning att få lägga upp första maskan, hur ska det bli, passar den...?
Lite "Startidis" med andra ord. Man vill inget hellre än att få starta projektet.
Nu finns det några små saker som bara måste bli klara innan jag tillåter mig till detta. Bara allt är klart till julklappsutdelningen....
I övrigt fick jag hasta även idag till Farsta för att införskaffa 2 nya nystan Karisma, annars ingen krage eller fickor.
Nu är jag trött och ska åter lägga mig i soffan.

Dubbla roller

Jag är inte bara mamma, utan också moderator på Miniatyrforumet.
Det är jag tillsammans med kära A.
Ibland fungerar allt av sig själv och ibland får man gå in och styra upp eller sätta igång projekt eller så.
Vi har i sommar haft en fråga om vad man vill ha ut av forumet, som vi idag har diskuterat.
Det finns ingen oenighet hos oss, utan vi har väldigt roligt tillsammans.

Här är en bild på ett utedass, som jag byggde för några år sen.
Jag fick en låda med kolor och då såg jag med en gång vad jag skulle göra med den när kolorna var slut.
Man kan t om sitta två stycken, om man känner för det och är i skala 1:12...Jag tror att hela dasset är ca 10 cm högt.
Det är nästan så inspirationen för miniatyrer återvänder lite smått, haha, när man ser sina gamla saker.
Men jag ska bara virka klart den sista ärmen och sätta ihop kappan och göra krage och virka fickor, och , och ....Men till jul är jag ledig.


OBS! Det är fritt att gå med på forumet. Gå in på adressen ovan om du är intresserad!
Vi som är med är både nybörjare och lite mer vana, alltså en salig blandning.

Grå, grå, grå, grå

Idag är det grått. Inget dagsljus på hela dagen.
Men med bra lampor kan man ändå handarbeta utan problem.
Sen åttatiden i morse har jag virkat på min kappa.
Jag kände att jag var tvungen att virka till lite på fram- och bakstyckena, lite grann... Det värsta jag vet är ett trångt ärmhål.
Sen är den första ärmen klar och därmed också mönstret för den andra. Man behöver inte tänka så mycket, bara kolla av med jämna mellanrum. Kanske kan även den andra bli klar i kväll, så jag kan få testa allt. Kanske att det kan behövas små justeringar...Hoppas bara inte för mycket är fel, jag hatar att dra upp och börja om...
I övrigt är det skönt att kolla på TV när man virkar eller stickar. Det går några repriser på program som jag missat i veckan, t ex Mammas Pojkar. Inte det mest intelligenta kanske, men det är underhållning.
Men framför allt har det varit The Biggest Looser; ett amerikanskt program där den som gått ner mest i vikt, vinner 250 000 dollar. Helt fantastiska underverk som de åstadkommer.

Idag blir det kalvfärsbiffar med gräddsås och potatis. Ett gott rödvin blir pricken över i.

Det här är Lasse

Sonen kom hem med en ny kille; Lasse.
Sonen har syslöjd och har knåpat ihop denna gubbe under hela terminen. Mäkta stolt visar han upp sitt förstlingsverk; Lasse.
Lasse hade visst långt svallande hår, men sonen gillade inte frisyren, tog en sax och fixade till en mer modern look.
När jag såg Lasse, sa jag att sonen kunde sticka sin Sack boy själv, eftersom han var så duktig. Där kände dock sonen sina begränsningar, väldigt ickemanligt...att känna begränsningar, inte att sticka!
Efter den sedvanliga trängseln på vägar och i affärer i kurvan är vi nu återbördade till hemmet och eftersom det regnar, så kommer jag inte att gå utanför dörren mer idag. Om inget väldigt lockande dyker upp....Vad det nu skulle vara?!
Sakteliga växer mitt andra framstycke och det är strax dags för det första knapphålet.
Jag låg och tänkte i morse på att jag ska virka mössor till Hjälpstickan, som omväxlingsskull...
Jag har mörkgrönt garn, som jag tror blir lämpliga mössor till hemlösa gubbar.

Testar förresten att göra den där goda förrätten som gjordes i måndags i "Halvåtta hos mig", Anders chilimarinerade räkor. Det luktar vitlök och chili här....

Att unna sig själv...

Det har öppnat en liten butik i närheten, med både blommor, inredning och kläder.
Ibland stannar jag cykeln för att kolla in läget, har det kommit nåt nytt?
Jag känner att ansvar som konsument att gynna den lokala företagsamheten Visst lät det bra?!
I veckan stannade jag i alla fall till och gick in för att göra en koll.
Då hittade jag denna fina hjärtkruka/fat i betong.
Med lite plast i botten kan man plantera levande blommor eller kanske göra nåt till advent med mossa och tomtar...
När hon skulle packa in den frågade hon, om det var en present. -Nej, det är bara jag som ska ha den. Eller rättare sagt; det är en present till mig själv.
Jag kom på det när jag stod där; vad då, bara till mig själv. Jag kan gott unna mig denna sak, så det är nu en present till mig själv.

Det går framåt med virkningen. Ett framstycke är klart och det andra är påbörjat.
När jag gick från tunnelbanan till jobbet i morse kom jag på hur knapphålen ska göras.
Kanske kommer det en bild snart på den färdiga kappan...eller så har det gått åt pipsvängen.
Ibland är skillnaden hårfin...

Sallad och lasagnen är inköpt på Robbans Pizza i Tumba, dagen till ära. Det är fredag och kokerskan har ledigt.

Intet fattas mig, vad jag vet...

Jag ringde till Ljungqvists garn i Farsta för att kolla om mina vita Karisma hade kommit. Det hade de gjort, idag. De höll på att packa upp alla garner.
När jag kom hem slängde jag mig i bilen och åkte till Farsta. Nu skulle de sista nystanen till kappan vara inköpta, förhoppningsvis
Jag är snart klar med framstycket, då vet jag hur mycket det går åt...
Men det var inte det enda som fick följa med hem: två nystan Peer Gynt, hängde också med.
Jag trodde att den där krabaten var nån liten sak, men det krävs två nystan, så så liten kan den inte vara.
Jag kan väl erkänna att jag inte kollat så mycket på mönstret än, men jag hade det med i alla fall...Inte illa för att vara mig!
För övrigt namnade jag svärfars sockor som skickades till honom idag, för att förhoppningsvis komma fram i Borås i morgon, på hans födelsedag; FREDAGEN DEN 13:E...
Vågar man gå ur sängen i morgon?

Jag är inte skrockfull....

Bra julklappstips

Jag får en massa nyhetsbrev, bara så där.
Ok! det kan ha varit så i tidernas begynnelse att jag självmant gått in och bett dem skicka dessa till mig, men det har jag glömt...
Oftast när de dyker upp så raderar jag dem, utan att kolla vad det är för erbjudande, som jag inte ska kunna leva utan.
Men ibland tittar jag närmare på dem och det gjorde jag förra veckan.
Bokus.com tycks få hemliga underrättelser om att jag börjat virka, för då dök det upp att jag kunde få köpa Virka!, för bara 129 kr om jag var medmera-medlem, som jag förstås är...
Hur skulle jag kunna gå förbi ett sånt kap?!

Visst är den som en liten karamell?! Jag har inte tittat så mycket i den än, men det finns en portmonnä som kommer att matcha min jack/kappa ypperligt. Tur dessutom att jag har en massa såna bågar...
Men det är ju dumt att inte beställa mer, när de ändå ska skicka till mig, tänkte den sparsamma mamman.
Hittade även nästa bok; Så här gör du virkade smycken. Perfekt till den stundande julen.

Jag beställde även Sticka romantiskt, men den var slut på förlaget, tyvärr. Men jag har inte hunnit sticka nåt från den förra stickboken som kom, så det kanske inte gör så mycket.

Kanske kan jag önska mig den i julklapp, av någon...

Grattis Bubbi!

Idag fyller min allra bästa väninna år!
Det känns konstigt varje gång vi inte kan fira varandra, men jag har skickat ett paket med posten. Ett par stickade knästrumpor blev det. De finns på bild här...
Jag hoppas att de passar damen.
Bilden ovan är tagen i Prag där vi var 2006 i september och roade oss. Det var väldigt varmt, som en svensk sommar och vi hade det jätteskönt.
Vi åt och drack gott och gick. Jag vet inte hur mycket vi gick, men mycket var det...

Idag har jag gått en promenad med en kollega från ett annat kontor. Vi pratade och gick. Vi hade mycket att prata, så det fick bli en långpromenad.
Det var ganska ljust när vi gick, 15.45, men när jag kom hem en timme senare var det kolsvart.
Det värsta är inte att det är mörkt, utan att det ska bli mörkare, innan det vänder om si så där, 1,5 månader.
Men det regnar inte idag...Vi hade i alla fall tur med vädret, får man säga alla dagar det inte kommer vått uppifrån.
Nu ska maten påbörjas, trots att sonen väljer bort min idag till förmån för en kompis mammas mat. Det konstiga är att han ska äta nåt, han aldrig skulle ätit hemma. Men det kan vara bra att veta, för då måste han äta det hemma nästa gång...Mamma-taktik.